Tillbaka

Det vi innerst inne inte trodde kunde hända händer nu. Cementas tillstånd för att bryta kalk på Slite löper ut nu på söndag. Inom kort har vi helt enkelt inge cement från Slite, en volym som fram till nu har tillgodosett 75 % av Sveriges behov.  

Sedan beskedet i somras om Mark- och miljööverdomstolens avslag av tillståndet till Cementas kalkbrytning efter den 31 oktober i år, valde Cementa att pröva ärendet i Högsta Domstolen, som dock avslog sådan prövning.

Regeringen tog fram ett förslag till tillfällig lagändring som skulle skapa ett utrymme till beslut för Cementa att åtminstone bryta kalk enligt den volym som finns kvar i det gamla tillståndet, ytterligare en tid. Lagrådet valde att avstyrka förslaget, men regeringen prövade det ändå i Riksdagen som enhälligt sade ja till den tillfälliga lagändringen. Än så länge har regeringen inte tagit det nödvändiga beslutet som ger Cementa möjlighet att bryta kalk ytterligare tid och nu löper tillståndet ut den 31 oktober – på söndag.

Under hösten har Cementa kämpat på och försökt bryta så mycket kalk som möjligt för att skapa ett lager att sedan använda till cementförbrukningen, så att branschen åtminstone ytterligare ett tag kan få tag i cement från Slite. Dock behövs tillstånd för att bearbeta denna kalk, vilket Cementa ännu inte har.

Cementa arbetar även vidare med att exempelvis få kalk från Nordkalk, som också befinner sig på Gotland, men för detta krävs intensiva landtransporter, och har vi tur slipper de tillstånd för detta och bara har en anmälningsplikt. Transporterna kommer i princip behöva köras var tionde minut.

Företag som önskar cement eller betong kan också, men endast på marginalen, söka lösningar i form av import, men det är komplext och löser som sagt endast en volym på marginalen. Dock måste man förstå att det inte “bara” är att importera cement, för man måste förstå hur den cementen beter sig i betongrecepten och eller “bara” att importera betong, för den måste vara godkänd till tänkta användningsområden. Ingen vill ju att en bro ska rasa, eller en husbyggnad.

Det man också kan titta på är hur man kan få med andra ämnen i betongen, för att minska på cementen, till exempel genom slagg eller flygaska. Av erfarenhet vet vi att detta är klurigt och omkullkastar torktider med mera. Flygaskan kommer dock inte vara aktuell när kolkraftverken försvinner.

Till viss del kan vi ersätta cement och betong med andra lösningar i teorin, men även detta kräver planering och tid, då projektering och inköp görs långt innan produktionen kommer igång och bottnar i detaljerade projekteringslösningar, till exempel valet av stomme och beräknad konstruktion för denna stomme. Det kan även komma att påverka bygglov, detaljplaner med mera, då husbyggnaderna kan kräva olika ytor och höjder beroende på vald stomme. Här och nu sitter vi med färdiga detaljplaner och bygglov, med tänkta betongstommar.

Vi ska också ha klart för oss att även om regeringen tar ett beslut, om än senare än när tillståndet löper ut, kan det beslutet överklagas och även stoppas under prövningen (inhibering), och då är det beslutet inte värt något alls.

Vad innebär då krisen? 

  • En brist är en brist. Vi är många som vill komma åt cementen. Det här kommer innebära att vi sätter paus på vissa byggstarter – vilka vet vi ännu inte, men vår bostadsproduktion kommer med största sannolikhet att drabbas.
  • Vi kommer att försöka finna lösningar i form av import, även om det är en lösning på marginalen. Det kommer att innebära fördyringar och försämringar för miljön. Lösningarna måste också vara godkända att använda.
  • Cementen från Slite kommer att få dyrare produktionskostnader, med tanke på lösningar från Nordkalk med mera, vilket såklart innebär dyrare cement och betong.
  • Risken är också stor att Cementas tänkta fabrik, som skulle bli världens första klimatneutrala cementfabrik, inte blir av, och omkullkastar vår färdplan för en klimatneutral sektor 2045.
  • Stopp i pågående projekt, det vill säga kraftiga hinder i projekten. Ska man avetablera eller tro att pausen blir kort?
  • När produktionen minskar, minskar sysselsättningen. Branschen kommer att behöva säga upp medarbetare. Förutom att vi då förlorar duktiga medarbetare, förlorar vi också insatser kring att få in en ökad mångfald i branschen, och en ökad jämställdhet. Sist in åker först ut.
  • Vi får en kris som inte bara berör byggbranschen, utan även andra branscher, till exempel gruvindustrin och transportsektorn. Och vi kommer att se byggherrar som inte vågar starta sina projektinvesteringar utan av ren osäkerhet väljer att vänta, vilket i sig också är med och skapar en samhällsekonomisk kris.

Vi håller som bäst på nu att gå igenom vår orderstock för att se var och när cementbristen uppstår hos oss, och om vi kan vaska fram alternativa lösningar.

Vi står helt enkelt inför en stor samhällsekonomisk kris. En kris vi inte trodde var möjlig. 

Läs gärna mer hos Byggföretagen, se här  . Bra information finns även hos Svensk Betong och givetvis hos Cementa.

SENASTE INLÄGGET

2021-12-08

Väldigt mycket i det här målet ...

2021-12-03

I årsskiftet 2020–2021 ...

2021-12-01

Att ständigt utbilda våra ...

Nyhetsbrev