Tillbaka

Klimatpåverkan och CO2-utsläpp?

Vi pratar väldigt mycket om klimatpåverkan och CO2-utsläpp. Dessutom har vi i Agenda 2030 ett specifikt mål, mål nr 13 – att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Detta mål har vi sedan tidigare skrivit om, men vad innebär egentligen vår klimatpåverkan och varför pratar vi just om koldioxid (CO2)? Ja, egentligen handlar det om den så kallade växthuseffekten. Nedanstående bild och informationstext är helt och hållet hämtat från Naturskyddsföreningen, https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vaxthuseffekten

Vad är växthuseffekten?

Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan absorbera vissa våglängder av den värmestrålning som är på väg att lämna jorden. Värmen i växthusgasen återstrålas sedan vid en längre våglängd, som absorberas igen osv, osv.

På grund av växthusgaserna stannar värmestrålningen kvar i atmosfären tills den har en så lång våglängd att den inte längre kan absorberas, utan strålar ut i rymden. Fenomenet kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på jorden. Utan den naturliga växthuseffekten skulle jorden vara ungefär 30 grader kallare än den är idag. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm.

En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid. Koldioxid, med den kemiska formeln CO2, bildas vid förbränning då kolatomer (C) reagerar med syrgas (O2). Den varken luktar, smakar eller syns, men har ändå stor påverkan på våra liv. Koldioxid är också den gas som används i fotosyntesen för att bygga upp växter.

Koldioxidekvivalenter

De olika växthusgaserna påverkar klimatet olika mycket. För att kunna jämföra olika gaser med varandra räknas deras klimatpåverkan om till koldioxidekvivalenter, det vill säga, hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan. Eftersom olika växthusgaser har olika livslängd skiljer sig deras klimatpåverkan jämfört med koldioxid åt beroende på hur lång tid man räknar på. Oftast räknas utsläpp om till koldioxidekvivalenter på 100 års sikt.

Metan (CH4) är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid på kort sikt, men bryts snabbare ner i atmosfären. Utslaget på 100 år blir dess påverkan 34 gånger så stor som för koldioxid, men räknar man på kortare sikt blir påverkan jämfört med koldioxid ännu större. Lustgas (N2O) är 298 gånger starkare än koldioxid på 100 års sikt. Siffrorna ändrar sig lite med tiden, allt eftersom forskningen går framåt.

Det finns växthusgaser som kan ha flera tusen gånger så hög klimatpåverkan som koldioxid, exempelvis köldmediet Freon 14 (CF4), som är 7350 gånger starkare än koldioxid på 100 års sikt. Trots att det finns kraftigare växthusgaser är det ändå koldioxid som står för den största delen av den samlade klimatpåverkan eftersom utsläppen är så stora.​

Den förstärkta växthuseffekten

När mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten. Det är som att lägga en extra filt över jorden, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar. Det är den här temperaturökningen som kallas global uppvärmning och den globala uppvärmningen är orsaken till att klimatet förändras.

Det finns flera anledningar till att mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Den största är förbränningen av fossila bränslen. En annan är skogsavverkning. Även jordbruket orsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Koldioxidutsläpp från fossila bränslen: Energin och kolet som finns i fossila bränslen som stenkol och olja har, precis som i biobränslena, bundits in genom fotosyntesen, fast för miljontals år sedan. När de grävs eller pumpas upp och förbränns idag frigörs därför koldioxid som inte har varit i atmosfären på mycket länge. Växterna kan inte ta upp de enorma mängderna extra koldioxid från förbränningen av fossila bränslen, vilket ökar mängden växthusgaser i atmosfären.

Växthusgasutsläpp från jordbruket: Även jordbruket orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Jordbruket släpper bland annat ut växthusgasen lustgas som bildas när marken brukas och gödslas.  Den enskilt största utsläppskällan i jordbruket står dock produktionen av animaliska livsmedel för (livsmedel från djur), till exempel kött, mjölk och ägg. Detta beror på att det dels krävs mycket mark, foder och energi, för att hålla djur och dels på grund av att idisslare, som kossor och får, rapar ut metan som bildas i deras magar. Metan är, som vi tidigare nämnt, en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid på 100 års sikt.

Klimatpåverkan

Vädret varierar från dag till dag, vissa dagar är det soligt, andra regnigt. Det finns också en naturlig variation olika år, ibland är vintern extra kall och ibland mildare. Klimatet, däremot, beskriver genomsnittliga förhållanden för temperatur, nederbörd, vind med mera under flera år eller sekel.

Klimatet på jorden har alltid varierat och livet på jorden kan återhämta sig från istider och stora temperaturhöjningar. Den globala uppvärmningen som nu pågår sker dock mycket snabbt. Detta gör att ekosystemen inte hinner anpassa sig i takt med klimatförändringarna. Det innebär att det finns en risk att vi får en betydande förlust av biologisk mångfald, det vill säga att djur och växter dör ut, vilket medför mindre tåliga och produktiva ekosystem.

Samhället påverkas av klimatförändringarna på många sätt. Extremväder blir vanligare. På vissa platser kommer nederbörden att öka betydligt, medan andra kommer att drabbas av extrem torka. På många platser kommer livsmedelsproduktionen att sjunka på grund av värme och torka.

Havsytan höjs när världens landisar smälter och havstemperaturen stiger. Detta innebär att kustnära och låglänta områden drabbas, landyta hamnar under vatten och människor tvingas flytta. Jordens färskvattenresurser kommer också att påverkas och vi kommer att se en ökad spridning av tropiska sjukdomar. Eftersom det på många platser kommer att vara ont om naturresurser ökar risken för konflikter och ytterligare miljontals människor kommer att tvingas på flykt.

Hur kan den globala uppvärmningen stoppas?
För att undvika ännu allvarligare klimatförändringar måste utsläppen av växthusgaser minska. Världens ledare har enats om att temperaturhöjningen måste begränsas till under två grader, med sikte på 1,5 grader, vilket forskarna menar är möjligt om vi människor snabbt minskar utsläppen av växthusgaser från fossil energi, minskar utsläppen från jordbruk och skogsbruket blir hållbart så att skogen kan ta upp så mycket koldioxid som möjligt. En del kan bara lösas med stora förändringar i samhället, vilket kräver politiska beslut. Annat går att påverka själv genom att ändra sina vanor i vardagen.

Eftersom klimatförändringarna är ett globalt problem måste alla i världen hjälpas åt för att lösa det. Detta innebär till exempel att Sverige skulle kunna bidra till att minska utsläppen i Europa genom att bygga ut mer förnybar energi än landet behöver och exportera den.

Historiskt har de rika länderna släppt ut mer växthusgaser än de fattiga och mycket av de politiska förhandlingarna kring klimat rör därför hur de nödvändiga utsläppsminskningarna ska fördelas mellan olika länder. Ska de baseras på historiska utsläpp, nuvarande utsläpp eller på vilka behov länderna har av att släppa ut i framtiden för att ta sig ur fattigdom?

 

SENASTE INLÄGGET

2019-08-21

Väldigt mycket i det här målet avser jordbruk ...

2019-08-13

Ofta får man höra om begreppet marknadsekonomi ...

2019-08-06

Text hämtad från SCB: ...

Nyhetsbrev