Det globala målet nr 13

Agenda 2030 – det globala målet nr 13 – att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser 

Den negativa klimatpåverkan kommer från utsläppen av växthusgaser, från utvinning, omvandling och användande av fossil energi. Den så kallade växthuseffekten innebär att den värme som är på väg att lämna planeten återstrålas tillbaka, vilket leder till ökade temperaturökningar. Växthusgaser finns naturligt i atmosfären, men det är när vi använder fossila bränslen och avverkar skog som vi tillför ytterligare växthusgaser och förstärker växthuseffekten. Byggmästar´n i Skåne kan vara med och påverka till viss del, och vi gör redan idag vissa åtgärder.

Alla möten kräver idag inte fysisk närvaro, utan vi har både interna och externa möten via TEAMS. De senaste åren och till följd av Coronapandemin 2020, har digitaliseringen inom organisationen fått en ordentlig skjuts. Idag medverkar våra medarbetare frekvent i såväl digitala möten, informationsträffar och utbildningar, på det sättet bidrar vi till en minskad klimatpåverkan genom ett minskat bil- och flygresande. Förutom att resorna minskar, skapar det möjligheter i form av tid och större samarbetsgeografier, till exempel gällande projekteringsaktörer. Att resa till en byggarbetsplats för ett samordningsmöte som ska ta en timme, tar säkert ytterligare två timmar i restid för en del, den typen av möten är viktiga, men de kan lösas på andra sätt idag. Då är det bättre att ha samordningsmöten oftare, men korta och effektiva, och är aktörerna bara mer öppna för det, kan detta bidra med lösningar på flera utmaningar med möten.  Resonemanget innebär dock inte att de fysiska mötena helt ska fasas ut, utan mixen behövs.

Vi har genom åren testat oss fram med en alltmer miljövänlig fordonspark, bland annat med biogasbilar för tio år sedan, och testar sedan ett par år eldrivna lätta lastbilar inom byggservice. Vi har börjat kika på hur framtidens fordonspark kan komma att se ut, och ta beslut rörande de framtida inköpen av både arbetsbilar och förmånsbilar. Fordonsparken kommer med stor sannolikhet att bli alltmer eldriven, men för att det ska fungera bra i praktiken måste kommunerna och andra hänga med, med en fungerande infrastruktur för att kunna ladda fordonsparken. Alla bor inte i en villa så de kan ladda hemma, och alla har inte så pass korta körsträckor att de vågar förlita sig på helt eldrivna bilar. Det är inte ovanligt hos oss med bilsträckor på 20 mil på en dag, och då behöver vi kunna ladda på något bra sätt. Mångfalden av lösningar är viktig, och det gäller att fokusera på hela livscykelanalysen, och inte bara på utsläppen vid körning, eftersom det är en global bättre påverkan vi vill åstadkomma. Vi vill reda ut ytterligare fakta kring detta, innan vi tar beslut om vår framtida fordonspark. Vi har också sett över hur vi kan utveckla våra inköp av underentreprenörer gällande deras maskin- och fordonspark för att ställa större krav på dem.

Inte alltid, men ofta, bedriver vi projekt som funktionsentreprenader (även kallat totalentreprenad/ABT) där vi är med och projekterar det som ska byggas. Det innebär att vi då kan vara med och påverka själva byggnadens klimatpåverkan, tillsammans med vår kund. Denna beräkning behöver dock utvecklas till att bli ännu bättre och även bättre integreras i projekteringens digitalisering, att vara en del av projektets BIM (Building Information Model), för en automatiserad beräkning utifrån givna objekt som matas in. Här måste branschen gemensamt utveckla detta, var och en av leverantörerna för sin egen beräkning och del av ett BIM-objekt. Denna utvecklingsprocess vill vi vara en del av, och är sedan några år tillbaka medlemmar i BIM Alliance, för att kunna vara med i deras arbetsgrupper, inom miljö men också inom projektering av bygg och installation.

Däremot är vi alltid en del av projektets produktion, och den kan vi alltid vara med och påverka. Just när det gäller produktionens klimatpåverkan handlar det om den fordons-, maskin- och verktygspark som används på bygget, eller de transporter som ska till bygget, men också den förbrukning av material som går åt, där vi i möjligaste mån ska undvika spill och fel, som till exempel skulle belasta klimatet genom en onödig materialåtgång. Genom att även tänka på den cirkulära ekonomin, det vill säga att verka för att återanvända material och inventarier, något vår produktionsledning jobbar för, till exempel genom att återanvända provisoriska ytterdörrar med mera.

Det globala målet syftar också till att förbättra utbildningen och kompetensen kring begränsning av klimatförändringar. Våra hantverkare har utbildats inom energieffektivt byggande och vi har även tagit fram en utbildning för dem med fokus på hållbarhet och livscykelanalys (produkter och byggnaders miljöpåverkan från vaggan till graven), däremot måste vi för tjänstemän i projektledningen öka upp kompetens kring livscykelanalyser, LCA. Vi ska således öka upp kompetens att i projekteringsskedet kunna bli mer aktiva i att få fram bra beräkningar, men också bli bättre kravställare i digitaliseringen av BIM-objekt med mera. Digitaliseringen och BIM är nyckeln till en framgångsrik insats mot att kunna uppnå detta mål.