Ergonomi och hållbart arbetsliv

Ergonomi och hållbart arbetsliv på arbetsplatsen

Ergonomi kommer från grekiskans ergo för arbete och nomo för lag och är läran om hur arbetsmiljö och redskap påverkar människan. Med andra ord är ergonomi läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar.

På 1960-talet insåg man att utformningen av verktyg och andra redskap inte alltid var mest ändamålsenliga, en omdesign krävdes för att personen som använde verktyget inte skulle lida av felaktiga arbetsställningar. Under en lång tid lade man fokus på arbetsredskap, förarsäten, instrumentpaneler med mera där man flyttade fokus från att de skulle vara estetiskt tilltalande till att ta fram produkter som var formgivna för att fungera så väl som möjligt i användarens grepp. Det var först på 1990-talet som man insåg behovet att även justera arbetsställningen för kontorspersonal. Eftersom datorns användning ökade, ledde detta till att man ofta spenderade arbetsdagen intensivt koncentrerad i samma arbetsställning.

I nära samarbete arbetar vi på Byggmästar’n i Skåne med vår företagshälsovård Feelgood. Tillsammans med dem har vi tagit upp och gått igenom belastningsergonomi med våra medarbetare, det vill säga hur man får ett hållbart arbetsliv och undviker att få belastningsskador. Det är i vardagen vi måste tänka på det vi egentligen gör automatiskt, det vill säga när vi står, sitter, arbetar vid datorn, lyfter och bär otympliga eller tunga saker. Det blir lätt att man sliter på leder istället för att använda sina muskler, vilket kan visa sig efter längre tid bli ett stort bekymmer.

Målet med vårt arbetsmiljöarbete är att undvika att skador, sjukdomar och annan ohälsa på grund av arbetet. Belastningssjukdomarna är antagligen det största arbetsmiljöproblemet i västvärlden. Belastningsergonomi är hur vi påverkar rörelseorganen genom belastningar i vårt arbete. Vi står för olika utmaningar och inne på kontoren är det främst nacke, axlar och skuldror som påverkas av hur vi sitter ner och tittar ner i telefonen eller på skärmen, eller hanterar tangentbordet. Det gäller att försöka ha ryggen/huvudet/nacken rakt fram, men dagens teknik är inte alltid anpassad efter våra kroppar. Vi på Byggmästar´n i Skåne har höj- och sänkbara skrivbord på de flesta arbetsplatser och även ute i våra byggbodar uppmanas platsledningen att tänka på det vid etableringen när de planerar sina arbetsplatskontor. Vi undviker också att ha skrivare inne på våra rum, för de små minipromenaderna är perfekta, särskilt när man glömmer att klicka på skriv ut-knappen och får gå ytterligare en runda. Sedan är det ju så att vi idag inte skriver ut särskilt mycket alls, mot för tio år sedan. Att undvika hissen, och istället ta trapporna, är ett annat bra kontorstips! Micropauser där vi reser på oss och vevar runt lite med armarna är också ett bra tips, något våra smarta klockor ofta påminner oss om!

På våra byggarbetsplatser är det dagliga lyft och otympliga skivor med mera som gör att vi belastar våra kroppar, ibland på ett felaktigt sätt. Det är viktigt att tänka på att bära så nära kroppen som möjligt, att hålla ryggen rak, böja på benen och höfterna, samt inte vrida och lyfta samtidigt. Det är också viktigt att träna kroppen för att orka lyfta och inte slita på lederna istället. Vi har friskvårdsbidrag för att underlätta ekonomiskt för att kunna träna. En del medarbetare tränar tillsammans, där de spelar badminton eller padel och vissa AW-aktiviteter består av hockey och fotboll – till chefernas stora skräck, då vinnarskallarna kan vara ganska så stora. Vi tycker också att det viktigt att var och en använder de hjälpmedel som finns och att vi har en öppen dialog kring hur vi vill ha det på våra arbetsplatser. Våra skyddsombud är en länk till detta och de finns på de flesta arbetsplatserna.

Faktorer som påverkar belastningsergonomisk hälsa är en kombination av det fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet samt individens förutsättningar och möjligheter. Se riskerna som möjligheter istället och vad du kan göra för att få ett hållbart arbetsliv. Några små enkla saker kan vara mikropauser, arbetsrotation, rusta kroppen, planera lyften, uppvärmning inför arbetsdagen, använda rätt verktyg, använd belysning och andra hjälpmedel, hjälp varandra genom att dela på bördan, rätt arbetshöjd, och så vidare. Det kan kännas att tiden inte finns för att hinna med fysisk aktivitet, eller återhämtning men se det istället ur ett längre perspektiv och rusta dig för ett hållbart arbetsliv! Det är just genom träning du får till en bättre återhämtning, även för hjärnan.