Tillbaka

Utsläppen av växthusgaser påverkar vårt klimat, genom växthuseffekten, vilket är ett globalt miljöproblem. I och med att Sverige vill vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga målen i Parisavtalet beslutade riksdagen om ett långsiktigt utsläppsmål för växthusgaser. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Samtliga branscher, inklusive bygg- och fastighetsbranschen, ska bidra till uppfyllandet av det långsiktiga nationella utsläppsmålet för växthusgaser. Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan. Uppskattningsvis står branschen för utsläpp av växthusgaser i Sverige på cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Den första januari 2022 kommer nya krav att träda i kraft för att fortsätta höja medvetenheten kring byggbranschens klimatpåverkan, nämligen redovisning av klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader. Det innebär att vid nybyggnation av en byggnad ska en byggnads totala klimatpåverkan redovisas i en klimatdeklaration. Syftet med klimatdeklarationen är att öka kunskapen om byggprocessens klimatpåverkan för att i sin tur kunna minska den som ett fortsatt steg i Sveriges styrning mot en klimatneutral byggsektor och ta fram lämpliga nyckeltal i det arbetet framåt.

I och med de nya kraven har vi på Byggmästar’n i Skåne självklart valt att lägga ett stort fokus på klimatberäkningar och skapa kunskap kring uppbyggnad av livscykelanalyser för att säkerställa att vi själva ska kunna ta fram till exempel livscykelanalyser för att bättre förstå en byggnads klimatpåverkan. Under året har vi därför jobbat med klimatberäkningar, även om det inte har funnits krav på klimatberäkningar från kunden, för att testa på arbetet och säkerställa att vi är redo att efterleva Boverkets nya krav från 2022. Nu är det ungefär två månader kvar innan kravet träder i kraft och vi har därför satt oss ner med Emma Ljungberg, entreprenadingenjör på Helsingborg entreprenad, för att prata lite mer om klimatberäkningar, vad det egentligen innebär, hur man gör en klimatberäkning och hur det har gått att göra en klimatdeklaration.

Vad är en klimatdeklaration?  

– En klimatdeklaration innebär att man beräknar hur mycket koldioxidekvivalenter som kommer att släppas ut vid en nybyggnation. Koldioxidekvivalenter, CO2e, ett samlat mått på växthusgaser. Det är byggherren som är ansvarig för att ta fram klimatdeklarationen, men eftersom vi som entreprenörer sitter inne med materialinformation, spill och mängder, förbereder vi oss på att vi kommer att ta över ansvaret. Kravet på klimatdeklarationer kommer att vara, i princip, på alla nybyggnationer vilket innebär att entreprenörerna kommer få en helt annan kännedom om olika materials miljöpåverkan. 

Hur gör man en klimatdeklaration?  

– På Byggmästar’n i Skåne har vi använt oss av IVLs program BM (Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg). Här för man in mängderna från olika kalkylprogram och kopplar sedan mot utsläppsvärden i programmet. Kraven som träder i kraft 1 januari 2022 är att beräkna den bärande konstruktionen, klimatskalet och icke-bärande innerväggar. Man tar med hela produktionsskedet, det vill säga från tillverkning av produkten, transporten och påverkan vid byggarbetsplatsen. I nuläget har man inte valt att införa några gränsvärden, utan endast kravet på en deklaration ska göras. 

Hur har det gått att göra en klimatkalkyl?  

– Det har gått ganska bra! Jag har suttit med i olika arbetsgrupper i ett par år och har där sett hur programmen har utvecklats i takt med vårt arbete. Det viktigaste för vår del när man ska göra en klimatberäkning skulle jag säga är att man gör en noggrann nettokalkyl i Bidcon från början, för att sedan kunna jobba vidare med denna i BM. Detta för att ju noggrannare man är med att få med alla material och mängder i kalkylprogrammet, desto mindre jobb behöver man sedan lägga på att manuellt mata in mängder i klimatberäkningsprogrammet. Vi har länge fått information om att material såsom betong, tegel och stål bidrar till ett högt koldioxidutsläpp, så resultaten i en klimatkalkyl har inte direkt varit förvånande. Däremot har det varit intressant att jämföra hur mycket olika kvalitéer och fabrikat kan skilja sig åt. Ett vanligt exempel på detta är olika betongkvalitéer. Ofta väljer man en ”bättre” betong än det som står föreskrivet för att klara uttorkning, men detta leder till ett högre koldioxidavtryck.  

Kommer vi vara redo den 1 januari 2022 när kravet träder i kraft?  

– Ja det kommer vi. Vi har under sommaren börjat lite smått med internutbildningar och detta har fortlöpt under hösten samt kommer att fortsätta fortlöpa under vintern. Under året kommer vi även att testa fler program att beräkna i. Kravet som träder i kraft 1 januari innebär att projekt som söker bygglov från och med då ska göra en klimatdeklaration, och deklarationen ska innehålla verkliga mängder. Detta innebär att vi, beroende på projektens längd, kommer få en startsträcka att jobba med deklarationerna.  

Information om klimatdeklarationer: 

Alla nya byggnader, som kräver bygglov efter den 1 januari 2022, kommer kräva en klimatdeklaration, med undantag för bland annat byggnader för industri- eller verkstadsändamål, ekonomibyggnader för till exempel jordbruk och byggnader som inte har större bruttoarea än 100 kvadratmeter. Om man utför en tillbyggnation behöver inte en klimatdeklaration att lämnas in, utan kravet gäller bara nybyggnationer. Det är byggherren som har ansvaret för att en klimatdeklaration görs och lämnas in till Boverket, där de ska registreras. Boverket kommer att ha ett register för inkomna klimatdeklarationer. Deklarationen ska lämnas in i slutskedet och alltså inte inledningsvis.

 

SENASTE INLÄGGET

2021-12-08

Väldigt mycket i det här målet ...

2021-12-03

I årsskiftet 2020–2021 ...

2021-12-01

Att ständigt utbilda våra ...

Nyhetsbrev