Tillbaka

Vi har träffat Rikard Sundling, doktorand för avdelningen för Byggproduktion på Lunds Tekniska Högskola, för att prata lite om framtidens byggbransch. Detta är en serie i ett tre delar, detta är del 3. Del 1 kan du hitta här, del 2 kan du hitta här. Tema för del 3 är globalisering.

Planeten vi bor på består av sex kontinenter, 195 självständiga stater, 246 länder och har cirka 7,8 miljarder invånare. Det är konstigt att tänka på men förr i tiden så var varenda kontinent, stat, land och invånare enskilda. Termer som ”en global värld”, eller ”globalisering”, fanns helt enkelt inte på kartan. Utvecklingen av teknik gjorde dock att världens olika delar sakta med säkert började bli tillgängliga för varandra, plötsligt kunde man resa till andra kontinenter och ta del av andras kultur, traditioner, livsstil etc. Visst var det lite svårare än idag, men det började åtminstone bli möjligt.  Sedan kom den digitala revolutionen som gjorde att vi tog ytterligare ett steg i denna utveckling. Nu behövde man inte längre ta sig till ett annat land för att uppleva kulturen eller skapa dialoger med människorna som bor där, man behöver bara internet och en dator för att nyttja kommunikationsmöjligheterna på avstånd. Resultatet av detta blev en globalisering av världen, där man med hjälp av ekonomiska, kulturella och politiska processer, knöt samman stater och samhällen över hela jorden. Planetens sex kontinenter, 195 självständiga stater, 246 länder och cirka 7,8 miljarder invånare samexisterar idag. Det som sker i ett hörn av världen, har konsekvenser i ett annat hörn av världen.

Världen är idag mer sammankopplad än någonsin tidigare och globaliseringen har inneburit att ekonomier och gränser har öppnats upp. Detta har medfört en global handel mellan stater som har blivit en nyckel för tillväxt världen över. De hinder som har funnits för den globala handeln tidigare, så som tullar och avgifter, har minskat och den teknologiska utvecklingen har underlättat mer och mer för företag att bygga upp globala handels- och produktionsnätverk. Det har resulterat i att världshandeln har ökat kraftigt, det är inte längre ovanligt att man beställer varor och tjänster från utlandet och inte nog med att vi kan, vi uppmuntras till en global handel. Många av Agenda 2030’s globala mål lyfter att en öppen marknad är en förutsättning för att nå de globala målen och en gång för alla utrota fattigdomen. Det globala målet 17 – att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling, syftar till global solidaritet och mobilisering av ekonomiska resurser för att säkerställa att inget land eller någon grupp lämnas utanför i utvecklingen. Genom en global handel gynnas således en ekonomisk och hållbar tillväxt som inkluderar hela jordens samhälle.

Hur ser det då ut i byggbranschen? Byggbranschen är i högsta grad påverkad av globaliseringens effekter, men vad kommer det att innebära framöver? Vi har träffat Rikard Sundling, doktorand för avdelningen för Byggproduktion på Lunds Tekniska Högskola, för att prata om hur globaliseringen kommer påverka framtidens byggbransch.

Hur påverkar globaliseringen dagens byggbransch?

– Förr var det vanligt att man köpte varor och tjänster lokalt. Världen såg annorlunda ut och man tog till de resurserna man hade till hands. En utveckling av såväl den globala handeln, den egna marknaden, den ökande konkurrensen samt behovet av mer och fler nyproducerade byggnader i och med en enorm befolkningsökning, har gjort att de resurser man har haft nära till hands har inte kunnat täcka behoven eller varit för dyra. I och med globaliseringen har det blivit allt vanligare att man då handlar upp underentreprenörer, leverantörer och konsulter från utlandet. Delvis för att det i vissa fall kan vara billigare eller bättre, i andra fall kan det finnas en kompetensbrist som man täcker genom att ta in utländsk arbetskraft. I byggbranschen idag finns det ett underskott av vissa yrkesarbetare, vilket man inte alltid tar hänsyn till när man ritar och konstruerar nya projekt, men den kompetensen kan finnas utomlands. Projekten idag är dessutom mycket större än vad de har varit tidigare, vilket också gör att behovet av material och kompetens ökar, och har man möjlighet att komplettera detta med utländsk arbetskraft, kompetens och material är det gynnsamt för alla.

Hur kommer det att se ut i framtiden?

– Globaliseringen av världen har varit positiv och flertal länder har bara dragit fördelar av det nya marknadsklimatet, då en ökad globalisering skapar nya möjligheter. Men, det nya marknadsklimatet har också skapat en del utmaningar, så som en internationell konkurrens. Jag är rätt säker på att globaliseringen vi ser idag i våra projekt bara kommer att öka. Mer och mer utländsk arbetskraft kommer att konkurrera på svensk marknad, men det betyder inte att det inte finns en marknad för svenska produkter och tjänster, tvärtom! Det som jag tror kommer att ske är att den globala marknaden kommer att bli mer integrerad, det kommer inte att finnas ett ”vi och de”-scenario, istället finns det en marknad som har specialister på olika områden. I Sverige är vi duktiga på vissa moment, i andra länder är de duktiga på annat, marknaden kommer bli mer öppen för att ”till detta tar vi in dessa aktörer, till detta tar vi egna”. I början av globaliseringen handlade det förvisso om att få in billigare arbetskraft, men ju längre vi kommer i utvecklingen höjer den utländska arbetskraften sina priser, för deras förutsättningar ändras. Då handlar det inte längre om att få mest arbetskraft för minst pengar, utan det handlar snarare om att få den bästa kompetensen på marknaden. Olika länder kommer bli specialister inom olika områden och den globala marknaden kommer att titta till vilken expertis som finns inom vilka områden för att sedan köpa det som man behöver i sitt projekt.

Men fick sig inte globaliseringen en törn i samband med Corona-pandemin?

– Det är en intressant fråga, vi får se vad Corona inte har lyckats påverka när allt detta är slut. I början stängde alla länder sina gränser och det var svårt för globaliseringen att fortsätta sprida sig, både på grund av att man inte fick resa men också för att länderna i sig såg till sitt eget bästa först och producerade för den egna nationen. Så Corona vände absolut på marknaden men det är svårt att förutse om marknaden kommer att påverkas av detta permanent. Nu jobbar inte jag med den faktiska byggproduktionen i sig, men uppfattningen jag har är ändå att det mesta har fortgått som det var tänkt från början. Man har fått leveranser från utlandet och man har fått ta in utländsk arbetskraft, visst det kanske har blivit några förseningar, men i det stora hela har den öppna marknaden inte stängts som man har befarat… än.

Bra transport och goda kommunikationsmöjligheter har gjort handel till en drivkraft bakom globaliseringen som, sin tur, har gynnat svensk och europeisk tillväxt. Både sett ur ett ekonomiskt perspektiv, men också sett ur ett socialt perspektiv, då det har skapat förutsättningar för en utveckling av samhället. Med detta har förvisso nya utmaningar också uppkommit, och den internationella konkurrensen har nog för många känts som ett hot. Om man börjar köpa in varor och tjänster från utlandet kommer man då ha ett fortsatt behov av svenska varor och tjänster? Det kan vara svårt att veta sin plats i det nya affärslandskap som växer fram, då en global marknad i högsta grad kommer att påverka samtliga inom bygg- och anläggningsbranschen. Men genom att förstå hur trender i omvärlden kommer att påverka branschen, och ha kunskap om omvärlden, kan man ligga steget före och utveckla bättre varor och tjänster och på så sätt specialisera sig inom sitt område. Lyckas man med och hittar man sin nisch kommer man långt i den ekonomiska utvecklingen, och då blir globaliseringen inget hot.

SENASTE INLÄGGET

2021-04-16

Arbetet med att ...

2021-04-16

Under en tid ...

2021-04-08

Det är början på april ...

Nyhetsbrev