Bostadspolitik

Idag finns det stora grupper människor som ofrivilligt bor i upplåtelseformer som de själva inte önskar eftersom de har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Ungdomar, nyanlända eller äldre som vill flytta från villan till en mindre bostad är inte alltid attraktiva för bankerna och får inte finansiellt stöd vid införskaffande av ett boende. Där köerna till hyresbostäder är långa blir ett andra- eller tredjehandskontrakt det enda tillgängliga alternativet.

I Sverige har vi en bostadspolitik som går ut på att skapa en god samhällsplanering i fråga om hållbar utveckling för livsmiljö och ekonomisk utveckling. Bostadspolitiken inrymmer såväl bostadsmarknader, bostadsförsörjning och byggande av nya bostäder. Sedan slutet på 1940-talet har den svenska bostadspolitiken haft målsättningen att ”hela befolkningen ska beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader”. Ändå verkar det inte som om detta är verkligheten för många som bor i Sverige. Bostadspolitiken bör sträva efter att skapa bättre möjligheter för dem som vill köpa sitt eget boende, men politiken är nästan helt inriktad på hyresrätten.

Enligt en enkät som Boverket skickar ut årligen rapporterade 240 av Sveriges 290 kommuner att de hade ett underskott av bostäder 2019 Boverket har också gjort bedömningen att vi fram till 2025 behöver bygga 600 000 nya bostäder för att täcka den rådande bostadsbristen vi har idag. Men de senaste åren har bostadsbyggandet minskat och färre bostäder påbörjades 2019 än 2018 och 2017. En viktig förklaring är den rådande bostadspolitiken. Stora grupper ges inte möjlighet att äga sina boenden. På många platser är det långa köer till hyresrätter, framför allt på tvåor och treor. De flesta uppger att de helst skulle vilja bo i villa.

För att diskutera mer bostadspolitik och hur Byggföretagen jobbar för att främja en bättre bostadsmarknad har vi träffat Anna Broman, bostadspolitisk expert på Byggföretagen.

Hur upplever du rådande bostadspolitik idag?

– Tyvärr så har vi inte så mycket bostadspolitik idag som vi egentligen skulle behöva. Det vi har sett de senaste åren är ju hur bostadsbyggandet tog fart och nådde sin topp under 2017. Ökningen förklarades av fundamentala faktorer så som låga räntor, högkonjunktur, hög sysselsättningsgrad stigande disponibelinkomster. Situationen var väldigt ljus för bostadsbyggandet. Förklaringen till ökningen var inte främst några politiska reformer. Däremot var det politiska åtgärder som hämmade efterfrågan så bostadsbyggandet bromsade in väldigt kraftigt. Det handlar om kreditrestriktionerna som har införts i flera steg, först bolånetak, sedan första amorteringskravet och sedan andra amorteringskravet. Dessa restriktioner tillsammans med bankernas höga kalkylräntor har gjort det betydligt svårare för stora grupper att köpa en nyproducerad bostad. Bostadsrättsbyggandet och småhusbyggandet har bromsat in rejält. Enligt våra beräkningar har åtgärderna lett fram till att vi idag bygger 7800 färre bostäder varje år än vad vi annars hade gjort. Det är hög tid för en mer aktiv bostadspolitik. Både för att öka byggandet men också för att öka rörligheten och använda befintligt bestånd bättre.

Vad gör Byggföretagen för att påverka bostadspolitiken?

– Byggföretagen driver ett påverkansarbete där vi träffar politiker och tar fram rapporter med konkreta faktaunderlag för att visa vilka risker och utmaningar som finns, och som visar på det stora behovet av konkreta lösningar. Det handlar om frågor som rör finansieringen, för hushållen och företagen som rör bostadsmarknaden och gör att vi kan skapa rörliga flyttkedjor. När bostadsbyggandet bromsade in så kraftigt som det gjorde hade man kanske förväntat sig att det skulle ha varit en varningsklocka hos politikerna, och att man skulle ta tag i detta på allvar. Men reformerna har uteblivit. Dock är det väldigt glädjande att statsministern bjöd in till byggsamtalen för att diskutera frågan om hur bostadsbyggandet ska nå en högre nivå igen. Men frågan är vad samtalen kommer leda till framöver och om det kommer att leda till några konkreta åtgärder från politikernas håll. Bostadsbyggandet och bostadspolitiken kräver långsiktiga och stabila villkor. Det är en förutsättning för en välfungerande byggmarknad, både för den som bygger men också för den som kommer äga sin bostad. Det kan vara det största ekonomiska beslutet i dennes liv.

Vad för åtgärder presenterar ni?

– Den som saknar kontakter, kötider och kapital har väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden och hamnar istället i osäkra lösningar som är väldigt dyra i längden. Vi behöver se till så vi får till en politik för finansieringen, en politik för rörligheten och en politik för de som står längst från bostadsmarknaden. Det kan vara unga som inte har tagit sig in på bostadsmarknaden, nyanlända, folk som går igenom en separation eller pensionärer. Vi har flera förslag på vilka politiska åtgärder som man skulle behöva för att få till en bättre fungerande marknad. För det första så har vi sett hur kreditrestriktionerna har lett till en kraftig inbromsning av antalet påbörjad bostäder. I andra länder där man har olika typer av kreditregleringar så har man någon typ av undantag för till exempel unga eller förstagångsköpare, det skulle behövas även i Sverige. Vi tror också att det behövs en generell höjning av bolånetaket. Många grannländer, till exempel Norge och Finland, har subventionerat bolånesparande, det vill säga att man kan spara ett visst belopp årligen skattefritt till ett boende. Det skulle göra det lättare att bygga upp en kontantinsats och kapital för att ta sig in på bostadsmarknaden. Det hade också varit intressant att titta på andra upplåtelseformer, som skulle kunna skapa andra vägar in på bostadsmarknaden. Ett exempel på detta skulle kunna vara hyrköp som förekommer i många andra länder. För att detta skulle fungera skulle man behöva fördela riskerna mellan fastighetsägare, hyresgäst och staten över tid. Sedan tror jag även att det skulle vara bra med en hyresreform. Vi har idag en situation där kötiden stänger ute väldigt stora grupper från hyresmarknaden, svartkontrakt förekommer och många uppger att de har fått sin hyresrätt tack vare rätt kontakter.

Det finns med andra ord en hel del man kan göra för att förändra rådande bostadssituationen idag. Att äga sitt boende ger en värdeutveckling som inte kan fås genom att hyra en hyresrätt, däremot innebär hyresrätten andra fördelar. Men många som tidigare kunde köpa en bostad ges dock inte längre möjligheten att äga eftersom de inte får hjälp med finansieringen av bankerna. Även om de kan betala handpenningen och tål den aktuella räntan och amorteringarna, stängs de ute av krav på kontaktinsats, amorteringskrav och höga kalkylräntor. För de behöver vi lösningar, som möjliggör det för dem att få lov att köpa, så de får vara med på den värdeökning som en bostad kan ge.

Vi på Byggmästar’n i Skåne tror på att öka andelen ägarlägenheter och bostadsrätter, men där samhället kan komma på bättre lösningar för hur vi inkluderar fler i att köpa sitt boende och i att göra investeringar. Denna bostadspolitiska fråga kan vi inte driva enskilt, men som medlem i Byggföretagen kan vi vara med och påverka en sådan bostadspolitik, genom Anna Broman.