Tillbaka

Byggföretagen.
Foto: Emelie Asplund

Bygg- och anläggningssektorns färdplan, vad väntar 2023?

Sveriges riksdag beslutade 2017 att vi år 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Bygg- och anläggningssektorn är självklart med på tåget och jobbar ständigt för att omställningen till klimatneutralitet ska bli en möjlighet. Som ett led i detta togs bygg- och anläggningssektorns färdplan, ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft”, fram under 2018. Färdplanen jobbar för att branschen ska bli mer resurseffektiv, skapa nya affärsmodeller och samverka över hela värdekedjan för att skapa ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan. För att målet om en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn ska gå att uppnå är färdplanen uppdelad i delmål som sträcker sig från 2020 till 2045.

Första delmålet var att samtliga aktörer som har antagit färdplanen inom bygg- och anläggningssektorn skulle fram till 2022 ha kartlagt sina klimatmål och utsläpp. För att sedan under 2025 kunna se en minskad trend av utsläpp av växthusgaser, och 2030 bör utsläppen av växthusgaser ha minskat med 50% (jämfört med 2015) och 2040 ska utsläppen ha minskat med 75% (jämfört med 2015). Om alla delmål uppnås ska vi 2045 har netto nollutsläpp av växthusgaser. För att klara av omställningen har branschen enats om 26 uppmaningar till politiker, myndigheter och aktörer i värdekedjan, där bland annat branschen vill att man ska införa krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, att man använder offentlig upphandling som en motor i klimatomställningen och att man inför incitament som främjar energieffektivisering och resurseffektiv renovering av befintligt fastighetsbestånd.

Byggföretagen ansvarar tillsammans med ytterligare sju branschorganisationer för att implementera färdplanenen. Målet är att involvera hela värdekedjan det vill säga alla från kommuner, entreprenörer, leverantörer, byggherrar, kunder till konsulter, och samla dem kring gemensamma mål som ska tydliggöra hur byggsektorns olika aktörer, politiker och beslutsfattare kan möjliggöra en omställning till ett klimatneutralt och konkurrenskraftigt Sverige. Idag är det ungefär 170 företag, organisationer och kommuner som har skrivit på färdplanen. Vi på Byggmästar´n i Skåne skrev på den redan i det initiala skedet. Det krävs ett stort engagemang samt att vi skapar förutsättningar för en marknad som värdesätter klimatsmarta lösningar och innovationer för att vi ska kunna lyckas med de höga målen som har satts av Sveriges riksdag.

Första delmålet hade alltså deadline under 2022 och Byggmästar’n i Skåne har träffat Åsa Lindell, som jobbar som projektledare för Klimatomställning på Byggföretagen, och ansvarig för branschens färdplan, för att prata lite om hur arbetet med färdplanen har sett ut de senaste åren, om man har nått delmålet under 2022 och vad som ska komma härnäst.

De senaste åren har varit minst sagt utmanande för bygg- och anläggningsbranschen, hur har de påverkat arbetet med färdplanen? 

De senaste åren har innehållit stora ekonomiska osäkerheter med skenande priser på både energi och material, och brist på såväl personal som material. Samtidigt har det funnits, och finns, en stor vilja att minska utsläppen och många företag har verkligen satsat, byggt upp egen kompetens och testat nya lösningar i praktiken, ofta med goda resultat. När vi sa ja till färdplanen 2018 sa vi att vi skulle halvera utsläppen vid nybyggnation med befintliga tekniker och material. Idag har vi faktiska bevis på att detta är möjligt, och att det även går att göra detta på ett ekonomiskt hållbart sätt. Jag ser att mognaden i branschen har ökat kraftigt just under de senaste åren, och att företagen idag går före politiken och på riktigt vara delaktiga i omställningen. Det är mycket glädjande! Bygg- och anläggningsbranschen är komplex och påverkas av många andra branscher, inte minst på material- och energisidan. Här pågår jättemånga initiativ så som klimatförbättrad betong, fossilfritt stål och hållbart skogsbruk som ytterligare kommer att generera utsläppsminskningar i vår bransch. Framåt ser jag att det förändrade konjunkturläget kommer att innebära stora utmaningar, vi hoppas, och tror, att branschen fortsatt orkar hålla fokus på klimatfrågan, och på så sätt stå bättre rustad i framtiden. 

Samtliga aktörer som har antagit färdplanen inom bygg- och anläggningssektorn skulle fram till 2022 ha kartlagt sina klimatmål och utsläpp för att nå första delmålet, hur har det arbetet sett ut? Har man nått delmålet? 

Vår uppföljning visar faktiskt att alla har tagit sig an uppgiften och att man har kartlagt utsläppen. I och med detta har de också gjort en enorm resa kompetens- och medvetandemässigt, nya specialister har tillkommit och på bredden har grundförståelsen ökat. Detta utgör en bra grund för det fortsatta arbetet. Samtidigt är det komplext att räkna på klimatpåverkan, och hela branschen har fortsatt mycket att lära inom kartläggning och klimatberäkningar. Ökad digitalisering krävs för att göra både beräkningar och uppföljningar mer effektiva. Idag krävs nämligen mycket handpåläggning vilket försvårar arbetet. Utvecklingen går väldigt snabbt, och för varje år som går får vi allt bättre koll på hur vi ska ”klimat-kartlägga” men också hur vi kan nyttja klimatdata i tidiga skeden för att reducera utsläppen.      

Vilka initiativ ska verkställas de kommande åren för att nå en klimatneutral byggsektor? Vad väntar under 2023? 

– Färdplanen togs fram 2018, och sedan dess ha väldigt mycket hänt. Redan då planen togs fram beslöts att göra en översyn efter fem år, och nu är det dags så under 2023 kommer vi att uppgradera färdplanen. Det innebära att vi kommer att lägga till de starka resultat vi sett de senaste åren, men även det som hänt i vår omvärld så som ökat tryck från EU i och med taxonomi med mera, klimatdeklarationer samt alla regionala och lokala klimatinitiativ som hjälper till att driva frågan framåt. Uppgraderingen kommer genomföras av färdplanens implementeringsgrupp som består av representanter från Byggföretagen, Fastighetsägarna, Byggherrarna, Innovationsföretagen, Installatörsföretagen, Byggmaterialindustrierna och Trafikverket. Arbetet kommer också ske i nära dialog med alla de som undertecknat färdplanen, och vi hade en första workshop i slutet av januari. Parallellt med detta pågår en mängd initiativ hos oss på Byggföretagen, och hos alla som anslutit sig till färdplanen. På Byggföretagen kommer vi under våren bland annat att uppdatera vårt beräkningsverktyg för kartläggning av utsläpp, ”pilot:a” satsningen Bygglyftet som coachar små och medelstora företag och intensifiera arbetet med mijlödata.nu, där digitala lösningar testas för att underlätta arbetet med klimatdeklarationer. 

Vad har du för tankar kring branschens hållbarhetsarbete? Har de mindre och medelstora företagen ”hoppat på hållbarhetståget”? 

– Över lag har hela branschen lyft sig, även mindre och medelstora företag. Men mognadsgraden varierar kraftigt, en del har hittat egna kreativa lösningar och affärsmöjligheter medan andra precis har fått upp ögonen för frågan. De små- och medelstora företag jag möter, och som är en stor majoritet av Byggföretagens medlemmar, visar alla ett stort intresse för frågan och vill lära mer. Under hösten 2022 gjorde Byggföretagen en särskild satsning för att öka kunskapen om klimatdeklarationer just för små och medelstora företag. Vi fick ett enormt intresse och har nu utökat satsningen ytterligare då det har visat sig att både behov och intresse finns! 

Vilka utmaningar anser du att färdplanen står inför framöver?  

Byggbranschen står för många tuffa utmaningar de kommande åren, inte minst kopplat till det förändrade konjunkturläget. Jag är övertygad om att de företag som mäktar med att hålla i klimatfrågan och fortsatt utveckla metoder för minska utsläpp kommer stå starkare i framtiden. Men jag har full respekt för att det kan vara svårt att hålla fokus på frågan i kärva ekonomiska lägen. Samtidigt är klimatfrågan tacksam, för hanterar vi det rätt finns möjlighet att spara både pengar och klimat. På köpet kan vi minska sårbarheten genom att minska behovet av nya material genom till exempel ett ökat återbruk och optimering. En viktig del i att minska klimatpåverkan är att ta hand om det vi redan har byggt bättre än idag. Jag tror att underhåll och renovering av både infrastruktur och hus kommer bli allt viktigare, och här finns goda affärsmöjligheter för byggföretag. 

Visionen är fortfarande relativt enkel, det vill säga en klimatneutralitet år 2045. Arbetet med att få en hel bransch att ställa om är inte lätt, och för att färdplanen, och klimatomställningen, ska gå från ord till handling krävs det att vi skapar förutsättningar för en marknad som värdesätter klimatsmarta lösningar och innovationer. En hållbar utveckling inom bygg- och anläggning är inte omöjlig, men det krävs en del insatser för att kunna hantera de utmaningarna som finns. Det är glädjande att se att de initiala delmålen i färdplanen har uppnåtts och att responsen från aktörerna är positiv. Det är även glädjande att allt fler små och medelstora företag har insett värdet i arbetet med att ställa om till ett mer klimatneutralt byggande och då även skrivit under färdplanen. Det är dock viktigt att man inte glömmer bort vikten av detta arbete i rådande konjunkturläge där stora ekonomiska osäkerheter råder. Trots kommande år med diverse utmaningar för färdplanen måste man komma ihåg att detta arbete leder till såväl minskad miljöpåverkan som ekonomisk vinst, om man implementerar den på rätt sätt. Genom att fortsätta prioritera hållbarhetsarbetet och sträva efter en minskad klimatpåverkan från bygg- och anläggningsbranschen kommer branschen i sin helhet att stå bättre rustad inför framtiden, det är därför viktigt att vi alla jobbar mot samma mål, för det är bara vi, alla aktörer inom bygg- och anläggningssektorn, som tillsammans kan uppnå ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan.

SENASTE INLÄGGET

2024-02-29

För att kunna agera handläggare ...

2024-02-23

Det blir allt mer populärt att integrera ...

2024-02-15

Vill du arbeta i en bransch där kreativiteten flödar? ...