Tillbaka

Ska träden stå kvar i skogen eller användas som material?

Är ett träd en förnybar resurs, eller något som försvinner? Tänk om allt vi bygger byggs i trä, försvinner skogen då? Branschen pratar mycket om att materialvalet trä är viktigt utifrån ett klimatperspektiv. Men vad händer om allt skulle byggas i trä, rent hypotetiskt? Försvinner skogen då, och vad får det för konsekvenser? Om förbrukningen av trä som material skulle öka, vad behöver man tänka på då? Behöver man tänka på hur man avverkar skog och hur man ersätter den med ny skog? Hur gammalt måste ett träd vara innan det kan avverkas? Och vad innebär det om skogen skulle minska under tiden? Vi spanade in vad Skogsindustrierna och Naturvårdsverket säger på sina hemsidor om skogens betydelse när det kommer till klimat och miljö. Texten nedan är alltså inte skriven av oss.

Skogen är värdefull för klimatet. Växande skog binder koldioxid och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Genom att ersätta produkter av kol och olja med produkter av träd från hållbart brukade skogar stannar koldioxiden i marken och stoppas från att öka den globala uppvärmningen. Skogsnäringens klimateffekt ger på så sätt dubbel klimatnytta, och vad menar egentligen Naturvårdsverket med det? Jo, genom att ersätta andra byggmaterial med träprodukter kan de utsläppsintensiva processerna fasas ut, samtidigt som kolen binds i trämaterialet. Dubbel nytta för klimatet helt enkelt!

Även restprodukterna som blir kvar av de avverkade träden, kan bidra med råvaror för bioenergiproduktion som kan ersätta de fossila bränslena. Klimatnyttan kan ökas ytterligare genom så kallad bio-CCS, vilket innebär att biogen koldioxid från förbränning av biomassa skiljs ut och lagras långsiktigt istället för att släppas ut i atmosfären.

För att beräkna skogsnäringens klimateffekt får man summera den kolinbindning som sker i skogen med den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade alternativ som cement, stål, plast eller olja. Från den summan dras förstås de fossila utsläpp som uppstår i värdekedjan, bland annat från avverkningsmaskiner, transporter av råvara och färdiga produkter och industriprocesser.

Ett betydande bidrag 

Den totala och positiva klimateffekten av svensk skogsnäring var 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter, uträknat med 2017 års siffror. Detta är betydligt högre än Sveriges rapporterade totala utsläpp om 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter för samma år. Så här hänger det ihop:

  • Industrin förädlar årligen cirka 70 miljoner kubikmeter virke till trävaror, fiberbaserade produkter och förnybar energi. Detta reducerar fossilanvändningen genom substitution med 42 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år (koldioxidekvivalenter/år).
  • Dessutom byggs kolförrådet i skogen kontinuerligt upp främst genom att mängden växande träd ökar. Detta motsvarande 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter/år.
  • Skogsnäringens egna fossila utsläpp motsvarar 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter/år.

Men för att skogen ska kunna fortsätta att gynna klimatet är det viktigt med ett hållbart skogsbruk med en kontinuerlig plantering av nya träd och där man även tar markens kolförråd och dess långsiktiga produktionsförmåga i beaktande. Detta möjliggör för att skogen kan fortsätta att avverkas om och om igen utan att det sker någon nettoförlust av kol över ett längre tidsperspektiv.

Urskog eller plantage? 

Enligt skogsbranschen så kommer efterfrågan på virke bara att fortsätta att öka, och detta samtidigt som Skogsstyrelsens prognos visar att andelen avverkningsmogen skog, som är äldre än 80 år, minskar drastiskt. Snart finns det knappt någon sådan skog kvar, utan enbart plantage. Kan verkligen dessa trädplanteringar ersätta våra gamla naturskogar?

När ett träd anses vara tillräckligt gammalt för att avverkas beror på vilket träd det är och var det befinner sig, och det kan vara allt från 20 till 100 år. Problemet ligger i att om skog huggs ned snabbare än vad ny skog hinner växa upp igen, resulterar detta i att koldioxiden i atmosfären ökar, vilket i sin tur ökar växthuseffekten. Ett hållbart skogsbruk kan motverka detta i och med att nya träd då växer i samma takt som andra avverkas.

Men det finns en sida i debatten som menar att det är stor skillnad på naturskogarna och de nyplanterade skogarna. Trädplantagen räknas enligt skogsbiologen, Sebastian Kirppu, inte som skog, utan bara som en virkesåker. En gammal skog är ett ekosystem och kan aldrig ersättas med planterade träd. Idag är majoriteten av urskogarna ersatta med träd som är alldeles för unga för att huggas ned, samtidigt som efterfrågan av träråvaror bara blir större och större. Detta är anledningen till varför skogsindustrin vill avverka träd i de drygt tio procent naturskog som finns kvar. Mängden virke blir ju trots allt mindre i de nya plantagerna, om man jämför med de 200-år gamla skogarna.

Enligt Skogsstyrelsen så ser man ännu ett problem med avverkningen av gamla skogar, nämligen den biologiska mångfalden. De gamla urskogarna har haft lång tid på sig att växa, vilket även betyder att det ger tid åt den biologiska mångfalden och dess förutsättningar. De äldre skogarna, över 120 år gamla, kan leverera flera ekosystemtjänster samtidigt, till skillnad från de yngre skogarna.

I kontrast till detta är dock inte Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, orolig för skogens framtid, utan menar snarare att man får fortsätta skogsbruket och att man får fortsätta öka skogens tillväxt, och att man vid brist får hugga ned de yngre skogarna.

Snabbväxande och bättre skogar? 

Det forskas mycket gällande detta och det görs bland annat experiment där man försöker se om det är möjligt att få träden att växa snabbare genom att tillföra kväve i jorden. I Norrland har man med hjälp av kväve fått en skog att växa dubbelt så snabbt. Men för mycket kväve kan resultera i att kvävet istället hamnar i till exempel vattendrag. Andra experiment tittar på hur man med hjälp av genetik kan få träden anpassningsbara för det nya klimatet. En sådan forskning kan bidra till att vi får träd som blir mer motståndskraftiga och med en effektivare växtförädling.

Sammanfattningsvis, är debatten gällande våra skogar som skrivet väldigt delad. Ena sidan vill att vi ökar takten och möter den stora efterfrågan, medan andra sidan vill bromsa in för att ta vara på den naturliga skogen. Som vi ser det så är diskussionen gällande hur efterfrågan av virke ska kunna tillfredsställas utifrån ett hållbarhetsperspektiv svår att besvara. Men oavsett detta har det skett en ökning gällande användningen av trä i byggnationer. Till exempel bygger vi, på Byggmästar’n i Skåne, ett nytt kontor i trä, i egen regi. Vi får helt enkelt se hur denna fråga utvecklas i framtiden.  Den stora övergripande utveckling är att alla branscher och alla material genomgår stora positiva klimatsteg.

SENASTE INLÄGGET

2022-06-17

I veckan pågår Pride ...

2022-06-16

Under hösten 2021 ...

2022-06-14

Byggsektorn har sedan 2016 ...

Nyhetsbrev