Tillbaka

Världen idag står inför en omställning när det kommer till utvinning av energi. Förnybar energi har funnits ett bra tag och elproduktion med hjälp av solceller är det som har ökat snabbast när det gäller förnybar energi.

Energi som utvinns från solen kallas för solenergi. Till solenergi räknas solproducerad värme och solproducerad el. Till skillnad från andra energikällor, så som olja, kol eller naturgas, så luktar inte tillverkningen av solenergi och det ger varken upphov till buller eller avgaser. Solenergi produceras via solinstrålning som når jorden, dessa fångas upp av solceller som i sin tur omvandlar detta till el eller värme. Det krävs i princip inget underhåll av solcellerna och solenergi är dessutom relativt fritt från diverse utsläpp. Solen är med andra ord ett mycket hållbart alternativ för elproduktion.

Länge fanns där myter om solceller, till exempel sa man att solceller inte kunde generera lika mycket energi under sin livslängd som det tog att producera dem, eller att solceller inte skulle fungera i Sverige eftersom vi har så få sommardagar. Men med åren har man blivit mer öppen för solceller och då har man även förstått att det som har varit sagt om solceller inte stämmer. För att lättare förstå hur mycket energi en solcell kan producera pratar man om ERoEI, ”Energy Returned on Energy Invested”, alltså hur mycket energi man har investerat för att en energikälla ska kunna utnyttjas. En ERoEI på 1 innebär att lika mycket el har investerats vid tillverkningen av en produkt som den produkten sedan kan generera. Tittar man på hur mycket energi solcellerna producerar ligger deras ELoEI på 10-15, det betyder att solceller producerar 10 till 15 gånger mer energi under sin livslängd än vad som gick åt vid framställningen av dem. Man räknar på att solcellerna har en livslängd på cirka 30 år, innan man måste börja byta ut några komponenter. Det tar cirka 2-3 år för solcellerna att återbetala energin som har används vid deras framtagande. Det samma kan man säga om att solceller inte skulle fungera i Sverige. Solceller omvandlar solljus till energi och har inget att göra med faktisk värme. I Sverige har vi goda förutsättningar för solceller att ge tillräckligt bra effekt. Södra Sverige har, till exempel, lika mycket sol som norra Tyskland, som är världens mest ”solcellstätaste” land. Och jämför man med Danmark, som ligger på samma breddgrad, har de fyra gånger så mycket solceller per person som vi har, på en mycket mindre yta.

Byggmästar’n i Skåne har träffat Lars Strömberg som driver Solspecialisten AB, ett företag som säljer och installerar solceller, för att diskutera solceller och hur de kan bidra till ett mer hållbart samhälle.

Finns där fortfarande någon skepticism när du presenterar solceller idag?

– Solcellsresan har verkligen gått från 0 till 100 på bara några år. Från början var man väldigt avvaktande till solceller. Det var dyrt och det fanns en uppsjö av myter som fastställde att solceller inte dög som ett alternativ till elproduktion. Men tekniken bakom solceller har utvecklats och fler människor har fått upp ögonen för solenergi vilket har inneburit att fler och fler faktiskt väljer att investera och installera solceller på sina tak. Detta skapar en kedjeeffekt, för man är mer benägen att själv köpa något som man ser andra har och som faktiskt fungerar.

Solenergi har potential att ersätta både fossila bränslen och kärnkraft. Under senare år har produktionen ökat kraftigt, vilka är nackdelarna med solenergi?

– Solceller i sig är väldigt miljövänliga. När man har satt upp dem så ger de inte ifrån sig några utsläpp under själva el- och värmeproduktionen. Omvandlingen avger inte koldioxid eller några andra utsläpp som påverkar miljön. Även om solceller i princip verkar harmlösa för miljön finns en nackdel med principen, själva tillverkningen av solceller bidrar till utsläpp som skadar miljön. I Kina, där majoriteten av alla solceller tillverkas, används mycket kol i kraftverken. Utsläppen från kolkraften räknas med i solcellernas klimatavtryck och är således en faktor i livscykelanalysen. Största miljöpåverkan är alltså vid tillverkningen av solceller. Men i Kina har man nu också börjat installera väldigt mycket solceller för eget bruk och för bara två år sedan installerade man solceller som motsvarar 32 kärnkraftverk. Förhoppningen är således att man snart kan tillverka solceller med hjälp av grön el, det vill säga att befintliga solceller skapar nya solceller. En annan nackdel är givetvis skillnaden på elproduktionen på vintern jämfört med sommaren. På sommaren produceras det upp till sju gånger mer energi än jämfört med under vintern och därför måste man komplettera solenergi med andra energikällor. Då kan man till exempel kombinera solenergi med energi producerad från vattenkraftverk.

Hur identifierar du möjligheter och förutsättningar som måste till för att en solenergi ska vara en bra investering?

– Solceller passar självklart inte alltid. Att installera solcellerna är inte svårt, men det kan vara knepigt att komma upp på taken på ett säkert sätt för att kunna installera dem, därför anser inte jag att solceller ska installera på alla flerbostadshus i centrala städer, om inte det pågår någon form av renoveringsarbete av taket och man sätter upp en ställning. Då borde man passa på! Men när det gäller allt annat, befintliga produktionslokaler eller andra byggander med platta tak är ypperliga för solceller och det är obegripligt att man inte redan har gjort det. Annars vid nybyggnationer anser jag att solceller alltid bör installeras, det borde vara självklart!

Hur ser regelverken ut idag och hur förväntas de förändras i framtiden gällande solenergi?

– Solcellstekniken utvecklas snabbt och det sker ständigt nya förbättringar både när det gäller material, verkningsgrad och energiåtgång under tillverkningsprocessen. I framtiden spår man att den elen som används för att ta fram solceller kommer ha mindre miljöpåverkan än vad den har idag. Det innebär att ”klimatfotavtrycket” för solcellsanläggningar kommer att minska i takt med att de globala energisystemen för tillgång till mer förnybar energi. Då kommer även energiåterbetalningstiden att minska. Regelverken för solceller tror jag kommer innebära att det i framtiden kommer bli en självklarhet att man har solceller vid alla typer av nybyggnationer. Det finns länder i Europa som har lag på det och det tror jag även vi kommer att ha i Sverige.

En allt större andel svenskar, cirka 40 %, är intresserade av att producera egen el och 49 % av svenska villaägarna funderar på att installera solceller. Kan du kommentera denna utveckling? Vad beror det på? Miljömedvetenhet, ekonomi eller något annat?

– Som tur är har hållbarhet och solceller blivit en modegrej som gör att det dyker upp på många ställen. Det har blivit populärt att vara miljömedveten, prata hållbarhet och så vidare. Som jag tidigare nämnde så har det blivit en kedjereaktion, där man är mer villig att investera i något som andra redan har. Allt med hållbarhet cirkulerar tillbaka till att man är lite avvaktande för saker som är nya, speciellt om det dessutom kostar en slant, men ser man att andra börjar använda sig av något är man mer benägen att börja själv. Sedan, om man kollar på villaägare, handlar det också om likviditet. De som köper solceller idag är äldre villaägare, 50 +, vars barn har flyttat hemifrån, som nu har råd att investera i solceller. Solceller är ju inte bara bra för miljön, utan det är även en investering som är bra för ekonomin. Värdet på huset, byggnaden eller bostaden går upp automatiskt så fort solcellerna är på plats och man värnar dessutom om klimatet och miljön.

I dagsläget är solcellsavfallen väldigt små, så dessa hanteras bland elektronik i befintliga återvinningsanläggningar. År 2050 tror man att det kommer finnas omkring 78 miljoner ton solpanelsavfall. Sverige saknar en plan för hur solpaneler ska återvinnas eller solavfall skall hanteras. Hur tänker ni här? Hur kommer ni bemöta det här kravet med minsta belastning på miljön?

– Jag tänker mer pragmatiskt på detta. Dels för att det är så lång tid kvar till 2050 och solceller håller ju egentligen för alltid, om man underhåller dem. Problemet som kan dyka upp är om man anser att den tekniken man har i sina solceller blir för gammal och man vill byta för att få effektivare solceller, vilket kan bli en faktor då tekniken bakom solcellerna ständigt utvecklas. Då borde det finnas en eftermarknad på det, i och med att solcellerna fortfarande fungerar. Någon annan kan ju använda dem istället. Det blir som en solcells-second hand där man kan skänka bort gamla solceller som fortfarande fungerar till dem i utvecklingsländerna. Det finns ju många ställen som skulle kunna använda dem. Om vi pratar om till exempel Indien. Jag har jobbat med biståndsprojekt inom Rotary, där vi ersatte stora dieselaggregat med solceller. Man hade ju lika gärna kunnat köra dit en container med begagnade solceller. Hållbarhetstänket idag hoppas jag leder till att slit och släng-samhället som vi har levt i de senaste årtiondena kommer att försvinna och att man inte slänger sådant som fortfarande fungerar.

Under hösten har Byggmästar´n i Skånes styrelse fattat beslut om att låta investera i solenergi till två av kontoren inklusive lager som företaget hyr, för att lokalt kunna bidra med förnybar energi. Det gäller fastigheterna i Landskrona och i Helsingborg. Dessa lokaler är sedan tidigare byggda av just Byggmästar´n i Skåne, och är bägge två energieffektiva hus, som nu får påkopplat förnybar energi, dels för att kunna försörja verksamheten med el, men också för att i framtiden kunna bidra till att ladda den eldrivna fordonsparken. Entreprenaderna kommer att utföras av just Lars Strömberg.

 

– Även om vi inte själva äger dessa fastigheter, rår vi över dem helt och hållet som brukare, och har därför den här möjligheten. Vi vill vara med och påverka klimat med att få ned växthusgasutsläppen från fossil energi och ersätta med förnybar och fossilfri energi, berättar Carin Stoeckmann, VD för Byggmästar’n i Skåne

 

SENASTE INLÄGGET

2019-12-06

De viktigaste åren i en byggnads liv är inte de två första ...

2019-11-22

Hållbarhet är det hetaste ordet nu för tiden ...

2019-11-13

Vi ska bygga långsiktigt hållbart ...

Nyhetsbrev