Du går väl och röstar?

Du går väl och röstar?

Den 11 september är det dags att gå och rösta igen, gällande Riksdag, Region och Kommun och visst tänker väl du gå och rösta, om du inte redan har poströstat förstås! Tänk, vi bor i ett demokratiskt land, där vi alla kan gå och rösta på det parti vi tycker passar oss bäst. Ingen utsätter oss för repressalier eller hot för att vi röstar som vi vill, och vi vågar också gå iväg och rösta, utan att hotas i en kö.

Att leva i en demokrati är kanske något man inte funderar över eller värdesätter, om det är det enda man levt i. Lite som att vara frisk. När man är frisk tar man det för givet och kanske inte uppskattar det eller förstår lyckan i det, men den dagen man blir sjuk, eller någon i ens närhet blir det, inser man värdet i att vara frisk. Så är det med en demokrati med. Skulle vi hamna i ett läge där vi inte längre har en demokrati, skulle vi förstå vad vi har gått miste om. Odemokratiska länder finns i vår närhet, fågelvägen pratar vi runt 40 mil. Vi gick in på hemsidan Demokrati100.se för att fräscha upp kunskapen kring rösträtten, där vi hittade material från 2018 av Fia Sundevall. Fram till 1909 fick inte män med lägre inkomst rösta. Då slopade man gränsen för inkomsten, eller att man skulle äga eller arrendera något av större värde. Det så kallade penningstrecket slopades. Fler män fick alltså rösta då.

I december 1918 blixtinkallades Riksdagen och tog beslut om att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Det krävs två riksdagar för att ändra en grundlag, så det kan alltså inte slå igenom direkt utan det behövdes ett val mellan två riksdagsbeslut. I maj 2019 tog Riksdagen det första formella beslutet. Hösten 2020 hölls ett riksdagsval för män och den nya Riksdagen kunde ta det andra beslutet, vilket de gjorde i januari 2021. Hösten 2021 hölls äntligen det första riksdagsvalet där man tillämpade allmän och lika rösträtt, där både kvinnor och män fick gå och rösta. Däremot fanns det då, och finns även nu, begränsningar i vem som får lov att gå och rösta. 1921 var man tvungen att ha fyllt 23 år, idag måste man vara 18 år. 1921 var 55 % av befolkningen röstberättigad, medan 75 % av befolkningen är det idag. Det finns även en begränsning i medborgarskapet, det måste vara svenskt. Tidigare fanns det en del andra begränsningar med, exempelvis fick inte personer som hade gått i konkurs rösta, eller var dömd och satt i fängelse. Den här resan fram till vår allmänna och lika rösträtt har inte kommit gratis, utan det får vi tacka många personer för, som har kämpat för det och som vi ska vara tacksamma för idag, hundra år senare. Där och då fick inte alla män och kvinnor vara med och påverka den svenska politiken, vilket vi alltså får idag. Det är dem vi ska tänka på när vi går iväg och röstar!

Spelar det verkligen någon roll att lilla jag går och röstar, och vad jag röstar på? Ja, för om alla går och röster, som får lov att rösta, blir ju resultatet det mest korrekta, det som folket vill. Då har du varit med och påverkat i den riktning du vill gå. Men om man inte vill gå och rösta, och många tänker på samma sätt, kan ju valresultatet blir sådant att det inte fullt ut speglar folkets önskan, samtidigt som man känner bitterhet över valresultatet. 87,2 % av de röstberättigade till Riksdagsvalet gick och röstade 2018, enligt Valmyndigheten. Det är ett högt deltagande, men visst kan vi bli ännu bättre på att gå och rösta! Att hedra demokratin med sin röst på valdagen är det många som gör. Vi klär upp oss och går iväg som familj, och kanske tar vi en fika eller lunch som familj ute på byn efteråt. Givetvis kan vi även rösta på andra sätt, av olika skäl, och det vanligast är poströstandet. Vi stämde av lite kort med några medarbetare om hur de gör när de röstar.

– Förra valet var jag bortrest i Italien på bröllop men då poströstade jag. Däremot, alla andra år, har jag på valdagen gått iväg och röstat tillsammans med min man och vi har tagit barnen med oss. Ibland har vi slagit till med att gå ut och äta efter att vi har röstat, och dagen är högtidlig för oss. Jag känner personer som inte lever i en demokrati på det sätt jag gör, och att inte gå och rösta skulle kännas slött av mig, berättar Carin Stoeckmann, Byggmästar’n i Skånes koncernchef. 

– Jag går och röstar dit man är stationerad, vilket är Folketshus i mitt fall, så vi ska gå och rösta där, berättar Magnus Tegnér, MB-ledamot och hantverkare på Malmö entrepread.   

– Jag går till vallokalen man blir tilldelad och röstar. Förra gången var det i Barsebäck och det kanske blir samma i år. Annars gör jag inget annat speciellt, säger Emil Stridsby, Malmö byggservice.

– Jag brukar alltid promenera till vallokalen tillsammans med min sambo för att rösta, sedan brukar det bli en traditionell söndagsmiddag med familj eller vänner följd av valvaka, så får man se om champagnen åker fram, berättar Johanna Kvist, administratör på Byggmästar’n i Skåne. 

– Jag röstar alltid och på samma dag, på själva valdagen. Och jag tycker det är viktigt! Jag upplever att jag använder min möjlighet att påverka och även att det inte enbart är en möjlighet, utan också en skyldighet som vi har till samhället för att visa vad vi står för, säger Jolanta Simanaitiene, avdelningschef på Malmö entreprenad. 

– Ja jag gör det enkelt, jag går till vallokalen på söndag och röstar, annars gör jag inget speciellt under den dagen, berättar Peter Johansson, avdelningschef på Helsingborg entreprenad.  

– Jag kontrollerar öppna vallokaler i närområdet, som är öppna för förtidsröstning, och sedan svänger jag förbi där på lunchen en dag när jag har tid, säger Håkan Stenqvist, på Malmö byggservice.  

– För mig är det en självklarhet att rösta! Jag fördrar dock att förtidsrösta för att göra det så smidigt som möjligt och undvika trängsel. På valdagen tittar jag sedan på valvakan på tv, berättar Grete Simanaityte, kommunikatör på Byggmästar’n i Skåne.  

VAD du röstar på är din ensak, men ATT du röstar är viktigt för oss alla, för demokratins skull, och för att hedra dem som kämpade för vår rösträtt! Genom att rösta bidrar du till demokratin som faktiskt inte alls är självklar! Vi har tur som lever i ett land där vi får vara med och påverka. Att gå och rösta för det samhälle som man vill se i framtiden, för en själv och för andra, är solidariskt.