Tillbaka

I byggbranschen jobbar vi ständigt för att minska branschens miljöpåverkan. Under de senaste åren har branschen tagit sitt ansvar och med hjälp av olika certifieringar har vi idag blivit väldigt bra på att bygga klimatsmart. Trots detta står ändå fastighets- och byggsektorn för cirka en femtedel av Sveriges klimatpåverkan och cirka en tredjedel av det totala avfallet i landet. Ungefär 16 % av vårt totala koldioxidutsläpp är direkt kopplat till bygg eller riv. Vi har lagt ett stort fokus på att producera klimatsmarta hus, men vi har inte kommit lika långt i att omvandla våra rivnings- och ombyggnationsprojekt till att bli mer klimatsmarta. Anledningen till detta grundar sig i att det saknas incitament för det, men det finns många steg man kan ta och många vägar man kan gå för att minska även denna miljöpåverkan. Allt vanligare steg många aktörer tar är att försöka minimera avfall och öka återanvändningen i byggbranschen för att minska klimatavtrycket.

Men vad är återbruk? Och hur skiljer det sig från återvinning? För att kunna hantera hållbarhetsmålen är det viktigt att man förstår skillnaden. Återvinning handlar om att man tar hand om råmaterial och gör nya produkter av det, medan återbruk innebär att man återbrukar samma produkt någon annanstans, vilket kräver mindre energi, vilket per definition gör återbruk till mer hållbart än återvinning.  Men hur mycket återbrukar vi egentligen i byggbranschen? I regel, inte så mycket. I bästa fall återbrukas dörrar, sedan tar det stopp.

Byggbranschen genererar ett stort klimatavtryck, inte minst genom materialanvändning och det avfall som bildas under byggproduktionen. Det kan handla om allt från undertak, till fönster och dörrar, till tegel eller sakvaror, som man inte tar tillvara på vid renoveringar och rivningar. Materialet kan i de flesta fallen återanvändas, men istället blir det avfall. Uppskattningsvis strömmar cirka tio miljoner ton avfall från våra bygg- och anläggningsprojekt i Sverige, årligen, och stora delar av det håller fortfarande så hög kvalitet att det kan fortsätta användas. Med andra ord är det självklart att branschen måste ställa om och få till mer cirkulära produktflöden. Men för att det ska bli en verklighet måste det finnas både ett utbud och en efterfrågan på begagnade produkter, och för att det ska bli möjligt måste det finnas en marknad med organisationer som tar sig an arbetet med att förse marknaden med detta och kan säkerställa att man, till exempel, innan en påbörjad rivning analyserar byggdelarna och sorterar ut vad som kan återanvändas och var. Den här typen av verksamheter har börjat dra igång och Malmö stads serviceförvaltning har tillsammans med SYSAV startat Malmö Återbyggdepå, som tar emot och säljer begagnat byggmaterial. Utbudet är varierande från enstaka varor till stora materialsatser, och man kan hitta trä, tegel, takpannor, dörrar och mycket mer, som istället för att hamna på deponi kan få nytt liv i nya hus och byggnader. På det sättet bidrar Malmö Återbyggdepå till ett mer kretsloppsanpassat samhälle.

För att en förändring ska ske och kretsloppstänkandet ska bli en naturlig del i byggbranschen krävs att det bland annat att det kommer krav från kunderna, framför allt de offentliga. I våras fick Byggmästar’n i Skåne förnyat förtroende av Malmö stad att jobba vidare med dem i deras ramavtal. Fokus på det samarbetet, som påbörjades under hösten, är miljötänk, cirkulär ekonomi och återbruk av byggmaterial för att främja Malmö stads ambitioner att minska klimatpåverkan.

– Diskussionerna kring kretsloppstänkandet och återbruk i våra byggprojekt har i högsta grad ökat den senaste tiden. Under hösten, sedan vi fick Malmö stads ramavtal, har vi återbrukat både stort och smått i ett flertal projekt. Det har varit allt från takpannor, till diverse partier, till skolinredning, som vi har monterat ner, för att återanvända någon annanstans. Idag, innan vi river något, diskuterar vi i samråd med vår kund och gör en bedömning av inredningen, och tillsammans kommer vi fram till vad som bör sparas för att kunna återbrukas någon annanstans. Det har även varit förvånande enkelt att hitta begagnad inredning, när man är i behov av något specifikt till ett projekt, vilket har gjort arbetet med återbruk lättare än förväntat, säger Magnus Högström, platschef på Malmö byggservice.

Sammanfattningsvis är det viktigt att se dagens avfall som en resurs och något man kan använda för att minska miljö- och klimatpåverkan. En stor del av vårt byggbestånd består idag av gamla byggnader som behöver renoveras. Allt går säkert inte att återbruka, men den delen som kan återbrukas, är ett steg i rätt riktning. Genom arbetet med återbruk måste återanvändning av material ses som något normalt inom byggprojekt. Dock krävs det en marknad med aktörer och tjänster för att utveckla nya arbetssätt som stödjer ett cirkulärt byggande.

SENASTE INLÄGGET

2021-05-10

Det globala målet nr 8 ...

2021-05-06

Idag, den 6 maj, blev vår VD ...

2021-05-05

Tiden går väldigt fort ...

Nyhetsbrev