Hållbarhet med arkitekter

I Agenda 2030 finns det globala målet nr 13, att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Byggsektorn har tagit tag i det målet, och har även på uppdrag av regeringen tagit fram en färdplan för en klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor 2045, i linje med världens behov och Sveriges mål att bli ett av de första fossilfria länderna i världen. Dagens nybyggnationer ska utformas och planeras på ett sådant sätt att de bidrar till samhället, är resurseffektiva och inte påverkar miljön eller klimatet negativt.

Idag är vi drygt 10 miljoner invånare i Sverige och befolkningen ökar. Samtidigt som befolkningen ökar och om några år passerar 11 miljarder, ökar också vår urbanisering. Många söker sig till våra tre storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö. Med anledning av det ökade bostadsbehovet och urbaniseringen kommer bland annat en förtätning att behövas, antingen genom påbyggnader eller genom utnyttjande av industrimark till bostäder, annan verksamhet samt till service.

Samtidigt kommer ändringar av byggnader att ske och upprustning av områden ske utifrån människors sociala behov och livsval. Städerna kommer växa och utvecklas till att bestå av flera städer med egna små stadskärnor. Allt detta ska byggas hållbart med hänsyn till miljö, ekonomi och den sociala aspekten, samtidigt som det ska vara i linje med målet att vi ska ha en klimatneutral byggsektor.

För att prata vidare kring framtidens hållbara arkitektur har Byggmästar’n i Skåne träffat arkitekterna Helena Hammer och Sara Håmark på Här! för att höra deras tankar!

Hur jobbar ni med hållbarhet?

Sara Håmark (SH): – Vi jobbar väldigt mycket med hållbarhet internt här på Här! Vi jobbar just nu med att se över våra styrmedel, policydokument och färdplaner och vi är väldigt måna om att nå ut med hållbar arkitektur. För oss så är hållbarhet en väldigt integrerad del av vår verksamhet och vi tycker inte att det är så svårt att prata om det.

Helena Hammer (HH): – Det är viktigt att hållbarhet inte blir svårt att prata om. För att lyckas med det måste man nog interagera som en del av sitt jobb. Annars blir det nog svårt och man ser det som ett onödigt måste, en belastning. Vi vill att det ska vara en naturlig del i vårt arbete. Det är en utmaning för vi behöver tänka annorlunda. Vi tror ju inte att man kan ha samma tankesätt eller samma upplägg som man har idag och bara göra det hållbart, utan man måste tänka annorlunda och se byggnaden som en helhet.

SH: – Vi har som mål på företaget att jobba mot projekt som är miljöklassade. Vi är med i Sweden Green Building Council och vi vill skapa fler miljöklassade byggnader. Det är ett av våra hållbara mål på företaget. Vi håller dessutom på att ta fram ett verktyg för att jobba med hållbarhet i våra projekt som vi kallar för ”Guide till hållbara livsmiljöer” och planen är att vi ska bli klara med den så vi kan börja använda den nu. Det är ett verktyg som ska hjälpa oss att förstå projektets helhet för att kunna se hållbarhetsaspekter i stort och smått i projektet. Vi tror också att det är ett bra sätt att titta på hela projektet ur ett hållbarhetsperspektiv, och få en gemensam målbild med sin beställare och sin entreprenör. På Här! är vi både arkitekter och konstruktörer. Vi tror att arkitektur och konstruktion tillsammans i ett projekt är hållbart, dels för att vi tidigt kan identifiera vad som är en byggbar gestaltning men också att samarbetet kvalitetssäkrar eftersom vi jobbar helt integrerat och har koll på spännvidder och har koll på de förutsättningar som finns. Vi tror ju att det på detta sätt blir färre fel när man ska bygga också. Genom att jobba tillsammans tror vi också att vi kan driva på innovation och utveckling, att vi kan pusha gränsen för både arkitektur och konstruktion, det vill säga vad som är en byggbar gestaltning.

HH: – I och med att vi jobbar så som vi gör så kan vi också säkerställa att det blir så lite spill som möjligt, vi kan ju anpassa ritningen efter materialet på ett annat sätt. Flyttar vi lite här kan vi få in det där och då slippa oanvändbara delar. Vi kan ha den dialogen för att på så sätt optimera allt.

Hur ser framtidens hållbara arkitektur ut?

SH: – Byggbranschen är ju, som vi vet, väldigt konservativ när det kommer till nytt material och nya sätt att jobba på. Idag ritar man fortfarande mycket hus i betong och vi vet att det händer grejer med betongbranschen, vilket är väldigt bra. Men man kan också byta ut betongen. Vi tror att trä är framtidens byggmaterial, eftersom att det är koldioxidneutralt. Det suger i sig lika mycket koldioxid under fasen som trä växer som det också ”kostar” koldioxidmässigt under byggprocessen. Trä är lätt att jobba med och det är lätt att göra fina gestaltningar. Det är dessutom lättare att anpassa på plats om det skulle bli fel. Det går fort att bygga med trä och det väger mindre, vilket underlättar för transporterna. Dessutom är det lättare att hantera på byggarbetsplatsen, till exempel att det är lättare att bearbeta det om något inte skulle passa. Vi ser framför allt korslaminerade massiva trästommar som framtidens material. Det är ganska likt prefab-betong. Det kommer hela sjok från fabrik och det tycker vi är väldigt intressant. Tyvärr har vi inte ritat eller byggt något i det, men vi letar projekt för att kunna göra det.

HH: – Vi samarbetar med Stadsfastigheter, Malmö Stad, som också är intresserade av detta med korslaminerade massiva trästommar och tillsammans ska vi göra lite utredningar på vad som skulle hända om man hade bytt ut stommen i vissa projekt som de har byggt från betong till trä. Detta för att se kostnadsskillnaderna. Det känns som om det kommer att komma mer och mer och Malmö Stad är långt framme med sitt klimatarbete. De har fått ett direktiv att jobba med klimatneutralt byggande.

SH: – Just i Skåne har ju detta med trä inte riktigt kommit. Det finns träbyggnationer i södra Sverige, framför allt i Småland. I Växjö finns många träprojekt. Sedan finns det även i norr, i Skellefteå, Luleå och uppåt. Vi ser att träbyggnad har en potential att ersätta många av de stål- och betongkonstruktioner vi har idag. Dels i infill, det vill säga förtätning, där man inte kan ha en tung byggnad på grund av komplicerade förhållanden. Där är det perfekt att sätta en lätt trästomme, eller vid påbyggnad på miljonprogramhus med tung betongstomme som kan bära en lätt extra våning upptill av trä. Vi ser framför allt potentialen vid nybyggnationer och det som är spännande är framför allt att följa livscykelanalysen, som Stadsfastigheter till exempel vill titta på där man jämför klimatpåverkan och skillnaden mellan trä och betong.

Upplever ni att era kunder pratar mer hållbarhet nu än för några år sedan?

HH: – Det är kanske inte det första de börjar med, utan det är nog mer vi som ställer frågan eller påpekar vissa saker. Det är inte så att de inte vill, men de behöver bli intresserade. Vi kan nog känna att det är ett litet steg kvar innan de prioriterar hållbarhet överst. Det är en grej man måste ha med sig in i arbetet och det försöker vi göra. Vi vill ju inte att hållbarhet ska löpa parallellt, utan det ska vara en del av arbetet.

SH: – Vi har förstått att det är många som vill bygga hållbart, vi har pratat med våra kunder och beställare, och att man vill, till exempel, bygga med trä. Men man vågar inte vara först, utan man vill gärna se någon annan prova först, för att se vad som funkar och vad som inte funkar. Och just i Skåne finns inte mycket trä, men det kommer komma så fort någon kommer börja kommer andra att följa efter.

HH: – Det tar tid, när någon vågar satsa på hållbarhet lär det bli en ketchup-effekt. Men det gäller att sätta en fot framför den andra och våga ta de små stegen och framför allt vara nöjd att man tar dem. Gör man något litet är det bättre än inget och man ska inte avstå från att göra något om man inte kan göra allt. Sedan gäller det att hitta de aktörerna på marknaden som kan tillgodose behovet av att bygga hållbart. Det märker vi, att man är avvaktande till att bygga med nya byggmaterial, helt enkelt för att man inte har gjort det tidigare. I Sverige handlar mycket om ansvar och ansvarsfrågan. Ingen vill ta ansvar för detta med träbyggnationer i Skåne, för det finns inga referensprojekt än som styrker att detta faktiskt fungerar. Då blir det stora reservationskostnader som gör att det blir ofantligt dyrt att uppföra byggnaden, vilket leder till att ingen kan bygga det.  

Skiljer sig synen på hållbarheten mellan mindre och större kunder?

HH: – Det är nog ganska nytt på alla plan, just nu kan jag inte tycka att det är en så stor skillnad. Både större och mindre kunder är intresserade, men det gäller att ta steget och faktiskt börja våga bygga hållbart. Men tar man Stadsfastigheter, Malmö Stad som exempel, så har de ekonomiska muskler att prova mer och framför allt så är de intresserade av den långsiktiga hållbarheten eftersom de äger och förvaltar sina hus. Där är skillnaden mellan Malmö Stad och mindre aktörer, där man inte förvaltar sina hus utan bygger dem för att sälja vidare. Då har man inte samma intresse för hållbarhet. Det enda sättet att lösa detta på är om kunderna börjar kräva hållbara hus och inte köper alternativen. De mindre aktörerna kommer nog inte ta steget själva, åtminstone inte nu. Men de som äger och förvaltar sina hus är mer angelägna om att sätta in bra material i husen för de vill ha ett långsiktigt hus med material som håller över tiden, och då får det gärna kosta lite mer. Den totala ekonomiska livslängden blir då en faktor.

Vi på Byggmästar´n i Skåne tar inte ställning till vilket material som är bäst lämpat för ett hållbart byggande, och vill inte ställa trä mot betong eller dylikt. De olika materialen har olika för- och nackdelar att beakta och ta hänsyn till, till respektive projekt. Ofta bygger vi flerbostadshus på höjden i betongstomme, men har även byggt femvåningshus med trästomme som gav oss en del utmaningar vi inte var så vana vid. Vi anser det viktigt att branschen utvecklar klimatberäkningarna och funderar över hur vi ska ta hänsyn till längre och kortare livslängder för de olika materialen, samt verkligen kan beakta och få säkrare beräkningar från materialens ursprung till dess de inte längre används i byggnaden. Lika viktigt är att förstå och respektera att vi inte riktigt är där än i klimatberäkningarna, som gör att det kan stjälpa vissa materialval. Vi vet också att det pågår en enorm positiv utveckling inom byggindustrin gällande framtagningen av material samt i transportalternativen. Dock är det viktigt att låta processen med klimatberäkningar fortgå och utvecklas, men kanske inte används som urvalsprocess ifall man inte beaktar de längre tidsaspekterna.

Den hållbara byggprocessen handlar om att man ska maximera resurser och minimera spill och samtidigt ta hänsyn till de tre hållbarhetsaspekterna, miljö, ekonomi och den sociala hållbarheten. För att detta ska bli verklighet krävs det åtgärder. Energi- och resurseffektivisering måste prioriteras och man måste tänka om kring material- och metodval. Det kan vara kostsamt och man kommer behöva pröva saker som ligger utanför byggherrarnas komfortzon. Det är inte alla byggherrar som känner sig bekväma med det, men det finns byggherrar som är väldigt villiga att prova nya sätt och metoder, men där utmaningen kan vara att marknaden inte är redo eftersom man kan känna en osäkerhet kring kvaliteten, så det är viktigt att få med alla på förutsättningarna – att utveckla en klimatneutral byggsektor kräver mod och vilja hos alla aktörer, från leverantör till slutkund.