Ofta pratar vi om att det är bra att placera solpaneler på taken till alla byggnader vi bygger till, om eller som nya. Utvecklingen rullar på och idag finns det många smarta och snygga lösningar där man integrerat solpaneler på olika sätt i fasaderna. Genom att skapa bra lösningar för fasader kan man hitta och utnyttja ännu fler ytor för att få tillgång till ytterligare lokal förnybar energi. Smart va!? Vi ska titta mer på solcellsfasader, men först låt oss titta lite på statistik gällande användningen av solcellsanläggningar generellt!
Idag diskuteras det allt mer om att utöka andelen lokal hållbar energi och användningen av solceller blir allt mer populärt. Enligt Energimyndigheten har det totala antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökat med över 40 procent mellan år 2020 och år 2021. Energimyndighetens tabell nedan ger en översikt gällande antal nätanslutna solcellsanläggningar och installerad effekt mellan 2016 och 2021. Som vi kan se så ökar antalet solcellsanläggningar stadigt varje år, vilket är en positiv utveckling!
Solcellsfasader
I och med att användningen av solenergi blir allt mer populär, börjar också allt fler lösningar för solcellsfasader att rulla in på marknaden, alltså solceller som monteras på fasader istället för på tak. I tidningen Ingenjören (14 juni 2019) menar Sara Klingberg, som specialiserat sig på just fasadlösningar på SolTech, att solceller på fasaden är ett bra alternativ för våra svenska förhållanden. När solen står lågt på himlen får man en jämnare produktionsyta på en fasad i och med att solens strålar kan fångas upp under större delen av dagen. Detta till skillnad från solcellspaneler på taket som enbart tar upp solstrålarna när solen står högt upp. Det allra bästa skulle dock vara att interagera både fasad- och takpaneler för att verkligen ta vara på alla solens positioner, och idag är det vanligt att man just gör en mix av de två lösningarna på grund av detta. Sara Klingberg förklarar följande i tidningen:
– En taklösning producerar mest energi på dagen då solen står som högst. En fasadlösning kan däremot fånga upp energin under en större del av dagen och passar även bra för vår- och höstsol då solen står lite lägre.
Men i takt med utvecklingen av solceller uppstår också nya utmaningar. Vad händer exempelvis om någon bygger ett hus som skuggar solcellsfasaden?
– När tekniken utvecklas ställs vi hela tiden inför nya frågeställningar och detta kan förstås bli ett problem. Här kommer det förmodligen att bli nödvändigt att se över bygglovsprocessen framöver så att man undviker sådana konflikter.
Vi har kikat runt och hittat några intressanta fasadlösningar. Här lyfter vi några exempel på dem:
Solkompaniet
Solkompaniet
Vi tittar först påSolkompaniet som har sina fasadlösningar på bland annat ett hotell i Solna, som också har blivit Skandinaviens första nollenergi hotell. För att klassas som nollenergihus gäller utöver kraven för passivhus, alltså att byggnaden baseras på en samling byggtekniker för att skapa det energisnålt, krävs även att egenproducerad el är lika stor, eller större än byggnadens energibehov på ett år. Det har krävts en del arbete i projektet för att kunna effektivisera ytorna och beräkna skuggiga partier, men nu är en yta på 2500 kvadratmeter täckt av solceller, och den totala installerade solcellseffekt är på ungefär 500 Kilowatt. Till höger kan du se en bild på hotellet.
Företaget har även anordnat en solcellsfasad på ett flerbostadshus i Uppsala, som har blivit Uppsalas första svanmärkta hus, där den installerade solcellseffekten ligger på 100 Kilowatt och producerar runt 70 000 Kilowattimmar solel per år. När byggnaden stod klar är 2013 var det faktiskt Nordens största solcellsfasad!
Soltech
Sedan har vi Soltech som också arbetar med fasader som producerar el, kallade för Soltech Facade. Solcellsfasaderna ersätter byggmaterial som till exempel tegel och puts. Deras solcellsfasader finns bland annat på ett parkeringshus i Vallastaden i Linköping. Detta projekt består av en ventilerad solcellsfasad med solceller i diverse färger. En byggnad som verkligen fångar uppmärksamhet, samtidigt som den producerar lokal och förnybar energi! Den installerade effekten ligger på 25 tusen Wattpeak (toppeffekt), alltså när solen står som högst, och med hjälp av denna lösning besparas 750 kilogram koldioxid per år. Bilden nedan visar det väldigt speciella och färgglada parkeringshuset!
Soltech Facade
Soltech Facade paneler finns även på ett flerbostadshus, Strandkajen, i Örnsköldsvik. Fasaden som har 418 svarta 85 Watt paneler och 72 semitransperanta 40 Watt paneler, producerar 21 666 Kilowattimmar solel per år.
Sellpower
SOLID Wall
Sellpower är ännu ett företag som utöver flera andra solcellslösningar, har solcellsfasader som de kallar, SOLID Wall. SOLID Wall är en solcellspanel som består av 2 lager härdat, laminerat glas och passar de flesta olika typer av väggar, så som tegel, betong, komposit, trä, sandwich och sten. Enligtföretagets hemsida är denna lösning bra utifrån flera aspekter, bland annat klarar cellerna regn, kyla och värme även i miljöer med höga ammoniaknivåer eller i marint klimat. De har brandklass A, samt klarar vindlaster upp till 2400 Pascal. För att visa effekten på deras solcellsfasader menar företaget att en fasad, på 44 kilowatt, i mitten av Europa och som står i söderläge, genererar ungefär 40 tusen Kilowattimmar solel per år.
Enligt företaget själv så är SOLID WALL tillverkade av SoliTek i Litauen, som är den enda tillverkaren av solcellspaneler i världen som uppnått silvernivå av certifieringen ”Cradle to Cradle” (C2C). C2C-certifieringen innehåller 5 olika aspekter för en produkt som är överensstämmande med cirkulär ekonomi; 1) Säkra och hälsosamma material, vilket betyder att det ska vara en hälsosam produkt för både människan och miljön. 2) Eliminera begreppet avfall, vilket menas 100 procent återvinning. 3) Tillverkad med ren energi, syftar till att tillverkare har en positiv inverkan på energiförsörjningssystemet, ekosystembalans och bibehållande av markens kolnivåer och vegetation. 4) Skydd av vatten som en värdefull resurs, alltså att utloppsvattnet är renare än inloppsvattnet. Slutligen den sista punkten, 5) Respektera mänskliga och naturliga system, vilket betyder en ansvarsfull verksamhet både när det kommer till etik och den naturliga miljön.
Bilden till höger är ett exempel på en SOLID wall i Schweiz med en installerad effekt på 665 Kilowatt.
UBAB
UBAB solväggUBAB, Ulricehamns betong AB, är Sveriges ledande
leverantörer av prefabricerade betongelement, men de har utvecklat sitt system och sysslar nu också med något de kallar UBAB solvägg. Det är byggnadsintegrerade solpaneler som sätts upp på UBABS bärande betongstomme. Systemet erbjuder färdiga lösningar för angränsningar mot fönster, betong eller alternativa fasadmaterial som plåt, trä, sten eller kompositmaterial. Solpanelerna är även ventilerade och systemet är säkert mot fukt och brand.
Det är kul att se att UBAB valt att börja arbeta med solcellsfasader och att de är erbjuder färdiga lösningar där man kan välja att kombinera UBABS väggar med solpaneler på ett enkelt sätt, något som bara bidrar positivt till arbetet för ett mer hållbart samhälle!
Som vi ser så finns det ett antal olika lösningar på solcellsfasader. När det kommer till just solcellsfasader så är det fortfarande en lösning som är ganska så ny i Sverige, men det är något vi säkerligen kommer att få se mycket mer av i framtiden! Och kanske kommer rent av alla byggnader ha solcellsfasader i framtiden? Det är i alla fall kul att se att utvecklingen går framåt gällande lokal förnybar energi och det är något som verkligen behövs!
