3D-printade hus

Ända sedan den moderna digitaliseringens entré i början på 1990-talet har den sakta med säkert påverkat och ändrat branschers sätt att agera och bedriva sina verksamheter på. Även om byggbranschen ofta får epiteten ”konservativ” och anses ovillig att ändra på sig har digitaliseringens framfart de senaste åren gjort att byggbranschen har tagit steget in i den digitala eran, där man nu är snabb med att nyttja fördelarna som digitaliseringen erbjuder. Att digitaliseringen kanske är den viktigaste, och starkaste, drivkraften för dagens samhällsutveckling är många överens om. Samhället vi lever i idag är komplext med tuffare krav och önskemål som kräver digitalisering för att man ska kunna hantera dem. I kombination med samhällets ambition att bli klimatneutral är dessutom digitaliseringen nyckeln till hur detta ska bli möjligt. För oss i byggbranschen innebär digitaliseringen bland annat att själva byggprocessen och byggnadsmodellen blir mer digital, där vi med hjälp av olika verktyg kan planera, bygga och förvalta fastigheter på ett mer effektivt sätt.  Genom att använda digitala verktyg kan vi få en korrekt byggprocess från början, utan kollisioner eller oförutsedda fel, och på det sättet använda rätt mängd resurser, och minska både klimatbelastning och materialförbrukning. På detta sätt bidrar digitaliseringen i byggbranschen till såväl en ekonomisk nytta och till en förbättrad hållbarhet sett utifrån kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöperspektivet.

Men det är inte bara det digitaliseringen i byggbranschen kan åstadkomma. Möjligheterna när man implementerar digitalisering på rätt sätt är näst intill obegränsade och en av de senaste är möjligheten att 3D-printa hus från grunden med mobila 3D-skrivare. I Sverige är det företaget Konkretprint AB som är först ut med att ”skriva ut” ett småhus i betong i Tumba, utanför Stockholm. Huset stod klar i somras och anses som unikt då det är det första av sitt slag i Sverige. Huset, som är på 24 kvadratmeter, har en grå, funktionell och enkel stomme vars struktur tydligt avslöjar att den har konstruerats av en 3D-skrivare. Stommen består av lager på lager av betong som har ”printats ut” ovanpå varandra, så som en 3D-skrivares arbetsprocess ser ut. Inuti huset finns plats för sovrum, hall, badrum med dusch och toalett samt en köksdel. Huset i Tumba tog cirka 28 timmar att printa ut, fördelade på 13 dagar. Huset består av dubbelväggar som är 50 millimeter tjocka, med ett utrymme emellan som ska fyllas med isolering. Inredning, fönster och dörrar planeras att 3D-printas av andra företag, medan taket och grunden byggs på ett konventionellt sätt. Projektet är ett samarbete mellan Betongindustri, Energimyndigheten och Konkretprint AB.

I Nederländerna har man i staden Eindhoven byggt fem stycken 3D-printade hus, som är världens första 3D-printade hus för kommersiellt bruk. Projektet kallas för ”Project Milestone” och det är Eindhovens tekniska universitet, med flera företag i bakgrunden, som står bakom projektet. Husen, som möter de senaste kraven när det kommer till design, komfort och levnadsstandard, har sålts via en mäklarfirma till konsumenter. Husen är energieffektiva, byggda med ett hållbarhetstänk och tänkta att stå i flera årtionden.

I USA har man byggt 3D-printade hus för att minska bostadsbristen och hjälpa unga, eller hemlösa, som har haft svårt att komma in på bostadsmarknaden. I Texas har ett byggföretag 3D-printat hus för hemlösa för en så låg kostnad som 4000 dollar, projektet är ett samarbete mellan en frivilligorganisation och byggföretaget Icon. Samma typ av projekt finns i andra delar av världen, där organisationer utvecklar konceptet, till exempel i Latinamerika där bostadsbristen är stor. Ett exempel på detta är organisationen NewStory som nyligen påbörjade nybyggnationen av sina första 3D-printade hus i El Salvador och Mexiko för fattiga familjer. I april invigdes det första 3D-printade huset i Indien, som består av en våning, med sovrum, hall, badrum och kök. Detta hus byggdes på fem dagar.

Marknaden för 3D-printade hus expanderar och fördelarna med 3D-printade hus är dessutom stora. ”Skriver man ut husen” blir det en kortare byggtid, lägre kostnader, mer energieffektivt och en mindre materialförbrukning. Dessutom blir det mindre transporter till och från byggarbetsplatsen, vilket minskar klimatbelastningen. Dock finns det utmaningar för 3D-printade hus som hotar deras plats i vårt samhälle där vi idag strävar efter att bygga hållbart. De exempel man har sett på 3D-printade byggnader hittills har oftast förekommit i varma länder där man, till exempel, inte har behövt isolera byggnaden för att undvika fuktproblem eller hålla den varm under vinterhalvåret. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv kan således inte 3D-printade hus vara ett alternativ i dagens Sverige, eller ens passa in i dagens ambition att bygga hållbart, för de husen är inte anpassade för att hålla för evigt. Men i och med det 3D-printade huset i Tumba, utanför Stockholm, kan vi nog säga att vi har kommit en bit på vägen för att möta de utmaningar som tidigare har rått och projektet är ett konkret exempel på hur den här utvecklingen har drivits framåt. Givetvis är det svårt att idag säga hur marknaden kommer att se ut om fem eller tio år, och hur affärsmodellen för 3D-printade hus kommer att utvecklas, men att det finns potential för detta är självklart. Lyckas man med tekniken och hittar korrekta tillvägagångssätt för konceptet skulle det i praktiken kunna innebära att man i framtiden kan placera sitt hus varsomhelst, så länge skrivaren har utrymme att utföra sitt jobb. Detta skulle innebära att även de mest svårtillgängliga tomterna skulle kunna bli bebyggda, det enda som skulle behövas är att man borrar in vatten, avlopp och el, resten sköter skrivaren.

Bild: SVT