Tillbaka

Idag pratar man mycket om att bygga hållbart, både materialmässigt och byggprocessmässigt, men för många aktörer i byggbranschen, så är det fortfarande lite svårt att ta in hur de ska omfamna och börja arbeta med Agenda 2030 och de 17 globala målen, samt byggsektorns färdplan för en klimatneutral sektor 2045. Det pratas om energieffektivisering, transporter, schyssta byggen, klimatdeklarationer och klimatneutrala byggprocesser, men det är för många oklart hur man ska implementera detta i sitt dagliga arbete, vilka rutiner som ska till, vad det kostar och vad det ger tillbaka. Bygg- och anläggningssektorns färdplan jobbar med många olika projekt för att underlätta för samtliga aktörer i bygg- och anläggningsbranschen att tillämpa hållbarhet, men det arbetet tar tid. Riksdagen röstade 2017 för att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Eftersom hela världen och Sverige ställer om behöver vi som jobbar inom bygg- och anläggningssektorn också ställa om och jobba mot samma mål. Det innebär att vi kommer att behöva skapa nya affärsmodeller och samverka över hela värdekedjan samtidigt som vi är resurseffektiva. Med andra ord så måste hela branschen ställa om, men det kommer inte att ske på nolltid, och det är en omtumlande process.

Omställningen kommer ta tid och för många små och medelstora företag, i hela värdkedjan, kommer det att innebära att man måste implementera nya sätt att tänka på och nya lösningar. När ett byggprojekt initieras är det många aktörer som involveras innan en entreprenör engageras, får handlingar och börjar bygga. Ibland involveras vi i projekteringen för att ta fram bygglovshandlingar och sedan bygghandlingar, och ibland kommer vi in i bilden när det redan finns framme bygghandlingar. Kund, brukare, arkitekt och konstruktör med flera, är tidigt involverade i att ta fram det som sedan ska bli en färdig byggnad. Det är många tankar och idéer som ska föras samman till projektet, i strävan att främja ett hållbarare samhälle, med en hållbar byggprocess och en hållbar byggnad, utifrån hela Agenda 2030? För en konstruktör i ett byggprojekt kan detta snävas in, och intervjun nedan lägger sitt fokus på klimatpåverkan, hållbar konsumtion och innovationer. Vi har träffat Simon Nilsson, konstruktör och delägare av CM Byggkonsult AB i Helsingborg, som länge har intresserat sig för hållbarhet.

Hur kan man enkelt, som konstruktör, jobba med hållbarhet idag?
– Det som vi konstruktörer fokuserar mycket på idag är att hitta smarta lösningar. Oftast så gör man saker och ting ganska lika det man tidigare har gjort. Finns där en lösning som man vet fungerar är man villig att använda den igen. Det vi försöker jobba med nu är att ta ett steg tillbaka och titta på helheten och ifrågasätta om det är det bästa vi kan göra här och nu. Så den största utmaningen idag är att våga ifrågasätta och titta ett steg längre. I somras hade vi två sommarjobbare här på kontoret och ingen av dem hade egentligen någon erfarenhet av kontorsjobb i byggbranschen. Då kom det några ”konstiga” lösningar på ritningarna. Då var det väldigt lätt att säga ”så ska du inte göra, du ska göra såhär istället”, men jag försöker istället fråga ”hur har du tänkt här och varför?” för det kan ju vara så att någon sitter på en lösning som är mycket bättre än den vi brukar ha. Inom vårt skrå förekommer det att man sitter och räknar fram dimensioner, men sedan väljer att ta en dimension större för att vara på den säkra sidan. Vi måste lära oss att tänka på att optimera resurserna vi har. Man behöver inte göra fundament större än det behövs. Behöver vi en kubik betong, så behöver vi en kubik betong, inte en och en halv för att vara på den säkra sidan. Detta pratar vi väldigt mycket om. Man måste våga ifrågasätta! Ur ett hållbarhetsperspektiv försöker vi optimera, effektivisera och maximera resurser. Vi måste kunna erbjuda hållbara lösningar och fördelarna med dem, och då måste vi vara öppna för nya material. Det är viktigt att ha den kunskapen och kunna förmedla den, det är där hållbarheten för vår del ligger.

Ser du några hinder med hållbarhetsarbetet idag?
– Rent generellt är vi inpräntade med att tänka kritiskt, och ifrågasätta allt, men vi gör inte det i verkligheten. Vi ifrågasätter ytterst lite. Får vi information att trä är det bästa och mest miljövänliga materialet, så skriver många av oss under på det. Sedan hör man två veckor senare att betongen har blivit så mycket bättre, då skriver alla under på att betong är det bästa och mest miljövänliga materialet. Man är inte kritiskt granskande, men problemet där ligger förmodligen i att det är svårt att sätta sig in i det kritiskt eftersom det är så stort. Det är siffror och egna gynnsamma mätningar som spelar roll som man inte kan ha kunskap om, om man inte själv är expert inom området. Det är i alla fall min uppfattning, men det jag vill betona är att det är viktigt att våga ifrågasätta. Byggbranschen är väldigt konservativ, förutom när man hittar en lösning som innebär att jag kan tjäna snabba pengar. Och det är väl här vi har vårt första stora problem. Vi måste jobba för att rädda vår planet men tänket i branschen är fortfarande på sina håll att det är för dyrt eller för opraktiskt och då väljer man gärna den lätta och billiga utvägen. Men jag tror att den här frågan nu, som tur är, har blivit så het att alla måste på något sätt ta tag i det. Problemet kan bli att det blir en trend, och alla helt plötsligt tror att de bygger hållbart, men att det kan uppkomma andra problem i framtiden. Det gäller att vara kritisk och ifrågasättande om en revolutionerande hållbarhetsidé plötsligt dyker upp. Man ska inte tänka att det där håller, man ska tänka hållbarhet. Det är dit vi måste komma!

Hur mycket diskuterar man hållbarhet med arkitekt och med kund? Är det arkitekten ritar hållbart? Är det kunden vill ha hållbart?
– Både och, det finns definitivt arkitekter som ritar hållbart. De är väldigt noggranna med att det ska vara dessa och dessa material för att det är de som är minst miljöpåverkande. Men det finns också arkitekter där, jag vet inte, de saknar intresse eller kunskap om detta helt och hållet. Spannet där är precis som hos oss därifrån och dit, det finns ytterligheter. Beställaren är väl den, som jag upplever, har utvecklats mest. De har mer krav idag än vad de hade för 15 år sedan när jag började i branschen. Det handlar så klart om alla miljöbyggnads-certifieringar som finns men också om samhällsdebatten. Som fastighetsägare, framför allt om du är lite större, så är det ganska viktigt att man följer med. Kommer deras kunder och kräver att de ska ha miljövänliga kontor så kan man inte stå där med skräpkontor i en byggnad som är byggd med skräp, utan då måste man som fastighetsägare ligga i framkant. Där har det blivit ett stort uppsving.

Hur upplever du att kunden prioriterar, hållbarhet eller den ekonomiska vinsten? Eller går de hand i hand?
– Jag tror att om många beställare hade fått den totala ekonomin för sin byggnation, det vill säga bygget och livslängden, inte bara vad det kostar att bygga, så tror jag att många hade gjort andra val, och då menar jag mer hållbara val. Även om man pratar mycket hållbarhet och man har massa krav hållbarhetsmässigt så pratar man kanske olika hållbarhet. Många vill ha solceller eller gröna tak, men få pratar om den verkliga hållbarheten, att till exempel investera i dyrare och mer miljövänlig isolering som i sin tur inte kommer bidra till att huset påverkas av vattenskador, brand eller liknande. Det kostar fyra gånger mer materialmässigt och den totala kostnaden för byggnationen ökar med kanske 5 % men man kommer aldrig behöva byta ut det, för det håller i 100 år, vilket billigare isolering inte gör. Sådant pratar man inte lika mycket om. Istället pratar man om den hållbarheten som är lättare för beställaren att ta på, till exempel solceller, uppvärmning av huset och gröna tak, det är den hållbarheten beställaren känner till. Vi som konstruktörer och ni som entreprenörer måste vara där och informera om den resterande hållbarheten. Det är nyttigt att vara informerade så att man kan upplysa om andra saker med. Entreprenören måste också anpassa sig och besitta den informationen och kunskapen som hållbara material och hur man använder dem, samt vilja använda materialen. Alla måste helt enkelt med på tåget.

Du tycker alltså att hållbarheten idag har fått ett ordentligt uppsving i hela byggbranschen?
– Ja, det tycker jag, mycket. Det finns en större medvetenhet och tanke idag. Sedan är det ju inte så att tanken hela tiden räcker hela vägen, men tanken finns åtminstone där. Och då har vi kommit en bit på väg. För ifrågasätter vi inte det vi gör, tänker vi inte igenom valen, så kommer man aldrig komma vidare. Då gör vi som vi alltid har gjort. På den sidan har vi kommit långt och det finns idag en öppning för att hållbarhet ska kunna implementeras betydligt mer.

I branschen idag har allt fler börjat prata om hållbarhet, och med tanke på de 17 globala målen i Agenda 2030, och vår färdplan för en klimatneutral sektor 2045, kan vi alla förvänta oss ännu mer diskussioner kring hållbarhet i framiden. I samtalet ovan hamnade vi mest i mål 13 (klimat) och mål 12 (hållbar produktion), eftersom en konstruktör naturligt mest medverkar kring frågor som berör dessa mål i byggprocessen. Vi som entreprenörer måste prata hållbarhet med våra kunder för att ta reda på hur de tänker kring hållbarhet för att veta hur vi ska ställa oss till det. Kunden är kanske jätteinsatt i hållbarhet och vet precis vad den vill ha, eller så har kunden mindre koll på hållbarheten och då måste vi ha rätt kunskap som vi förmedlar vidare. Som byggentreprenörer finns det många saker vi kanske inte kan vara med och påverka, men många gånger kan vi påverka det vi bygger in i husen och på vilket sätt vår byggproduktion sker. Det är där vår utmaning ligger. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Genom att ha rätt kunskap kan vi bidra till ett hållbarare samhälle med små medel. Det räcker absolut inte hela vägen, men för många är det en bra start, samtidigt som lösningar växer fram i rask takt.

SENASTE INLÄGGET

2020-10-21

Då var det dags igen ...

2020-10-16

Idag lever vi i ett samhälle ...

2020-10-08

Den här veckan var det äntligen dags ...

Nyhetsbrev