Hur ska vi göra byggbranschen mer attraktiv för kvinn...

Ett av Agenda 2030’s globala mål handlar om jämställdhet. Vi pratar om det globala målet 5, att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. För att utveckla en hållbar framtid krävs en jämställdhet mellan män och kvinnor. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av bland annat inflytande, makt och resurser, och all form av diskriminering, våld och trakasserier av kvinnor får inte förekomma. För att samhället ska uppnå sin fulla potential strävar detta mål, bland annat, efter att säkerställa ett fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande, och stärka kvinnans roll i samhället.

I Sverige har det genom historien varit män som har dominerat arbetsmarknaden medan kvinnans sysselsättningsgrad har varit låg. Det var först på 1970- och 1980-talet som sysselsättningsgraden bland kvinnorna ökade, till stor del tack vare att jämställdhetslagen infördes 1979. Syftet med jämställdhetslagen var att främja kvinnornas förutsättningar i arbetslivet och skapa en jämställd arbetsmarknad med lika villkor för män och kvinnor.

Men olika branscher ser olika ut om man tittar på de utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hur ser det då ut i byggbranschen? Byggbranschen har varit en mansdominerande bransch, men i takt med att samhället har blivit mer medvetet om vikten av jämställdhet, har byggbranschen jobbat för att anställa fler kvinnor. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, var 9,6% av alla anställda i byggbranschen 2017 kvinnor, en siffra som sedan dess har ökat. Utvecklingen går med andra ord framåt, och det blir en allt mer jämnare könsfördelning i byggindustrin, men prognoserna säger att det kommer att dröja fram till 2047 innan bygg- och anläggningsbranschen är jämställd, om vi fortsätter anställda kvinnor i samma takt.

Enligt Byggföretagen utbildar sig allt fler kvinnor inom något byggrelaterat ämne. Av alla som studerar en högskoleingenjörsutbildning med bygginriktning består cirka en tredjedel av kvinnor. Bland de som läser en bygginriktad civilingenjörsutbildning är strax över hälften kvinnor. Men, av de kvinnor som utbildar sig till civilingenjörer med inriktning mot byggbranschen arbetar endast cirka 12% inom byggindustrin, och det är endast cirka 13% av de kvinnorna som har studerat en högskoleingenjörsutbildning med bygginriktning som väljer att arbeta inom byggindustrin. Så frågan är, vad händer med resterande kvinnor? För rent statistiskt väljer fler kvinnor idag att utbilda sig inom byggrelaterade ingenjörsutbildningar, men av någon anledning återfinns de inte sedan i anställning på byggföretag. Med andra ord, ”misslyckas” branschen med att attrahera och bibehålla kvinnorna efter att de är färdiga med sina studier.

Tittar man på byggbranschen så har den haft en hård jargong och en machokultur som har färgat kulturen på våra byggarbetsplatser, vilket har varit ett hinder för att öka mångfalden i branschen. Oavsett vilken bransch man är verksam i, är mångfald en faktor man ska sträva efter, då den skapar förutsättningar för bland annat en bättre arbetsmiljö och bredare kompetensförsörjning, men också bättre resultat. Byggbranschen har ett stort behov av ytterligare kompetensförsörjning, där vi behöver få fler kvinnor att vilja bli en del av byggsektorn. Vad finns det då för utmaningar för kvinnorna i byggbranschen? Först och främst handlar det om byggbranschens ”dåliga image”, som kvarstår även om byggbranschen har växt och förändrats mycket de senaste åren. Branschen har kommit långt i arbetet mot särbehandling, trakasserier och diskriminering, men det har kanske inte nått ut tillräckligt bra. Den gamla bilden av en mansdominerad bransch med tufft klimat och hård jargong är tyvärr det första många tänker på när man pratar byggbranschen, medan verkligheten ser annorlunda ut.  Branschen jobbar nu mer aktivt med att lyfta kvinnliga förebilder, för att få fler kvinnor intresserade av branschen och dess karriärmöjligheter. Vidare kan dessa kvinnliga förebilder kliva in i en mentorsroll, då de kvinnorna i branschen som trivs har en möjlighet att ge stöd och uppmuntra andra kvinnor till att välja byggrelaterade utbildningar och sedan faktiskt även uppmuntra de att stanna kvar i branschen. I år infördes “Årets byggkvinna” vilket fick stort genomslag och väldigt många nomineringar kom in.

Att jobba med jämställdhet är för oss på Byggmästar’n i Skåne en självklarhet. Vår VD och en av våra avdelningschefer är kvinnor och vi har även en del andra byggrelaterade roller, som projektchef och platschef, på företaget som fylls av kvinnor. Dock är vi inte nöjda utan måste fortsätta jobba med frågan. Parallellt jobbar vi för att öka andelen kvinnor som söker sig till branschen genom att bland annat vår VD föreläser inom olika forum för att berätta om hur det är att vara kvinna i byggbranschen och hur rolig, kreativ och spännande branschen är, för att få fler tjejer att se branschen som ett alternativ när de senare väljer utbildning. Internt på företaget för vi dialoger kring språkbruket på våra byggarbetsplatser. Alla medarbetare får ett pass som nya hos oss där vi går igenom just diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier mm och resonemang kring jargongen, för att skapa grunden för hur vi vill ha det hos oss. I våra arbetsmiljöutbildningar finns det också med på agendan, både för den interna arbetsmiljön men också för dem som ska samordna byggarbetsplatsernas arbetsmiljö. Vi agerar och hanterar våra underentreprenörer så de också bidrar till en god stämning och arbetsmiljö i våra byggprojekt. I projektens arbetsmiljöplaner tar vi upp trivselregler och hantering av olämpliga beteenden.

För både män och kvinnor som kliver in i rollerna som föräldrar krävs det också att vi funderar över hur vi skapar goda förutsättningar för dem, så de inte väljer bort bygg på grund av detta. Vi behöver beakta när vi lägger olika möten, och i hur man kan närvara på dessa möten. Idag finns ju möjligheter till digital närvaro som kan underlätta enormt. Vi behöver fundera över det här med hämtning och lämning på förskola, då förskolans öppettider kan skapa vissa utmaningar med arbetstiden framför allt på morgonen. Det kan lätt skapa en stress hos föräldrar att inte anses vara “korrekt” bland sina kollegor för att de kommer “senare” än kl 07. Vår bransch ska inte se det som självklart att “den andre föräldern” måste lösa detta, utan vi måste visa att det är OK att vara förälder hos oss med. En del tycker också det är besvärande med VAB, att man är till besvär för övriga när man måste vara hemma. Det här med arbetstiden och VAB upplevs nog särskilt knepigt bland hantverkare, så man jobbar i lag och behöver varandra.

Åtta av tio av Byggföretagens medlemsföretag anger att kompetensbristen hämnar deras tillväxt och ska byggbranschen möta de behov samhället har idag, med nyproduktion av bostäder, kontor och diverse lokaler m.fl., behöver vi inte bara bli fler, vi behöver kompetent personal som ser till att samhället fortsätter byggas upp. Därför är det viktigt att kvinnorna inte väljer bort branschen, för har de rätt kompetens behövs de för branschens fortsatta utveckling. Varje kvinna byggbranschen anställer och behåller är ett steg mot en mer jämställd byggbransch med en större mångfald, vilket i sin tur skapar en positiv spiral. Om en arbetsplats präglas av mångfald stärker det företagets rekryteringsförmåga, lönsamhet och tillväxt. Med andra ord, jobbar man med jämställdhet så skapar man automatiskt en attraktiv arbetsplats och en attraktiv bransch. Byggföretag i hela Sverige måste hantera denna problematik, så att branschen kan utvecklas och bli ännu bättre.