Sund konkurrens

Sund konkurrens – vad är det?

För oss innebär sund konkurrens otroligt mycket och spänner över ett brett område, men framför allt handlar det om att kunna verka på marknaden där vi tävlar på lika villkor, där vi vet att våra konkurrenter följer samma spelregler som vi gör. Det innebär att vi kan köra förbi byggarbetsplatser, som är projekt vi inte vann, men där vi kan se att arbetsmiljön och säkerheten verkar vara bra, och där de ser ut att sköta materialet korrekt, använda korrekta metoder och rätt byggnorm. Det som är svårare att se, men som också är viktigt, är att aktören som fick projektet, precis som vi betalar skatter som man ska, och löner på ett korrekt sätt. Det här tänket genomsyras i hela byggprojektteamet, där alla aktörer som inte fick vara en del av projektet, ändå ska kunna känna att de som är med, har tävlat i en sund konkurrens på en sund marknad.

Just byggprojekt är komplexa, där varje byggarbetsplats har ett antal olika aktörer som medverkar i produktionen. Det vanligaste upplägget, för oss, är att en kund vill ha något byggt och anlitar en byggledare för att hjälpa till att driva detta projekt åt dem, då de sällan själva har tillräckligt med byggkunskap. Denne byggledare hjälper sedan kunden att handla upp en aktör, oftast byggentreprenören, som sedan i sin tur får handla upp övriga aktörer som krävs för att kunna bygga det som ska byggas.

Byggentreprenören handlar sedan upp aktörer inom olika kategorier; el-, rör-, ventilations-, styr- och regler- samt sprinklerinstallationer, sprängning, pålning, markarbeten, betonggjutningar, elementmontage, ställningsbyggande, kranförare, avfallshantering, materialtransportörer, golvläggning, undertaksmontage, taktäckning, kakelsättning, håltagning, mjukfogning, lösullsisolering, glaspartimontage, plåtslageri, målning, asfaltläggning, linjemålning, fasadmurning, städning, utsättning, fuktmätning, portmontage, låsautomation osv. Väldigt många aktörer är delaktiga i ett byggprojekt. Dessa aktörer behöver i sin tur ibland köpa in tjänster av andra, för att kunna leverera och komplettera sina tjänster. De aktörer som byggentreprenören handlar upp kallas för underentreprenörer, och de aktörer som våra underentreprenörer handlar upp blir deras underentreprenörer. Därför pratar man om den så kallade ”UE-kedjan” inom bygg. Det är till exempel inte alls ovanligt att en markentreprenör tar hjälp av flertalet andra markaktörer, så att de tillsammans levererar en markentreprenad. Väldigt ofta ser vi också hur installatörerna tar hjälp av andra installatörer för att kunna leverera.

Vi har egentligen inga synpunkter på hur långa eller breda dessa UE-kedjor är, så länge vi vet vilka aktörerna på våra byggarbetsplatser är, och att de sköter sina åtaganden på korrekt sätt (löner, skatt, arbetsmiljö, byggnorm med mera). Däremot blir det väldigt komplext och svårt ifall kedjorna blir för långa. Vi har gällande inköp av UE (underentreprenörer) och UE-kedjan vissa obligatoriska krav som måste uppfyllas av dem;

• De ska antingen ha ett svenskt bolag, eller ha en registrerad filial i Sverige.
• De ska hos Skatteverket vara registrerade som arbetsgivare, för moms och vara godkända för F-skatt.

Dessa krav gäller inte bara dem vi gör direkta affärer med, utan även de entreprenörer och bemanningsföretag som våra underentreprenörer i sin tur vill anlita. Våra underentreprenörer får inte köpa tjänster utan att först få vårt skriftliga godkännande. Idag kan vi, tack vare de elektroniska personalliggarna, se vilka aktörer som finns på våra byggarbetsplatser, och så fort de har checkat in på en byggarbetsplats, förs de med automatik in i respektive projekts UE-struktur. Där går vi sedan in fortlöpande för att stämma av ifall det finns fler aktörer på bygget än dem vi har köpt, och om dessa aktörer i så fall har blivit godkända av oss. Har de inte fått vårt godkännande och ändå köpt tjänster av andra, har vi tydliga konsekvenser angivna i våra skriftliga beställningar, både ekonomiska och andra.

Det är synnerligen svårt att kontrollera löner och om dessa är korrekta, men om aktörerna är medlemmar i arbetsgivarorganisationer eller har hängavtal med fackliga organisationer utgår vi från att dessa kontroller görs av dem.  Som medlem i Sveriges Byggindustrier för vi till exempel varje månad över en lönestatistikfil som den fackliga organisationen och Sveriges Byggindustrier får tillgång till, gällande alla våra hantverkare, och så ser det även ut för exempelvis plåtslagare. Korrekt skattehantering blir också svårt för oss att kontrollera, mer än att vi ser till att aktörerna har fortsatt förtroende från Skatteverket gällande moms, arbetsgiveri och F-skatt. Vi kan egentligen bara se ATT de betalar in skatter fortlöpande, men inte om de är korrekta. Det vi önskar är att uppgiften om antalet inrapporterade medarbetare per månad, hade varit en publik uppgift, för då hade vi kunnat få en grov bild över antalet inrapporterade medarbetare hos ett företag, kontra antalet vi upplever att de har.

ID06, som är ett dotterbolag till Sveriges Byggindustrier, men som också har andra delägare i sektorn, jobbar intensivt med att skapa och utveckla en infrastruktur av information, för att kunna ta fram effektiva verktyg inom detta område, vilket vi ser fram emot. All infrastruktur kretsar kring ID06-korten som bland annat används till personalliggare, och som genom noggranna kontroller vid införskaffande av dem ska hjälpa till att visa på vilka individer och vilka företag som vistas ute på byggarbetsplatserna.

När det kommer till arbetsmiljön ute på byggarbetsplatserna blir det lite lättare för oss, då vi visuellt kan kontrollera att de sköter säkerheten och är rätt klädda för uppgifterna, samt ta stickprov på krävda utbildningar, till exempel Heta arbeten eller Ställningsutbildning. Det är ju också vi som för det mesta är byggarbetsmiljösamordnare, och sätter de gemensamma reglerna för byggarbetsplatserna och därför stämmer av den övergripande arbetsmiljön och agerar ifall en aktör inte verkar följa vare sig vårt regelverk eller arbetsmiljöföreskrifterna i övrigt.

När vi stöter på aktörers medarbetare som inte pratar svenska försöker vi ta reda på ifall de är anställda i Sverige, eller är utstationerade. Vi brukar gå in i Arbetsmiljöverkets register för utstationering för att stämma av det, samt även försöka samtala med berörda om deras boenden med mera. Våra byggarbetsplatser är ju sällan stora, och därför har många av personerna på byggena direktkontakt med varandra och kommer varandra ganska nära. Detta kan bli svårare på betydligt större arbetsplatser.

Sund konkurrens innefattar även att de offentliga upphandlingarna är korrekt hanterade. Detta så att alla företag känner sig inkluderade i de offentliga upphandlingarna, under förutsättning att företaget har rätt kompetens för uppgifterna. Det händer tyvärr att en del upphandlingar är oproportionerliga i sina krav, eller har utvärderingar som också skapar en oproportionalitet. Detta gör att en del aktörer som egentligen hade kunnat leverera de tänkta projekten exkluderas, eller undervärderas och därför också exkluderas. Det är viktigt att de som formar upphandlingarnas kvalificeringskrav och utvärderingsmodeller verkligen utför konsekvensanalyser för att säkerställa så bra upphandlingar som möjligt. Att ställa krav på det som ska levereras och sätta konsekvenser att inte kunna leverera är en sak, men att istället ställa kraven på den som ska leverera är något annat. Ställ hellre krav på vad som ska levereras och på vilket sätt det ska leverereras, och öppna upp för fler att delta i upphandlingarna. Lika viktigt är det sedan att följa upp så att kraven följs, för att säkerställa en sund konkurrens. Naturligtvis ska det finnas krav på att aktörerna är seriösa och sköter sig. Vi deltar gärna dialoger inför upphandlingar med den upphandlande myndigheten och även i dialoger via Sveriges Byggindustrier. Vår VD sitter även med i Upphandlingsmyndighetens insynsråd.

För att underlätta en sund konkurrens finns det mycket att utveckla, men det finns särskilt några punkter vi vill trycka lite extra på:

• Underlätta för myndigheter att samverka/samarbeta, och att de har åtkomst till viktig data hos varandra, även innan ett ”mer allvarligt ärende” utreds. Här behöver Sverige både se över sekretessreglerna för att underlätta detta, och även tolkningen av dem.
• Uppmuntra till att myndigheterna mellan länderna, i första hand inom EU/Europa, ökar och förbättrar sin samverkan/samarbete. Här hoppas vi att Sverige uppmuntrar och driver på denna önskan. Vi ska också som bransch driva på denna fråga.
• Öka resurserna till myndigheternas tillsyn-/kontrollverksamhet.
• Jobba vidare med ökad medvetenhet om var ”problemen” finns och ökad kunskap om dem och om vad som kan göras för att undvika dem. Detta måste vi jobba på med internt, men också att hela branschen, inklusive byggherrarna, behöver en ökad medvetenhet och kunskap. Under hösten 2018 lade vi mycket tid på genomgång av inköpsprocessen, juridiken och kontrollerna, för att öka vår medvetenhet och bli mer aktiva i inköpsprocessen utifrån perspektivet sund konkurrens.
• Ökad digitalisering och automatisering i bland annat inköps- och uppföljningsprocessen, för att på ett smidigt sätt kunna bevaka företagen bättre. Vi utvecklar våra system för fullt, men hela branschen behöver göra det. Tack vare vårt valda system Fieldly får vi en bra koll på vilka som är på våra byggen, och sedan en automatisk koppling mot ett annat system som har till uppgift att bevaka och kontrollera företag. Här spelar ID06 en viktig roll.