Minska plastavfallet i hav och natur? 

Kan vi minska plastavfallet i hav och natur?

Det är inget nytt att plasten ger stora skador på klimatet och havens, djurens, samt inte minst människans hälsa. Trots detta är det fortfarande bara en liten del av plasten som återvinns, och som det ser ut nu kan plasten komma att ta över våra hav, visar forskning. I Agenda 2030 finns det globala målet 14 Hav och marina resurser nämns också plastavfallet i haven som ett problem och som måste upphöra. Enligt Naturvårdsverket står byggsektorn för över 20 procent av plastanvändningen i Sverige och genererar drygt 150 000 ton plastavfall per år, vilket betyder att byggsektorn har en betydande roll i arbetet mot att plast hamnar i naturen. Plast är ett material som har många goda egenskaper och som därför gör den lämplig inom byggbranschen. Idag finns plast i olika byggmaterial så som golv, isolering, fönster och kablar, men precis som allt annat behöver plasten anpassas för att ingå en cirkulär ekonomi så att vi både kan minska vår klimatpåverkan och nedskräpningen i vår natur och i våra hav. Återvinningen måste öka, och skräpet måste minska!

Konsekvenserna för våra hav är kanske det man har pratat mest om när det kommer till plasten, och under de senaste åren har fler åtgärder gjorts för att minska plastanvändningen. Till exempel har flera engångsartiklar i plast blivit förbjudna från och med januari 2022. Haven innehåller idag massor av mikroplast och forskare har förutspått att det år 2050 kommer finnas mer plast än fisk i haven! En amerikansk forskningsrapport från 2018 fann mikroplast (plastpartiklar som är mindre än fem millimeter) i hela 72 procent av proverna från europeiskt dricksvatten. Att plast hamnar i naturen och i våra hav är ett globalt problem.

Byggbranschens roll 

Inom FN:s miljöprogram visar framstegsrapporten från 2021 att endast 1,6 procent av företagens plastförpackningar återvinns och majoriteten av plastförpackningarna är engångsförpackningar. Enbart tio procent av alla plaster i Sverige återvinns enligt Naturvårdsverket och vi använder 1,6 miljoner ton plast per år, vilket är en ökning på 300 000 ton sedan 2017. Majoriteten av bygg- och rivningsavfallet går idag till förbränning för energiåtervinning och år 2016 gick enbart 0,8 procent till materialåtervinning. Materialåtervinningen kan, enligt Naturvårdsverket, öka genom separat insamling av fraktioner som plastförpackningar, plastgolv och plaströr, och enligt myndigheten uppskattas bygg- och rivningssektorn stå för ungefär sju till tio procent av skräpet som hamnar på Östersjöns stränder. De har listat upp några orsaker till att läckaget av plast och mikroplast till naturen från byggsektorn är så stor:

• Produkter används utomhus. Ett riskmoment är när material packas upp ur sina transportemballage, eftersom förpackningsmaterial är relativt lätta och i vissa fall spröda, vilket ökar risken att plasten blåser i väg och skräpar ner.

• Avfall lagras utomhus. Om avfallet förvaras i containrar utomhus, som på byggarbetsplatser, är det viktigt att containern är övertäckt eller på annat sätt skyddad mot väder och vind för att förhindra att avfallet sprids till närmiljön.

• Avfall transporteras. Under transport beror risken för nedskräpning på hur lasten är täckt. Vanligtvis används nät eller presenningar på containrar vid transport. Maskorna på täcknäten är ganska grova, och särskilt EPS (frigolit) kan blåsa av och skräpa ner.

• Exempelvis har fragment av expanderad cellplast, som används bland annat inom byggsektorn, identifierats som en betydande kategori bland den mikroplast som hittas på framför allt på urbana stränder.

• Utsläpp av mikroplast vid byggplatser kan också ske genom kapning av plaströr och stelnat isoleringsskum, blästring och slipning.

Myndigheten ger förslag på några punkter som byggentreprenörer inom byggsektorn kan arbeta med för att minska klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast.

Materialåtervinning 

• Sätt mål att minska plastavfallet som går till förbränning och deponi.
• Samla olika plasttyper separat, delta i insamlingssystem för golv, rör, frigolit och förpackningar.
• Ställ krav på återrapportering av avfallshanteringen, använd i hållbarhetsrapporteringen.

• Utse en avfallssamordnare.
• Utbilda personal om varför och hur man sorterar.
• Skapa förutsättningar att sortera rätt där avfallet uppstår.
• Säkra att plast inte läcker till naturen.
• Samverka med materialtillverkare om att ta tillbaka spill och emballageplast och se till att det återvinns.

• Ställ krav på att köpa in byggprodukter som innehåller återvunnen eller biobaserad plast.

Återbruk 

• Undersök möjligheten att använda återbrukade produkter.
• Sälj felbeställt och överblivet material.
• Använd återbrukade produkter vid nybyggnation och renovering.

Materialeffektivisering 

• Köp in måttanpassade produkter – minska spillet!
• Ställ krav på flergångsemballage.
• Ställ krav på max kilogram plastavfall per kvadratmeter.
• Välj produkter med lång livslängd och som är lätta att reparera eller byta ut.

• Kartlägg plastflöden i egen verksamhet.
• Sätt mål för att minska onödig egen plastanvändning – och följ upp dem!

I slutet på maj presenterades NCC sin studie kring plast på SBUF:s hemsida. De utvärderade i ett projekthanteringen och återvinningen av plast, både gällande byggmaterial med plast och emballage med plast. NCC lyfter i den studien att det finns en stor möjlighet i minskad klimatpåverkan genom en ökad materialåtervinning av plast. Den plast som idag går till förbränning hade kunnat återvinnas bättre. För att få till stånd en bättre materialåtervinning behöver dock vissa insatser, såsom att plasten behöver fem olika fraktioner! Genom att dela upp plasten i fem fraktionen kunde man i det specifika projektet återvinna 6 ton plast! För att förstå vilka fraktioner som var nödvändiga, behövdes ingående analyser av plasten. Det behövdes även komprimatorer för att minska på volymen på bygget, för annars hade återvinningen inte varit lika lyckosam. Studien pekar också på vikten av att fler jobbar på med dessa fraktioner så att vi på ett mer effektivt sätt skapar insamlingssystem, och det måste till tydliga rutiner för insamlingen och för hanteringen hos avfallsmottagarna. NCC punkterade upp insatserna enligt nedan:

• Ökad insamling och renare fraktioner skapar efterfrågan och förenklar hantering.
• Byggbranschen bör kravställa plast som är enkel och eftertraktad att materialåtervinna, exempelvis ofärgad emballageplast.
• Ökad kravställning på plastleverantörer att använda återvunnet material skapar efterfrågan på marknaden.
• Det krävdes mycket administration och extra arbete i projektet för att få till materialåtervinning. Hanteringen behöver vara enklare för att kunna genomföra detta i vanliga byggprojekt.
• Utsorterad plast måste kunna hanteras för materialåtervinning av avfallsmottagare. Att som idag utsorterad plast går till förbränning är resursslöseri som ökar klimatpåverkande utsläpp.
• Komprimator på arbetsplatsen var en nyckelfaktor för att skapa förutsättningar för materialåtervinning och underlättade även för avfallsmottagarna.

Vi på Byggmästar’n i Skåne arbetar med de förslag som anges ovan. Vi har ett integrerat ISO-certifierat kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöledningssystem, vilket hela tiden vägleder oss framåt i en ständig utveckling, bland annat med fokus på de miljöaspekter vi är med och påverkar, i både projekterings- och produktionsskeden, men också rent allmänt i vår vardag. Materialåtervinning är en viktig del i arbetet och där tänker vi extra på valet av material och hur det ska hanteras efteråt. Vi ser till att källsorteringen sker på ett bra sätt och ser till att våra medarbetare utbildas i korrekt avfallshantering. Sedan några år tillbaka köper vi heller inga plastbestick eller andra plastartiklar till våra konferenser, utbildningar eller möten och dessutom ser vi till att källsortera den plasten som kommer in på våra kontor. För att minska användandet av plastförpackningar så ser vi till att fylla karaffer med kranvatten till våra konferenser, vilket bidrar till att vi minskar på antalet onödiga förpackningar. Vårt avfall på byggena sorterar vi också antingen själva eller så köper vi tjänsten, det viktiga är att det görs på ett korrekt sätt, men här vet vi att vi kan utveckla mer när det kommer till plastavfallets olika fraktioner. När det kommer till återbruk så kan vi ha i åtanke att ställa krav på emballage som kan återanvändas på ett bra sätt, och att om emballaget behöver vara plast att det helst är ofärgat sådant. Vi arbetar även med materialeffektivisering, och där försöker vi alltid att minska onödiga materialåtgångar genom att redan i planeringen se till att rätt mängd av materialen köps in, samma gäller att redan från början se till att byggnationen görs på ett korrekt sätt för att vi ska kunna slippa att riva ned och göra om vissa delar. Det finns mycket vi gör och kommer fortsätta att göra när det kommer till att försöka återvinna plast så gott det går, och öka återanvändningen av plast.

Arbetet med att bevara och hjälpa haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt ligger väldigt mycket utanför vår kontroll, men det finns åtgärder även vi kan göra för att vara med och bidra utvecklingen i rätt riktning. I och med att havens föroreningar, där ibland mikroplatser, kommer från bland annat landbaserad verksamhet så kan vi som byggentreprenörer tänka på att hantera och källsortera plasten korrekt. Vi ökar vår medvetenhet när det kommer till användningen av plast och kan på så sätt aktivt jobba med och tänka på nyttjandet av plast. Syntetkläder innehåller också mikroplaster och dessvärre innehåller våra arbetskläder syntetiska material, men även där kan vi se till att göra det bästa av situationen! Vi anlitar en aktör som kan tvätta kläderna på ett korrekt sätt, genom att till exempel se till att tvätta i fulla maskiner, med rätt medel och använda korrekt teknik som kan filtrera bort mikroplasterna. Givetvis ser vi även till att vi inte slänger kläder för tidigt, utan att kläderna används flitigt innan de kasseras! Som vi kan se så arbetar vi på, Byggmästar’n i Skåne, med plasten och våra hav i den mån det går.