Att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade eko- system, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald

Sedan några år har det blivit allmänt accepterat att förlusterna av biologisk mångfald är lika allvarliga, eller allvarligare, för människans långsiktiga överlevnad på jorden som klimatförändringarna. Ju fler arter som finns i ett ekosystem desto mer stabilt är systemet. Det kan förklaras i den så kallade försäkringsprincipen – principen som säger att om en art försvinner fylls dess nisch snabbare av en annan art om det finns fler arter i omgivningen. Biologisk mångfald är starkt kopplat till många ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är de tjänster eller funktioner som naturen utför åt oss människor. Många ekosystemtjänster är för oss människor livsnödvändiga och därför är det oerhört viktigt att vi exempelvis bevarar variationen bland ekosystemen. Exempel på ytterligare några ekosystemtjänster är växters syrgasproduktion, bin och andra insekters pollinering av växter, bindning av solenergi, rening av vatten och klimatreglering. (Källa Handbok för biologisk mångfald i täkterna, Sveriges Bergmaterialindustrin, 2015)

Detta mål är på en väldigt hög nivå och berör så mycket, men även om det är så, kan vi som regional koncern vara med och påverka. Enligt en uppsats från 2001 (Karin Wessman) om biologisk mångfald och byggsektorn anses vår sektor stå för 40 % av all energi- och materialåtgång. Med anledning av att valet av material är viktigt utifrån detta delmål, är det viktigt att kunderna och byggherrarna lyfter vilka krav de har på materialet, så att vi entreprenörer vet vad vi ska räkna på i kalkylen, så att alla anbud jämförs korrekt. Slutkunden måste vara beredd att betala för hållbarhet och säkerställande av biologisk mångfald och hållbart ekosystem. Ställs inte dessa krav av kunden, kommer de heller inte att kunna drivas på av entreprenörerna i någon större omfattning. Även när vi är med i tidigt skede i projekteringen, eller i ett senare projekteringsskede, är det viktigt att kunden är med på noterna vid val av material. Det är även viktigt att lyfta att slutkunden inte alltid är den som är byggherre, utan den som köper eller hyr av byggherren. Vi kan bidra genom att upplysa byggherrarna och ge förslag på lämpliga val och lösningar, vilket vi gärna är med och gör.

När vi ska projektera och produktionsplanera, inför uppstarten av produktionen av våra byggprojekt, finns det en del vi kan göra utöver val av material. Vi jobbar med risk- och möjlighetsanalyser inför byggstart, och beaktar den närmiljö som finns där vi ska genomföra projektet. Vi ska skydda den miljön från eventuella miljöolyckor och förebygga att sådana olyckor inträffar. Miljön avser både vatten, jord, vegetation, djurliv med mera. Väldigt ofta börjar vår produktion av ett projekt med en marksanering, vilket är en miljöförbättrande åtgärd. Farliga massor hanteras på ett klokt sätt och deponeras där de är under kontroll och marken vi ska bygga på har fått bort farliga ämnen som kan påverka både ekosystem och den biologiska mångfalden. Vi måste också säkerställa att det avfall som uppstår, inte slängs i naturen, utan samlas upp och hanteras korrekt av oss och övriga på byggarbetsplatserna, samt att vi funderar över lämpliga hållbara emballage.

Vi ska också tillsammans med kund och projektörer fundera över vad vi kan ordna i form av vegetation, blommor mm, för att underlätta för insekter och småkryp. 

Målet handlar om en hållbar användning av naturresurserna och i det ligger ett kvalitetstänk, att bygga rätt från början, att skydda byggmaterialet från skador och fukt, och om att återanvända och återvinna, i en alltmer utvecklad cirkulär ekonomi. När det gäller att återanvända kan en utmaning vara regelverk, så regelverket måste anpassas efter detta hållbarhetstänk och bevarande av biologisk mångfald, något som ofta lyfts när det gäller infrastrukturprojekt. Om vi bygger ut på bredden, snarare än på höjden, tar det också mer jord och yta i anspråk, så även i ett större stadsplaneringsperspektiv känns det relevant att fundera över vad som är bäst utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Och vi kan underlätta den biologiska mångfalden och hjälpa till, till exempel genom att placera ut insektshotell och fågelholkar, skapa passager för vilda djur, ordna med dammar, vegetation, blomsterängar, gröna tak och fasader. Det är också viktigt att få med kunden/byggherren i en dialog kring hur de ser på cirkulär ekonomi och i att ta in och återanvända material till sitt byggprojekt, oavsett om det avser renovering, ombyggnation eller nybyggnation. Det motsatta, att det material vi tar bort kan användas av andra brukar inte vara en lika stor utmaning för kunden/byggherren. Det är när man bygger nytt som man vill ha ”nytt”, men man hamnar lätt där även när man renoverar och bygger om, att man vill ersätta det man har med något nytt. Idag pratar vi dock alltmer om att demontera istället för att riva, och att återbruka mer.

Om vi bortser från vår huvudverksamhet, kan vi även bidra på andra sätt. Byte av tekniska prylar, bottnar det i ”need to have or nice to have”? Tyvärr behöver vi ofta byta ut våra mobiltelefoner då de inte håller så länge som förr, men våra datorer verkar hålla längre. Vilken mat äter vi, och hur mycket plast går det åt? Bidrar vi till microplastutsläpp och går det att förhindra? Driften av fastigheterna vi är verksamma på, tar den hänsyn till att undvika kemikalier i möjligaste mån? Arbetskläderna, ursprung på tyger och färger? En väldigt stor del av kemikalieanvändningen går åt till klädindustrin, likaså en enorm vattenförbrukning. Kan vi påverka valet av arbetskläder och samtidigt bibehålla bra arbetskläder, som ju bärs varje dag, fem dagar i veckan, och måste vara sköna och fungera i vardagen. Vi kan och tar små steg framåt i detta i vår vardag, utifrån att vi lär oss mer för varje dag och att vi vet vilken nytta varje liten förändring gör. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något!