Tillbaka

Hållbar energi för alla

En av vår tids största utmaningar ligger i att skapa och tillhandahålla tillförlitlig, hållbar och fossilfri energi för att kunna bemöta de utmaningarna som samhället möter idag. Klimatförändringar, fattigdom och det faktum att en stor del av jordens befolkning inte har tillgång till el, samtidigt som den globala efterfrågan av energi ständigt ökar, gör att FN beräknar att efterfrågan av energi väntas att öka med 37 % fram till år 2040. Enligt Svenskt Näringsliv (juni 2021) beräknas det svenska behovet dubbleras fram till 2045!

Fram till nu har människan till stor del endast använt sig av fossil energi, och en stor andel av våra klimatproblem som vi möter idag grundar sig i just utsläppen av växthusgaser, som är ett resultat av hur vi har omvandlat den fossila energin. Förnybara energilösningar har funnits på marknaden länge, men det är bara de senaste åren dessa lösningar har blivit mer effektiva och tillförlitliga, samtidigt som de har blivit billigare och mer lättillgängliga för konsumenter. Med andra ord har vi idag verktygen för att ställa om till hållbar energi för alla och säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig och hållbar energi för alla, som är det sjunde globala målet för hållbar utveckling. Däremot, i Sverige har vi faktiskt det motsatta. I princip all el är fossilfri här. Vår utmaning ligger snarare i att nå ut med den i en fungerande infrastruktur till det behov vi har och kommer att ha framåt.

I Europa enades ministerrådet 2018 om att andelen förnybar energi skulle öka fram till 2030, och man enades även om hur den gemensamma marknaden i Europa skulle utvecklas. Det innebar bland annat framtagande av en ny förordning som skapar ett ramverk för hur medlemsstaterna ska planera, rapportera och följa upp sina åtgärder för att nå såväl EU:s energi- och klimatpolitiska mål som målsättningarna i Parisavtalet. Förordningen bestod av tre riktmärken (år 2023, 2025 och 2027), där medlemsstaterna ska stämma av sitt arbete med att öka andelen förnybar energi. Resultatet ska bli en ökning av förnybar energi med 27 % år 2030 och detta ska nås genom att ta fram stödsystem för förnybar elproduktion samt en ny lagstiftning om hur stor andel förnybar energi ska användas för el, värme, kyla och transport. I Sverige har vi även egna mål. Senast år 2045 ska Sverige vara klimatneutralt och senast år 2050 ska hela EU ha nått detta mål vilket innebär en stor omställning för hela samhället, såväl i Sverige som i EU som helhet. Och den här klimatomställningen kräver mer el!

Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv uppskattas den möjliga elanvändningen 2045 ligga på totalt 240 TWh. Enligt SCB låg elanvändningen 2021 på 165,5 TWh. TWh står för terawattimme, det vill säga tusen miljarder wattimmar. Med andra ord, för att människor och företag ska fortsätta växa samtidigt som klimatutsläppen sänks, behövs ett elsystem levererar dubbelt så mycket el som i dag.  Enligt SCB fördelade sig elen på följande källor 2021:

I Sverige finns det en energiöverenskommelse som tar sikte på ett helt förnybart elsystem redan år 2040, men det energipolitiska målet förbjuder inte användningen av den fossilfria kärnkraften. Dock för att målet om 100 procent förnybart elsystem ska uppnås måste den fossilfria kärnkraften avvecklas och ersättas av förnybara produktionsslag. Svenskt Näringsliv har analyserat olika scenarier (hämtat från Svenskt Näringslivs hemsida text från 18 juni 2021 för hur man löser det framtida behovet av energi). Analysen visar att ett fossilfritt system blir mer kostnadseffektivt, stabilare och får mindre miljökonsekvenser än ett helt förnybart system. I analysen slås det fast att elförsörjning med enbart förnyelsebara alternativ är minst 40 procent dyrare än samma mängd fossilfri el. Det helt förnybara systemet är även mer såbart jämfört med det fossilfria alternativt.

I det förnyelsebara scenariot krävs ett kraftigt ökat ianspråktagande av arealer för solenergi och vindkraftsproduktion på land och till havs. Det krävs också att vattenkraften körs mycket hårdare än idag med snabbare och större skiften mellan höga och låga flöden vilket får stor inverkan på miljön i anslutning till kraftverken. Även koldioxidutsläppen blir ur ett livscykelperspektiv, högre i det förnybara systemet eftersom mycket mer produktion behöver byggas. De största problemen väntas bli bristen på stabilitet i systemet, det vill säga elsystemets kapacitet att leverera jämn ström där det behövs, när det behövs. Vi som byggföretag har inte som affärsidé att investera i kärnkraftverk, inte ens i små modulära kärnreaktorer (SMR), men vi tror helt klart att de behövs. Men för att man ska kunna investera i dem och bygga dem behöver politiken revidera regelverken så att reaktorer kan byggas på andra ställen än där kärnkraftverk redan finns, och att ta bort regeln om att man bara kan bygga en ny reaktor om en annan läggs ned. Kärnkraft kommer fortsatt vara viktigt för den svenska fossilfria elförsörjningen.

Vi har inte heller som affärsidé att investera i vattenkraft eller vindkraft, men att energi från dessa källor är fortsatt viktiga. Det vi dock noterar är att alla vill ha förnybar el, men ingen vill ha ett vindkraftverk nära sig, och vindkraften väcker stort motstånd. Enligt Svensk Vindenergi möts vindkraften av motstånd, ofta baserat på osanningar. En osanning avser mikroplaster som vindkraftverken anses sprida, men fakta är snarare att ett vindkraftverk sprider ca 0,15 kg mikroplaster per år. Det är i förhållande till andra källor en försvinnande liten andel. Man brukar även nämna infraljud och buller som en negativ miljöpåverkan, men det saknas enligt Naturvårdsverket evidens för detta. Vindkraftverken anses också hota den biologiska mångfalden, men Naturskyddsföreningen menar att vi kan fyrdubbla antalet utan en bekostnad på den biologiska mångfalden och artrikedomen. Några säger dessutom att vindkraftverken är fula och förstör landskapsbilden, oavsett var de ska stå.

Gällande vattenkraften i Sverige är det en viktig del i energiförsörjningen och den är även reglerbar, med hjälp av vattenmagasin vid vattenkraftverken. Vattenfall bedömer det som osannolikt att de kommer att investera i nya kraftverk för vatten, men däremot mer sannolikt att de utvecklar befintliga kraftverk för ytterligare kapacitet. När det kommer till förnybar energi med hjälp av solen, är det den del av elproduktion som har ökat snabbast den senaste tiden. Solceller är inget nytt, utan det har funnits på marknaden sedan 1950-talet. Från början användes tekniken ute i rymden som elförsörjning till satelliter, dock var tekniken då väldigt dyr och det var först på 1970-talet som solcellerna började användas på jorden. Den energi som utvinns från solen kallas för solenergi. Till solenergi räknas solproducerad värme och solproducerad el. Solenergi produceras via solinstrålning som når jorden. Instrålningen fångas upp av solceller som i sin tur omvandlar detta till el eller värme. Det krävs i princip inget underhåll av solcellerna och solenergi är dessutom relativt fritt från diverse utsläpp. Solen är med andra ord ett mycket hållbart alternativ för elproduktion. Priset på solpaneler har sjunkit rejält och det gör det attraktivt för var och en av oss att satsa på. Byggmästar´n i Skåne har idag väldigt ofta med solpanelslösningar i olika projekt vi involveras i, både som entreprenör och som byggherre. Vi har solpaneler på våra kontorstak och när vi bygger i egen regi ser vi till att erbjuda solpaneler. Det känns idag för många självklart att satsa på solpaneler på tak eller fasader, eller kanske stående på marken. Sverige har goda förutsättningar för att solceller ska ge tillräckligt bra effekt. Men visst, solceller påverkas av solen och skillnaden på den mängden energi som genereras under vintern jämfört med sommaren finns. På sommaren produceras det upp till sju gånger mer energi än jämfört med under vintern, och därför måste man komplettera solenergi med andra energikällor. Under 2019 blev solceller ekonomiskt lönsamma i Norden, det vill säga att det var först under det året då man med hjälp av solceller kunde producera el billigare än marknadspriset för el.

Om alla lämpliga tak i Sverige skulle användas för att producera ”solel” hade det kunnat generera cirka 40 TWh solel, menar Naturskyddsföreningen. Trots den låga andelen idag finns där indikationer som pekar på att en förändring kommer att ske, då tillväxttakten för solceller ökar årligen och Naturskyddsföreningen bedömer att ”solelsproduktionen” borde kunna uppgå till 10 TWh till år 2030. Både när det gäller vindkraft och solkraft av större dignitet krävs utnyttjande av mark, som då krockar med andra viktiga mål, nämligen jordbruket för livsmedelsproduktionen.

Att bidra i klimatomställningen måste gå hand i hand med andra mål bland annat ekonomisk tillväxt, och därför är vår uppfattning att det viktigaste här och nu är att vi har fossilfri el, det vill säga att kärnkraft fortsatt är viktigt för oss, för att kunna ta oss an den stora klimatutmaningen samtidigt som vi också gör det mer effektivt och ekonomiskt. På längre sikt, är det absolut viktigt att fortsätta utveckla oss inom förnybar el, men det måste får vara på betydligt längre sikt, och politiken borde ta sikte mot det förstnämnda nu, fossilfri el. Fossilfri el är hållbar el. Men vilken källa en aktör vill investera i och satsa på känns inte lika intressant för oss som att fokus måste vara att vi behöver mer el, och den behöver vara fossilfri för att uppnå våra klimatmål. Dock är det för oss solenergi som är enklast att hantera i projekten vi berörs av, på tak och på fasader. Sedan behöver elen kunna nå ut dit där den behövs, men det är en helt annan fråga.

Energifrågan har det senaste halvåret verkligen förstärkts i hur viktig den är. Dels beror det på hur dyr elen blev under vintern, och många hushåll och företag som inte hade bundit sina elpriser, drabbades av oerhörda kostnadsökningar. Dels beror det tyvärr på kriget som sedan den 24 februari pågår i Ukraina. En hel del länder är beroende av rysk olja och rysk naturgas, och Ryssland har stängt av naturgasen till vissa länder och det kan komma ytterligare sanktioner gällande till exempel oljebaserade produkter. Det visar ytterligare på hur viktigt det är med en hyfsat regional energiförsörjning och att den kommer från demokratiska länder. Sverige är inte beroende av rysk olja och gas, och vi är redan i princip fossilfria i vår energiförsörjning, men för att nå klimatnytta på global nivå, måste det ske en stor förändring i många andra länder, och kanske att krigets effekter kan påskynda denna förändring i dessa länder.

SENASTE INLÄGGET

2022-06-22

Är ett träd en förnybar resurs ...

2022-06-17

I veckan pågår Pride ...

2022-06-16

Under hösten 2021 ...

Nyhetsbrev