Malmö – en socialt hållbar stad

För att utveckla ett hållbart samhälle krävs det att vi bygger långsiktigt hållbart. Men vad innebär det egentligen att bygga hållbart? Det är enkelt att tro att hållbarhet bara går ut på att minska miljöpåverkan och i den mån det går minimera förstörelsen av vår planet. Hållbarhet bestå av de tre dimensionerna miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, och för att utveckla ett hållbart samhälle krävs det mer än att bara tänka på miljöaspekten inom hållbarhet för att lyckas. Och ännu bättre, hållbarhet beskrivs väldigt bra via Agenda 2030:s 17 globala mål, som verkligen visar bredden på vad hållbarhet handlar om.

De städer och byggnader vi bygger idag ska tilltala invånarna som ska bo och spendera sina liv där. Det handlar om att bygga hus som passar in, och som ger något tillbaka till samhället så att de får stå kvar om 100 år, därför är social hållbarhet en aspekt som är oerhört viktig, även om den kanske anses mest luddig av de tre dimensionerna som hållbarhet består av.

Vad är social hållbarhet? Ett socialt hållbart samhälle är både jämlikt och tolerant, samtidigt som människorna som bor där känner sig inkluderade och delaktiga i samhällsutvecklingen. Med andra ord handlar social hållbarhet om att skapa en plats där människan trivs och kan leva ett gott liv, där man, helt enkelt, sätter människan, och människans välbefinnande, i fokus, och därför behöver social hållbarhet vara grunden i samhällsutvecklingen.

Malmö stad har under många år jobbat med hållbarhet, där man har tagit ett helhetsgrepp om såväl miljömässig, som ekonomisk och social hållbarhet med fokus på urbanisering. Idag anses Malmö som en av världens mest hållbara städer, där man lägger ett stort fokus på hållbar stadsutveckling, social hållbarhet och mobilitet. Malmö stad har även satt upp tuffa klimatmål, i linje med den miljömässiga hållbarheten, och för att nå dessa, satsar Malmö stad bland annat brett på förnybar energi, klimatsmarta anläggningar och en hållbar livsstil. Samtidigt har man lagt ett stort fokus på att lyfta det sociala i Malmö. Man har insett mötesplatsernas betydelse för människors känsla av delaktighet i samhället och gemenskap. Detta gör Malmö stad bland annat genom att lägga mycket resurser på att förvalta sina parker, gjort större satsningar på att ta fram mötesplatser för unga och seniorer och erbjuder kontinuerligt ett brett utbud av aktiviteter i stadens alla delar för att skapa en större gemenskap.

Sedan 1960-talet har det funnits planer på att bygga ut södra Malmö, det som vi idag kallar för Hyllie. Nybyggnationen av Hyllie tog fart i samband med Citytunneln och ambitionen har varit att skapa en klimatsmart stadsdel som är full av liv och rörelse, som har stor betydelse för både Malmös och Öresundsregionens tillväxt. När Hyllie är färdigbyggt kommer det att rymma cirka 9000 bostäder och ungefär lika många arbetsplatser. Hela området ska vara klimatsmart, energieffektivt och resurssnålt. Det ska helt enkelt vara en grön stadsdel med hundra procent förnybar energianvändning. Sedan starten av uppbyggnaden med Bo01, som var Sveriges första stadsdel med klimatneutralt energisystem i Västra Hamnen har Malmö stad fått mycket uppmärksamhet, och Västra hamnen har blivit en förebild för hållbar stadsutveckling internationellt.  Närheten till city, läget vid vattnet, och de omringande stadsmiljöerna gör Västra Hamnen till ett av Malmös mest attraktiva områden att bo, arbeta och vistas i. Malmö stad har använt en värdebaserad stadsutvecklingsmodell när man har utvecklat Västra Hamnen, där man i dialog med olika byggherrar har arbetat fram olika modeller för hållbarhet med gemensamma miljömål och certifieringssystem där alla aspekter av hållbarhet präglar processen från start till mål.

Samtidigt som man bygger mycket nytt i Malmö, med hållbarhet i fokus, finns det äldre områden i Malmö som behöver ett ansiktslyft, även det med hållbarhet i fokus. Ett sådant område är till exempel Sege Park, som ligger i Kirseberg i östra delen av Malmö. I Sege Park låg tidigare Östra sjukhuset, där man bedrev psykiatrisk vård fram till 1995. De flesta byggnaderna i området är från 1930-talet, då sjukhuset byggdes och då skapades även den parkmiljö som är karakteristisk för området. I Sege Park kommer bostäder, verksamheter och offentlig service successivt att växa fram i symbios med områdets befintliga byggnader och parkmiljö. Fram till 2025 ska Sege Park ha utvecklats till ett föregångsområde för hållbarhet, avseende socialt, ekologiskt och ekonomiskt stadsbyggande, samtidigt som den kulturhistoriska miljön ska bevaras och man ska ta fram smarta lösningar för ett bra liv.

Under tiden som Malmö stad bygger nytt och rustar upp gammalt, jobbar man även med en annan aspekt av social hållbarhet. Man gör nämligen stora satsningar för att förbättra kollektivtrafiken och göra Malmö till en framgångsrik cykelstad. En lättillgänglig infrastruktur är viktig för framtidens gröna, täta och integrerade Malmö, där det ska vara korta avstånd till hållplatser och tågstationer. Malmö stad jobbar för att stadens gator och omkringliggande miljöer anpassas till framtidens kollektivtrafik och att behoven kring framkomlighet möts. Ett sjuttiotal projekt ska genomföras inom ramen för denna statliga förbättring av kollektivtrafiken, som ska genomföras fram till 2031. Eftersom var fjärde resa i Malmö görs på cykel är det viktigt för staden att binda ihop gatorna bättre med hjälp av cykelbanor i kombination med utbyggnad av kollektivtrafik, vilket ökar nyttorna med kollektivtrafikinvesteringarna. Fler får då möjlighet att ta sig till och från kollektivtrafiksystemen, vilket då även ökar resandeunderlaget.

Malmö stad är en global stad med cirka 180 nationaliteter och de senaste årens urbanisering och befolkningsökning gör att Malmö växer allt snabbare. Snart kommer Malmö stad att bli en halvmiljonstad, samtidigt som städer, inte minst kuststäder, står i frontlinjen för effekterna av klimatförändringarna. En ökad ekonomisk ojämlikhet som är ytterligare en global utmaning som slår hårt mot Malmö. För att hantera dessa utmaningar har Malmö stad, som så många andra integrerat Agenda 2030 och de 17 globala målen för en hållbar utveckling. Målen är integrerade i kommunens budget och fullmäktigemål och följs upp via den årliga hållbarhetsrapporten. Agenda 2030 har arbetats in som den långsiktiga riktningen för Malmös väg framåt. Under 2021 kommer Malmö stad att genomföra sin allra första Voluntary Local Review, VLR, som är en frivillig granskning av hur utvecklingsarbetet inom Agenda 2030 fortskrider på lokal nivå, i städer, runt om i världen. Granskningarna rapporteras sedan till FN och målet är att världens länder och städer lättare ska kunna lära sig av varandra för att nå FN:s globala hållbarhetsmål till år 2030. Voluntary Local Review kommer att identifiera hur existerande strategier, program, data och mål ligger i linje med de sjutton globala målen, visa hur Malmö stad arbetar med principen om att ”ingen ska lämnas utanför” och beskriva Malmös utveckling mot målen.