Det globala målet nr 15

Globalt mål nr 15 – att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Vi inleder med hämtad text från delmålet: ”Biologisk mångfald är en avgörande grund för jordens livsuppehållande system och vår nuvarande och framtida välfärd vilar på denna grund, såsom framhålls i konventionen om biologisk mångfald. En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en viktig faktor för att människor ska kunna ta sig ur fattigdomen permanent. Att ta ansvar för detta åligger utvecklade såväl som utvecklingsländer. Det är oftast människor som lever i fattigdom, särskilt flickor och kvinnor, som är mest sårbara för utarmningen av ekosystemtjänster, såsom exempelvis dricksvatten, vattenrening och reglering, erosionsskydd och bördighet. Naturresurser och ekosystemtjänster påverkas även negativt av klimatförändringar. Hållbar användning av skogsresurser inklusive minskning av avskogningen bidrar positivt till vårt klimat och till vår försörjning. Biologisk mångfald bidrar till ökad motståndskraft i ekosystemen. Att tillgodose mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler, läkemedel och förnyelsebara råmaterial utan att undergräva biologisk mångfald och genom att hållbart nyttja ekosystemtjänster och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser är därför viktiga utmaningar.”

Sedan några år har det blivit allmänt accepterat att förlusterna av biologisk mångfald är lika allvarliga, eller allvarligare, för människans långsiktiga överlevnad på jorden som klimatförändringarna. Ju fler arter som finns i ett ekosystem desto mer stabilt är systemet. Det kan förklaras i den så kallade försäkringsprincipen – principen som säger att om en art försvinner fylls dess nisch snabbare av en annan art om det finns fler arter i omgivningen. Biologisk mångfald är starkt kopplat till många ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är de tjänster eller funktioner som naturen utför åt oss människor. Många ekosystemtjänster är för oss människor livsnödvändiga och därför är det oerhört viktigt att vi exempelvis bevarar variationen bland ekosystemen. Exempel på ytterligare några ekosystemtjänster är växters syrgasproduktion, bin och andra insekters pollinering av växter, bindning av solenergi, rening av vatten och klimatreglering. (källa Handbok för biologisk mångfald i täkterna, Sveriges Bergmaterialindustrin, 2015)

Detta mål är på en väldigt hög nivå och berör så mycket, men även om det är så, kan vi som regionalt byggföretag vara med och påverka.

Enligt en uppsats från 2001 (Karin Wessman) om biologisk mångfald och byggsektorn anses vår sektor stå för 40 % av all energi- och materialåtgång.

Trä är ett viktigt material för sektorn, och att säkerställa att man köper trä/virke från hållbara skogs-/träföretag är därför viktigt. En miljömärkning för trä är FSC. FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar, genom sitt certifieringssystem FSC. Certifierade företag följer FSC:s regler (standarder) för skogsbruk och spårbarhet. De som följer reglerna får märka sina produkter med FSC:s varumärke. FSC-märket gör att konsumenter och företag kan välja varor av trä som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, det vill säga ett skogsbruk som tar hänsyn till människor och miljö. FSC-certifierade skogsägare följer nationella och lokala lagar som rör miljöhänsyn, skogsbruk och ekonomi och bindande internationella överenskommelser. FSC-certifierade skogsbrukare följer därutöver FSC:s särskilda regler. FSC:s hänsynsregler skyddar bland annat hotade djur och växter, markens framtida förmåga att bära skog, säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen samt urfolks rättigheter.

Markägare är skyldiga att skydda minst 5 procent av den produktiva marken för naturvård. I de 5 procenten ingår alla nyckelbiotoper samt annan skyddsvärdskog. Alla nyckelbiotoper måste skyddas även om de överstiger 5 procent av arealen. Vid avverkning lämnas naturvårdshänsyn i form av högstubbar, död ved, naturvärdesträd, skyddszoner vid vattendrag med mera. Träd lämnade som naturhänsyn ska finnas kvar i skogen tills de dör och bryts ner på ett naturligt sätt. (källa FSC:s hemsida)

Precis som med alla former av certifieringar och miljömärkningar kostar det rent administrativt, men även produktionsmässigt, vilket gör miljömärkt trä/virke dyrare, men det ger oss en tydlig bild över vilket material som är lämpligt och mer hållbart att handla.

Täktindustrin är också viktig för bygg- och anläggningssektorn. I snitt använder medelsvensken 10 ton ballastprodukter/år. Vi färdas på landets vägar och järnvägar, vi parkerar våra bilar på asfalterade parkeringsytor och många bor i hus som till stort är byggda av betong. Isälvsavlagringarnas betydelse för dricksvattenförsörjningen gör att det blivit allt svårare att få tillstånd för nya sand- och grustäkter även om behovet av grus och sand fortfarande är stort. Täktindustrin har därför lagt ett tydligt fokus på bergtäkter och krossprodukter i stället för naturligt grus och sand. Sand-, grus- och bergtäkter har stor potential för att hysa höga naturvärden både under driftskedet och efter avslutad verksamhet. Områdena innehåller speciella miljöer där arter som ofta trängs undan kan hitta en livsmiljö. Många av de förutsättningar som finns i täkterna är unika och förekommer i liten omfattning i det omgivande vardagslandskapet. Det kan handla om miljöer med kalt berg eller områden där det förekommer mycket sand och grus i markytan. Andra miljöer som finns kring täkter är näringsfattiga områden med outvecklad vegetation, gräsmarker med mycket blommande örter, sol-belysta bergbranter, skuggiga bergbranter, olika typer av vattenmiljöer samt rasbranter liknande de som finns i älvbrinkar. Det unika med täkter är generellt att det förekommer många olika miljöer inom en relativt liten yta och att det är miljöer som störs kontinuerligt. I sammanhanget är ordet störning något positivt. Många arter gynnas av exempelvis avschaktade jordytor eller jordskred. Det finns ett flertal rapporter, artiklar och andra dokument som lyfter fram sand- och grustäkterna som viktiga miljöer för en hög biologisk mångfald, bland andra rapporten ”Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter” – framtagen av Artdatabanken 2012. Vad som inte är lika uppmärksammat är att även bergtäkter innehåller många viktiga miljöer. Många miljöer är också gemensamma och förekommer i princip i alla täkter, vare sig det handlar om sand- eller bergtäkter. På uppdrag av Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) genomfördes en litteraturstudie 2010 för att identifiera vilka organismgrupper som gynnas av just bergtäkter. Resultatet visade att en rad olika arter påverkades positivt av dessa miljöer. Bland annat många fåglar, fladdermöss, grod- och kräldjur, snäckor, insekter, lavar, mossor och kärlväxter (Faunistica, 2010). Efterbehandlade täkter kan även vara en intressant plats för rekreation och friluftsliv. Den topografiska variationen erbjuder ofta vidsträckta utblickar och olika geologiska formationer kan vara attraktiva studieobjekt. (källa Handbok för biologisk mångfald i täkterna, Sveriges Bergmaterialindustrin, 2015)

Med anledning av att valet av material är viktigt utifrån detta delmål, är det viktigt att kunderna/byggherrarna lyfter vilka krav de har på materialet, så att vi entreprenörer vet vad vi ska räkna på i kalkylen, så att alla anbud jämförs korrekt. Slutkunden måste vara beredd att betala för hållbarhet och säkerställande av biologisk mångfald och hållbart ekosystem. Ställs inte dessa krav av kunden, kommer de heller inte att kunna drivas på av entreprenörerna i någon större omfattning. Även när vi är med i tidigt skede i projekteringen, eller i ett senare projekteringsskede, är det viktigt att kunden är med på noterna vid val av material. Viktigt att lyfta är också att slutkunden inte alltid är den som är byggherre, utan den som köper eller hyr av byggherren.

När vi ska projektera och produktionsplanera, inför uppstarten av produktionen av våra byggprojekt, finns det en del vi kan göra utöver val av material. Vi jobbar med risk- och möjlighetsanalyser inför byggstart, och beaktar den närmiljö som finns där vi ska genomföra projektet. Vi ska skydda den miljön från eventuella miljöolyckor och förebygga att sådana olyckor inträffar. Miljön avser både vatten, jord, vegetation, djurliv med mera. Väldigt ofta börjar vår produktion av ett projekt med en marksanering, vilket är en miljöförbättrande åtgärd. Farliga massor hanteras på ett klokt sätt och deponeras där de är under kontroll och marken vi ska bygga på har fått bort farliga ämnen som kan påverka både ekosystem och den biologiska mångfalden. Vi måste också säkerställa att det avfall som uppstår, inte slängs i naturen, utan samlas upp och hanteras korrekt av oss och övriga på byggarbetsplatserna, samt att vi funderar över lämpliga emballage.

Målet handlar om en hållbar användning av naturresurserna och i det ligger ett kvalitetstänk, att bygga rätt från början, att skydda byggmaterialet från skador och fukt, och om att återanvända och återvinna, i en alltmer utvecklad cirkulär ekonomi. När det gäller att återanvända, kan en utmaning vara regelverk, så regelverket måste anpassas efter detta hållbarhetstänk och bevarande av biologisk mångfald, något som ofta lyfts när det gäller infrastrukturprojekt.

Om vi bygger ut på bredden, snarare än på höjden, tar det också mer jord/yta i anspråk, så även i ett större stadsplaneringsperspektiv känns det relevant att fundera över vad som är bäst utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Och vi kan underlätta den biologiska mångfalden och hjälpa till, till exempel genom att placera ut insektshotell och fågelholkar, skapa passager för vilda djur, ordna med dammar, vegetation, blomsterängar, gröna tak/fasader.

Om vi bortser från vår huvudverksamhet, kan vi även bidra på andra sätt. Byte av tekniska prylar, bottnar det i need to have or nice to have? Tyvärr behöver vi ofta byta ut våra mobiltelefoner då de inte håller så länge som förr, men våra datorer verkar hålla längre. Vilken mat äter vi, och hur mycket plast går det åt? Driften av fastigheterna vi är verksamma på, tar den hänsyn till at undvika kemikalier i möjligaste mån? Arbetskläderna, ursprung på tyger och färger? En väldigt stor del av kemikalieanvändningen går åt till klädindustrin, och en enorm vattenförbrukning. Kan vi påverka valet av arbetskläder och samtidigt bibehålla bra arbetskläder, som ju bärs varje dag, fem dagar i veckan, och måste vara sköna och fungera i vardagen.

Ja, det här målet är väldigt stort och brett och synnerligen intressant att gräva vidare i. Mycket gör vi, mer kan vi göra och ännu lite mer kan göras efter att ha byggt upp lite mer kunskap. Ett medskick är också allt vi kan göra som privatpersoner inom detta, i vårt sätt att konsumera, resa och göra i våra trädgårdar.