Tillbaka

Bild lånad av Byggföretagen

Arbetslivskriminalitet

Begreppet arbetslivskriminalitet har funnits med i debatten under flera år. Detta är inte enbart något som skadar den enskilda individen, utan bidrar även till att bland annat företag inte kan konkurrera på lika villkor, att skattepengar går till företag som inte har rätt till dem och att samhällets välfärd också försvagas. Arbetslivskriminalitet finns i diverse branscher, i vissa vanligare än andra, och bygg anses vara en av de riskbranscher som Arbetsmiljöverket kallar det. Som byggföretag vill vi naturligtvis bidra med att stoppa arbetsgivarkriminalitet och vårt arbete mot att motverka detta har också pågått i ett antal år. Detta ska vi titta mer på, men först vill vi reda ut vad arbetslivskriminalitet egentligen är för något!

En grupp utsedd av förra regeringen, delegationen mot arbetslivskriminalitet, har föreslagit en definition i sitt delbetänkande från 2022, SOU 2022:36. I den delegationen finns bland andra Byggföretagens VD och Byggnads ordförande med.

Den föreslagna definitionen Arbetslivskriminalitet är  

  • Kvalificerade förfaranden som strider mot bestämmelser i författningar eller avtal
  • Kvalificerade förfaranden som rör arbetslivet

Vid bedömningen av om ett förfarande är kvalificerat ska särskilt beaktas om förfarandet

  • Innebär att arbetstagare utnyttjas
  • Innebär att konkurrensen snedvrids
  • Utförs i organiserad form eller systematiskt
  • Är av allvarlig eller omfattande karaktär

I media framförs kritik mot byggbranschen, att vi företag i branschen inte bryr oss och att vår arbetsgivarorganisation Byggföretagen inte gör vad de borde och att det går för långsamt.

Vi känner inte igen oss i den kritiken. I flera år har vi jobbat med frågan hos oss på Byggmästar’n i Skåne, och vi har i det arbetet fått ett stort stöd från Byggföretagen som vi har jobbat med frågan under väldigt lång tid, och än mer fördjupat sedan 2018. Det är möjligt att vi kan anses subjektiva i den bedömningen då vi är väldigt engagerade i vår arbetsgivarorganisation, men samtidigt kan vi konstatera att det vi skriver i vår blogg i allra högsta grad är fakta. Det är viktigt att det förs en debatt om arbetslivskriminalitet och att debatten leder till bra lösningar för att få bort den. Hur utbredd arbetslivskriminaliteten är upplever vi som svårt att bedöma, men i kontroller hos oss har vi bland aktörerna hittat ytterst få aktörer vi bedömer som medvetna fuskare, men vi har trots allt hittat några sådana aktörer på våra byggarbetsplatser och då har vi agerat.

Det är viktigt att vi ställer oss frågan, vem behöver göra vad, och kan ganska snabbt konstatera att vi behöver alla hantera frågan. Våra kunder behöver hantera det på så vis att de dels gör vad de kan för att den aktör de gör affär med är seriös och jobbar på ett seriöst sätt med sina underentreprenörer. Då vet vi att vi tävlar på lika villkor med våra konkurrenter. Vi vill därför att kunderna sedan engagerar sig i och ställer krav i sina upphandlingar, men att de är med i projekten och bryr sig om UE-kedjorna och aktörerna i dem. Om de inte bryr sig, och inte följer upp, kan det vara så att några av våra konkurrenter faktiskt inte bryr sig om de ställda kraven, och då tävlar vi helt enkelt inte på lika villkor.

Vi i vår tur behöver i våra affärer säkerställa att våra aktörer är seriösa och också gör medvetna inköp i sina led nedåt. 2018 skärpte vi till våra inköpsvillkor, där vi lyft in villkor som ska underlätta för myndigheter att kontrollera och villkor som ställer högre krav på dem vi gör affärer med att i sin tur jobba med sina inköp på det sätt vi jobbar med våra inköp. Bolag som ska utföra tjänster på våra byggarbetsplatser ska vara registrerade hos svenska myndigheter, för F-skatt, som arbetsgivare och för moms (i det fall det går gällande moms). Alla aktörers medarbetare ska ha ID06-kort och vara korrekt utbildade. Bolagen ska ha svenska kollektivavtal, antingen via en arbetsgivarorganisation eller direkt med en facklig organisation i form av hängavtal. Aktörerna vi gör affärer med ska i sin tur säkra upp detta med dem de gör affärer med.

Så hur ska vi då kontrollera och följa upp kraven vi ställer, för att säkerställa att vi har schyssta aktörer på våra byggen?

Vi kräver att alla aktörer, inklusive utländska aktörer, är godkända för F-skatt, är registrerade som arbetsgivare och för moms. Detta sker hos Skatteverket. Vi kräver att alla aktörer är registrerade hos Bolagsverket, och därmed att alla utländska aktörer registrerar sig som filial i Sverige. På så vis vet vi att de utländska bolagen finns hos våra svenska myndigheter. Registreringarna hos Skatteverket har vi en automatisk kontroll på via vårt affärssystem Fieldly, som digitalt pratar med bevakningstjänsten hos Creditsafe. Det fiffiga är också att våra entreprenörer med automatik åker in i vår UE-databas, om de checkar in på en av våra byggarbetsplatser, såvida vi inte först manuellt har lagt in dem i databasen inför ett köp och ska anlita dem för första gången, eller ska godkänna en aktör under vår UE. Om Skatteverket skulle ha synpunkter på en aktör, skulle deras F-skatt försvinna efter ett tag.

I samma affärssystem där vi har vår UE-databas har vi noterat vilka kollektivavtal aktörerna har, och om de har tillstånd hos Arbetsmiljöverket för asbestsanering eller tillstånd från Länsstyrelsen att hantera avfall eller farligt avfall. Än så länge är kontrollen kring kollektivavtal halvt manuell, men Byggföretagen har lanserat en API som man som medlemsföretag kan koppla på till sitt affärssystem för att kunna kontrollera företag i byggsektorn, alltså även mot andra arbetsgivarorganisationer och fack mot vad vi har. Byggföretagen jobbar även på för att bredda till att fånga upp övriga sektorers företag. Det är en hjälp och förutsättning som kommer underlätta för oss och skapa den önskade automatiken. Vi jobbar för att få in denna API till vårt system. Tillstånden från Länsstyrelsen (avfall) bevakar vi och fångar upp nya tillstånd när datumen går ut.

I samma system har vi även koll på vilka företag i byggkedjan som vi meddelat Byggnads om att vi vill anlita, enligt villkoren i kollektivavtalets Bilaga D, UE2021. Vi bevakar även varje månad om det skett förändringar i medlemskap hos Byggföretagen, eftersom de varje månad går ut med information om nya medlemmar, samt medlemmar som av olika skäl lämnar Byggföretagen.

UE-databasen i affärssystemet Fieldly är helt enkelt en stor hjälp för oss inför våra köp, men också i den uppföljning av köpta aktörer vi har. En del uppgifter där är automatiserade, en del halvt manuella, och vi har ett pågående arbete för att få in mer bra data.

I alla entreprenadprojekt har vi en personalliggare och utifrån den byggs det upp en projektunik UE-kedja, där vi kan ange vem som har gjort affär med vem. Där skriver vi sedan in våra kontroller på respektive aktör.

Våra kunder, våra konkurrenter och vi, samt alla underentreprenörer, behöver stöd av arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och myndigheter i att kontrollera vissa delar, men också i att skapa förutsättningar för oss att kontrollera bättre. Ett viktigt initiativ från arbetsgivarorganisationen Byggföretagen var att ta fram ID06-korten och infrastrukturen till dem, och det arbetet bolagiserades 2016 för att på ett bättre sätt kunna utvecklas vidare och ihop med ytterligare delägare. ID06-initiativet har varit väldigt viktigt i arbetet, och har betytt mycket för oss.

ID06-kort och en ID06-infrastruktur samt vårt affärssystem Fieldly
I alla våra byggprojekt har vi elektroniska personalliggare som bygger på att vi använder ID06-kort, för att dra nytta av den infrastruktur av data som kan fås på olika sätt. ID06-korten behövs till personalliggare, grindar, dörrar med mera, men skapar också en brygga för information via vårt affärssystem hos Fieldly. I Fieldly drar vi nytta av denna information på flera ställen, och det nämner vi nedan.

Erforderlig utbildning 
Tack vare bryggan mellan ID06-korten och ID06 Kompetensdatabas har vi idag en smidig och automatiserad lösning för att kontrollera en individs utbildningar, som ligger inlagda i den kompetensdatabasen, som vi har kopplad till vårt affärssystem och kan “avropa” informationen när vi ska kontrollera en individs utbildningar. Vi kräver att alla individer på bygget ska ha genomgått Safe Construction Training.  Det kan dock även finnas andra viktiga utbildningar beroende på moment som ska utföras, exempelvis brandfarliga arbeten, säkra lyft och ställningsbyggande. Än så länge har inte alla aktörer lagt in sina individers utbildningar i den databasen och då blir kontrollen mer manuell. I våra inköpskrav har vi med vilken lägsta nivå vi anser de ska ha på medarbetarna som ska komma till vårt projekt.

En kontrollerad UE-kedja med föranmälda aktörer 
Tack vare vår elektroniska personalliggare byggs det upp en UE-kedja i projektet i Fieldly som vi sedan hanterar och kommenterar. Vi har villkorat våra köp med att aktörerna vi gör affärer med till oss ska föranmäla tänkta aktörer de vill göra affärer med. Vi ska alltså inte få företag som dyker upp helt oanmälda till våra byggen. Genom rutinen föranmälan hinner vi kontrollera aktörerna och ge vårt godkännande innan de sedan får anlitas och komma till bygget. Vi har även kunder som kräver detta av oss. Med en fungerande rutin för detta skapas inte ett “virrvarr av UE” på byggarbetsplatsen. Vi kan dock medge att inte alla våra underentreprenörer fullt ut har förstått eller respekterat våra rutiner och syftet med dem, men det blir allt bättre och vi har också blivit allt tuffare i konsekvenserna av att inte efterleva våra krav. Det har varit en attityd- och kulturresa i dessa rutiner. Det har dock sällan berott på kriminalitet utan snarare på lathet eller ignorans mot våra krav som de kanske tyckt varit onödigt byråkratiska. Idag upplever vi dock att deras inställning är mer positiv.

Bolagskrav och bevakning av skatteskulder 
I våra inköp ställer vi krav på aktörerna som ska vistas på våra byggen. Dessa kriterier har vi koll på via vårt affärssystem som är kopplat till Creditsafe. Via Creditsafe kommer det även in uppgifter om skatteskulder till UE-databasen, men för oss innebär inte en skatteskuld att det handlar om en kriminell aktivitet utan kan bero på svårigheter med likviditet mm, men det är helt klart en signal om att ett företag kanske närmar sig en konkurs och bör hållas koll på, eller att de kanske inte längre kommer vara godkända för F-skatt.

Utstationering utländska företag 
Utländska företag som vistas på våra byggen måste vid sin etablering lämna över bevis på att de har registrerat sin utstationering hos Arbetsmiljöverket. De ska till Arbetsmiljöverket ange vår byggarbetsplats adress, perioden de ska jobba där och vilka individer som ska vara där. Om individer kommer löpande ska även bevis komma löpande. Detta bevis tar vi emot och arkiverar. Om en aktör glömmer lämna över det måste vi påminna om det och även meddela Arbetsmiljöverket. Regelverket kring utstationering hanteras i utstationeringslagen och utstationeringsförordningen. Kontrollen är idag manuell, och visst hade det varit bra om även detta hade kunnat automatiseras. Anmälan om utstationering är lagkrav och ska egentligen inte behöva villkoras i våra köp, men vi tar ändå med det där för att kunna agera snabbt rent juridiskt och ge konsekvenser till berörd aktör som ignorerar det. Vi tycker det hade varit lämpligt att det hade varit lämpligt med en koppling mellan utstationering och ett projekts PL-nr, dvs projektets registreringsnummer hos Skatteverket för en personalliggare. Alla projekt kräver inte personalliggare, till exempel inte projekt hos konsumenter, eller projekt som har en lägre bedömd summa än 4 prisbasbelopp, men i övriga fall hade sådan koppling underlättat för både myndigheter och oss i kontrollerna.

Arbetstillstånd och Uppehållstillstånd 
Individer med medborgarskap inom EU/EES och Schweiz behöver inte arbetstillstånd eller uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige, men däremot behöver vi ha koll på tredjelands-medborgare, så att de har arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Från vissa länder krävs även visum. Att ha rutiner för egna medarbetare är en sak, men det är dessvärre i dagsläget inte helt enkelt gällande andra aktörers medarbetare, så det blir lite av en administrativ börda, även om det är en nödvändig uppgift att kontrollera, i enlighet med Utlänningslagen. Rent tekniskt hade detta gått att underlätta, med hjälp av bolaget Id06 som bidrar med en infrastruktur av viktig information kring medborgarskap och Migrationsverket som på ett säkert sätt hade kunnat per automatik ge detta till Id06. Arbete pågår för att dels få en acceptans för lösningen, dels förhoppningsvis utveckla ett lämpligt API. Nu måste vi själva ta emot bevis och göra stickprovskontroller hos Migrationsverket vilket är enormt tidsödande Byggföretagen är aktiva i att driva frågan framåt. Arbetstillstånd och uppehållstillstånd är lagkrav och ska egentligen inte behöva villkoras i våra köp, men vi tar ändå med det där för att kunna agera snabbt rent juridiskt och ge konsekvenser till berörd aktör som ignorerar det.

Tillstånd för asbesthantering 
För att få lov att riva/sanera asbest krävs ett tillstånd från Arbetsmiljöverket och sedan ska bolaget med detta tillstånd till Arbetsmiljöverket anmäla alla uppdrag de får, så att Arbetsmiljöverket vet var de är och sanerar och när. Bolagens tillstånd håller vi koll på via vårt affärssystems företagsregister, och anmälningarna tar vi del av när bolagen kommer för att riva och sanera. Tillstånden läggs in manuellt i UE-databasen.

Tillstånd att hantera avfall och farligt avfall 
Länsstyrelsen hanterar tillstånd till företag som ska transportera avfall och farligt avfall, och vi bevakar även dessa tillstånd och har dem inlagda i vårt affärssystems företagsregister.

EU:s sanktionslista och belastningskontroll 
Vi kontrollerar vårt företagsregister utifrån EU:s sanktionslista som innehåller företrädare vi inte får lov att göra affärer med. Detta är en funktion som företaget Inyett hjälper oss med. Vi arbetar också med att få till en automatiserad kontroll av bakomliggande företrädares eventuella belastning i brottsregistret. Den lösningen hoppas vi ha på plats under senhösten.

Arbetstid och säkerhet 
Vi är för det mesta av vår kund utsedda att samordna arbetsmiljön ute på byggarbetsplatsen för alla aktörer och har en stor vana av det. Det är alltså vi som ska säkerställa de gemensamma skydden och hjälpmedlen, såsom att ställningar som används är säkra, att kranen är OK eller bygghissen osv. Vi stämmer också av att alla på bygget har genomfört branschens grundkurs Safe Construction Training och att de även har erforderlig kompetens för sina tjänster, exempelvis för att bygga en ställning eller köra en kran. Vi kan också visuellt kontrollera att individer bär rätt kläder och skyddsutrustning och verkar ha godkända maskiner och verktyg och se hur de beter sig på byggarbetsplatsen, så att de följer våra säkerhetsregler. Vi kan också hålla koll på att aktörerna sköter sina in- och utcheckningar på bygget och se så de sköter arbetstidsreglerna. När en aktör har otur när de tänker, och löpande missar att checka ut från bygget, och kanske även checka in, ska man vara misstänksam, och vi påtalar detta för aktörer som slarvar. På det stora hela upplever vi ändå att man sköter in- och utcheckningarna i personalliggarna. I våra inköpsvillkor har vi med tydliga krav kring detta. Vi kan också kontrollera hur de olika aktörerna verkar arbeta, så de tillämpar korrekt arbetstid.

Arbetsplatskontroller, av oss och av våra kunder
Vi genomför egna oanmälda arbetsplatskontroller när vi åker ut till våra byggen och kontrollerar status i incheckningar kontra verkligheten, och ber om att få se legitimation på alla som vistas där. Är alla på bygget incheckade i personalliggaren och är de personerna som de utger sig för att vara? Vilket medborskap har de och får de lov att vara här? Många parametrar kan vi kontrollera kvar på kontoret tack vare digitala möjligheter, men den fysiska kontrollen är viktig för att säkerställa att de digitala uppgifterna stämmer. När vi genomför dessa kontroller upplever vi att vi får ett gott bemötande från alla och de protesterar inte när vi ber om deras legitimation.

Vi har kunder som också genomför arbetsplatskontroller, men oftast gör de kontrollerna med hjälp av köpta tjänster, men deras kontroller påminner om våra.

Lön, försäkring och pension 
Att kontrollera en annan aktörs skötsel av lön, försäkring och pension är svårt för oss. Däremot så har vi villkorat våra köp vid att aktörerna ska ha svenska kollektivavtal, antingen genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation eller genom hängavtal direkt med en facklig organisation. Vi hoppas och tror därför att arbetsgivarorganisationerna och de fackliga organisationerna gör sina kontroller så gott det går, och sedan sänder ut signaler om när något är fel. till exempel så aviserar Byggföretagen varje månad om företag som utesluts, begär utträde eller får ett passivt medlemskap. Byggföretagen kontrollerar också sina medlemsföretag och har rutiner och krav för att få lov att bli medlem. Givetvis kan även den fackliga organisationen kontrollera företag som är medlemmar i Byggföretagen. Alldeles oavsett, intressanta frågor för både Byggföretagen och Byggnads är; Betalar företaget för pension och försäkring på det sätt de ska? Betalar de ut rätt löner som de ska? I och med att företag i byggkedjan som vi anlitar, som inte är medlemmar i Byggföretagen, av oss anmäls till Byggnads innan vi anlitar dem, kan Byggnads återkomma till oss med information som är lämplig för oss att känna till och vi kan avstå från en olämplig affär. Vi har en bra dialog med Byggnads, löpande, där de kontaktar oss om företag de vet att vi har med på vår förteckning hos dem och tillsammans hjälps vi då åt att fördjupa kontroller alternativt att vi tar beslut om att inte längre göra affärer med ett sådant olämpligt bolag. Både medlemmar i Byggföretagen och hängavtalsbundna företag ska dessutom varje månad i ett digitalt system (Lösen) rapportera in tid och tidlöner, som både Byggnads och Byggföretagen sedan har tillgång till. Som vi ser det ska vi kunna lita på att detta stickprovskontrolleras av Byggnads och Byggföretagen. Vi gör ändå vissa kontroller i form av baklängesberäkningar av de månatliga beloppen företag har för arbetsgivaravgifter och det antal anställda vi tror att företagen har, för att se om det rör sig om korrekta löner. Här är vi besvikna på Skatteverkets tolkning som menar att antal anställda är en sekretessbelagd uppgift, vilket vi inte anser att det är. Eftersom det för oss företag infördes att vi varje månad på individnivå skulle rapportera in lön och arbetsgivaravgiftsbelopp att vi på en mer aggregerad nivå skulle kunna ta del av denna uppgift när vi kollar upp ett företag, vilket vi idag blir nekade, men önskat få till stånd sedan 2016. Här borde politiken omformulera det som hämmar Skatteverket. Det hade helt klart underlättat för oss till en rimlig kontroll. Att kontrollera antal anställda på årsbasis är en alldeles för osäker uppgift.

Avslutningsvis, det är idag, trots viss automatisering, rätt svårt och resurskrävande att säkerställa schyssta aktörer på våra byggen. Det måste till ytterligare automatiserade kontroller och fortsatta arbetsplatskontroller för att säkerställa korrektheten i närvaron på byggena. Vi kämpar på, precis som många andra företag, och precis som vår arbetsgivarorganisation Byggföretagen. Men det är hög tid att få ytterligare stöd från politiken i att utveckla möjligheterna i stöd från myndigheterna.

 

SENASTE INLÄGGET

2024-04-19

För att säkerställa en kontinuerlig utveckling ...

2024-04-10

Både Byggmästar´n i Skåne och Rehn Bygger ...

2024-04-05

Bokslutet för 2023 är signerat och klart ...