Hampahus – en ny trend för hållbart byggande  

Hampahus – en ny trend för hållbart byggande

Tänk om det skulle finnas ett effektivt och billigt alternativ till byggmaterial? Som är lättillgängligt och som kräver mindre underhåll? På senare år har materialpriser ständigt ökat, lägg till en tvåårig pandemi och Rysslands invasion av Ukraina i ekvationen och resultatet är skyhöga priser på stål, betong och trä, samtidigt som tillgången på dessa har minskat. Men, som vi tidigare har konstaterat så kan vi inte sluta bygga, då ett ständigt behov finns. För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver vi fortsätta bygga bostäder, och samhällsväsentliga lokaler, för att möta den ständiga befolkningsökningens behov. Vi behöver hitta alternativa lösningar, men tänk om ett av svaren skulle kunna vara en växt? Och tänk om denna växt skulle vara hampa?

Pratar man om hampa tänker de allra flesta på cannabis och marijuana. Marijuana anses vara den vanligaste illegala drogen i världen och missbruket av cannabis ökar ständigt i medel- och höginkomstländer. Genom ett kontinuerligt intag av marijuana upplever man en berusning med euforiska effekter, men en långsiktig användning av drogen kan leda till att hjärnas kognitiva funktioner försämras. Med andra ord är hampa en farlig växt som man borde hålla sig borta från, eller? Och inte kan det väl vara så att man skulle kunna ersätta några av våra byggmaterial som skapar stora koldioxidutsläpp med hampa? Sanningen är att hampa faktiskt är så mycket mer än bara marijuana. Hampa är nämligen en stark, tålig och snabbväxande växt vars fibrer kan utvinnas som man sedan kan tillverka, till exempel, rep, säckar, nät och papper. Dessutom är hampa en av världens äldsta och mest ihärdiga växterna som kan växa i näringsfattig jord och i de flesta klimatzonerna. I gynnsamma fall kan hampaplantan bli uppåt nio meter hög, men i Sverige blir den dock i regel oftast bara cirka två meter hög.

Tittar man på det historiskt så hade inte många lyft på ögonbrynen om man pratade om att bygga hus i hampa. För cirka 200 år sedan använde man nämligen hampa till det mesta. Det var först på 1930-talet som en kampanj mot cannabis gjorde så att hampan fick ett dåligt rykte. Det är först nu, nästan 100 år senare som hampan återigen har fått en chans att kliva fram igen och används idag till både nya och gamla användningsområden. Till exempel har man de senaste åren börjat bygga hus i hampa, då det visar sig att hampa både är ett fantastiskt isoleringsmaterial och kan användas som annat byggmaterial. Hampan kan användas i form av block, paneler eller som 3D-printade specialformer för golv och väggar. Behandlar man hampan kan den användas för bärande vägar, husgrunder och golv, och då är den lika stark, eller till och med starkare än, betong. Hampan kan även omvandlas till träliknande material, så som plywood och brädor, och då blir hampans hårdhet lik ek. Det tar cirka 40 år för en ek att växa, medan det tar hampan cirka 90 dagar. Dessutom binder hampan mer koldioxid än de flesta andra växterna gör! Man uppskattar att hampa binder cirka 22 ton koldioxid per hektar, medan till exempel barrskog endast binder åtta ton per hektar. Om jordbruket sköts korrekt och materialet sedan används på rätt sätt i byggprocessen, kan husbyggandet i hampa vara koldioxidnegativt. Kort sagt så kan hampa användas som ett material för grunder, golv, tak, väggar, skåp, isolering, tegel- eller blockarbeten och plåt. Hampa är även ett material som andas, inte möglar, är mindre brandfarligt och resistent mot skadedjur. Med andra ord, är det miljövänligt att bygga hus i hampa, och detta har börjat få fäste runt om i världen och inte minst i Sverige.

Redan i början av 2019 invigdes Sveriges första prefabricerade hus i hampa. Företaget Ekolution hade fått upp ögonen för hampans fördelar och bestämde sig för att utveckla en ny generation bostäder. Huset är ett Attefallshus på 25 kvadratmeter och är tillverkat utan plast eller kemikalier och fungerar som en prototyp för att visa att det går att bygga klimatsmarta hus i hampa. Ekolution har även levererat hampaisolering till Malmö stads satsning på Sveriges största parkeringshus i trä, som man kan läsa mer om i ett av våra tidigare blogginlägg!

Under majmånad 2022 började Skånes största hus i hampa ta form på Österlen, i Gylleboskogen. Byggnadsingenjören Clara Norell fastnade för hampan när hon studerade i Frankrike, där man under en längre tid har använt hampan som ett byggmaterial. Clara leder projektet på Österlen och använder sig av så kallad ”hampakalk” där man sprutar en blandning av hampaströ och kalk över en uppbyggd trästruktur, vilket formar väggar och huskropp. Claras ambition är att starta upp hampaindustrin i Sverige för att stärka både den inhemska livsmedelsförsörjningen men också byggindustrin i stort då industrihampan skulle ge både samhälls-, miljö- och affärsmässig nytta.

Oavsett hur det kommer att se ut i framtiden så är hampan ett alternativ till klimatsmart byggmaterial. Den är biobaserad, fossilfri och cirkulär och kan användas till mycket. Det kommer nog dröja ett tag innan vi på Byggmästar’n i Skåne börjar bygga stora entreprenader helt i hampa, dels för att marknaden inte är redo, dels för att resurserna är begränsade. Men i och med dessa hampapositiva initiativ börjar dyka upp mer och mer kanske detta kan vara ett av svaren på branschens problem med material och tunga koldioxidutsläpp. Vi får helt enkelt följa utvecklingen och se vad som händer i framtiden!