Tillbaka

.. till ett anbud inom offentlig upphandling

I byggbranschen arbetar vi aktivt med vår klimatpåverkan. Framtagandet av de material som ska användas i byggproduktionsskedet, bidrar påtagligt till utsläppen av växthusgaser som i sin tur påverkar vår planet och miljö negativt. Det är viktigt att hitta lösningar som bidrar till koldioxidbesparingar och att ta fram strategier för ett klimatneutralt byggande.

För att kunna nå ett klimatneutralt byggande måste man kartlägga den klimatpåverkan som uppkommer. Genom att värdera byggmetoder och byggmaterial ur ett livscykelperspektiv kan man få fram antalet kilogram koldioxid en byggnad belastas med för att sedan kunna välja ut lämpliga material och lösningar för att minska mängden koldioxid i byggprojekten, på det mest optimala sättet. Gradvis ska man öka kraven på samtliga aktörer i byggbranschen för att kunna optimera processer, hitta lösningar och reducera klimatbelastningen.

2017 tog bygg- och anläggningssektorn beslöt om att hela sektorn ska bli klimatneutral 2045. Malmö var en av de första städerna att ta fram en lokal färdplan, Lokal Färdplan Malmö, LFM30, för hur man ska jobba med Agenda 2030 och hur man ska implementera klimatomställningen.  LFM30 är en ideell organisation där olika aktörer finns med, såsom myndigheter, byggherrar, entreprenörer, konsulter, IT-leverantörer och leverantörer.

De kommande åren planeras en rad projekt i Malmö, så som nybyggnationer av bostäder, skolor, förskolor och andra typer av lokaler, men också olika ombyggnadsprojekt. I linje med Malmö stads ambition om att bli en av de första klimatneutrala städerna redan 2030 har man tagit fram tuffare mål och strategier än de nationella för att nå ett klimatneutralt byggande. Ett steg i detta är att redan nu har Malmö stad börjat tillämpa klimatkalkyler i sina byggupphandlingar. För några veckor sedan lämnade vi ett anbud där anbudsgivare, förutom anbudssumma, även var tvungen att presentera ett nyckeltal för klimatet, antal kilogram koldioxid per kvadratmeter BTA. Anbudskalkylen avsåg nybyggnation av bostäder. 20 % av utvärderingen avsåg denna klimatberäkning, medan 80 % avsåg anbudssumman. Beräkningen skulle bottna från ett vedertaget klimatberäkningsverktyg, med representativa generiska LCA-data, och skedet vi skulle beakta var A1-A3, vilket avser materialens produktionsskeden, och därmed inte transporter till byggarbetsplatsen (A4) eller byggproduktionens påverkan (A%), eller byggnadens driftskede (B) och slutskede (C). LCA-datan kunde också avse specifika data, men skulle då komma från tredjepartsverifierade EPD:er (Miljövarudeklarationer). Vi skulle inte beakta hela LCA-innehållet utan enbart koldioxidpåverkan.

Hami Rad jobbar på Malmö entreprenad, och han blev den första på företaget att ta fram en klimatkalkyl till ovanstående anbud, som lämnades till MKB.

Vad ska man tänka på vid framtagandet av en klimatkalkyl?
– I en vanlig kalkyl förbereder man på vilket sätt man ska utföra byggnationen och vilka ”recept” (=materialval/lösningar) som passar projektet. Men i en klimatkalkyl måste man bestämma exakt vilka material och produkter man kommer att använda. Redan innan färdiga handlingar finns, krävs det att man räknar mer noggrant på projektet och tar fram förslag och förbättringar för en lägre, och bättre, klimatpåverkan. Det krävs att man känner till alternativ till standardlösningar och har en övergripande koll på hela byggprocessen för att få en helhetsbild.

Var det svårt att göra en klimatkalkyl?
– Jag skulle inte säga att det är svårt att ta fram en klimatkalkyl, men det krävs att man tänker annorlunda och är väldigt påläst på projektet. I detta anbud handlade det om en funktionsentreprenad, och inga färdiga handlingar fanns framme. Det gjorde framtagande av klimatkalkylen lite mer komplicerad då man behövde tänka mycket utanför boxen för att få fram fler alternativ. Om det hade varit en utförandeentreprenad hade man haft mer information om byggdelar och byggsätt, som man hade kunnat använda för att beräkna klimatpåverkan. Istället satt man med ett flertal olika alternativ för att uppfylla samtliga krav och hitta förbättringar.

Var det något som förvånade dig när du gjorde klimatkalkylen?
Vi påverkar klimatet väldigt mycket med våra byggnationer och när man såg siffrorna svart på vitt fick det mig att självklart tänka till. Vi har ju bara en planet, så det är verkligen dags att vi börjar tänka lite mer på det vi lämnar efter oss. Det som förvånade mig med klimatkalkylen var framför allt hur olika material påverkar koldioxidutsläppen, men också hur samma sorts material kan skilja så mycket i antal kilogram koldioxid beroende på var man köper det, var det produceras och av vem. Man kan tro att det bästa materialet ur ett klimatneutralt perspektiv är det som man är geografiskt nära, då det till exempel inte behöver transporteras så långa sträckor. Men svensk betong är inte nödvändigtvis ”klimatsmartare” än den man köper från utlandet. Allt beror på förhållandet mellan råvaror, tillverkning, logistik och trasport, från dess att man börjar tillverkningen till att en färdig prefabvägg monteras på ett bygge. I tillägg så handlar det inte bara om produktionen utan även om framtiden. Om 100 år när du river byggnaden måste materialet kunna återanvändas och produceras till något nytt och det tar man också hänsyn till när man beräknar mer klimatneutrala produkter, vilket man inte nödvändigtvis tänker på i första hand när man tänker på att bygga mer klimatsmart.

I och med byggbranschens gemensamma vision och mål om att bygga långsiktigt hållbart, och särskilt då klimatneutralt, är det ett givet steg att börja implementera klimatkalkyler på riktigt. Men för att vi verkligen ska nå dit gäller det för samtliga aktörer i branschen, kunder, byggherrar, entreprenörer och underentreprenörer med flera, att ställa krav på varandra för att tillsammans sänka byggnadens klimatpåverkan. Vi ska också i möjligaste mån undvika schablonberäkningar utan använda oss av aktuella data från respektive leverantör, och också hitta en smartare mer digital lösning för hur vi går till väga. Vi tror att BIM-projektmiljö/BIM-kalkyler skulle underlätta enormt, så att man får med koldioxidpåverkan som information i de olika BIM-objekten som förs in i projektet. Än så länge känns det lite för gammeldags att göra dessa beräkningar. Vi bedömer också att det är lämpligt att utveckla kalkylerna till att även ta med transporter till byggena samt byggproduktionsprocesserna, men här finns kvar att göra för att få fram rättvisa och jämförbara tal, likaså kring driftskedet. Men får vi till en bredare kalkyl blir det också en mer rättvisande klimatpåverkan. Räknar vi bara på A1-A3 kan det till exempel straffa sig med betongvalet. Just i vårt anbud kunde vi inte separera de olika faserna, utan fick även med A4 och A5, eftersom vårt klimatverktygs data var uppbyggd på det sättet och vi hade inte tid att göra justeringar för detta. Vi tyckte ändå det var viktigt att delta och träna på det i skarpt läge.

Vårt engagemang inom LFM30 rullar på, likaså vår medverkan i arbetsgruppen för klimatberäkningar. Arbetsgruppen delar med sig av erfarenheter och reflektioner, för att tillsammans utveckla bättre och mer säkra klimatberäkningar.

I januari 2022 kommer det att komma krav från Bolagsverket om klimatdeklarationer för nybyggnationer av flerbostadshus och lokaler. Då gäller det för oss alla att vara redo och ha rätt verktyg för att beräkna klimatkalkyler. Vi på Byggmästar’n i Skåne ska givetvis vara redo för detta då, men vi är redan nu på god väg!

SENASTE INLÄGGET

2020-07-08

Tisdagen den 30 juni köpte Byggmästar'n ...

2020-07-03

Det är inte mycket Corona ...

2020-07-01

Den 30 juni köpte koncernen ...

Nyhetsbrev