Bygg- och anläggningssektorns färdplan

Riksdagen röstade 2017 för att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Eftersom Sverige ställer om behöver vi som jobbar inom bygg- och anläggningssektorn också ställa om och ta ansvar för vår del. För att detta ska bli en möjlighet, och att alla ska jobba mot samma mål, har bygg- och anläggningssektorn samlats kring en färdplan som ska hjälpa oss att bli mer resurseffektiva, skapa nya affärsmodeller och samverka över hela värdekedjan. Tillsammans med färdplanen tar alla aktörer inom bygg- och anläggningssektorn första steget mot ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan. Målet är att samla alla i byggsektorns värdekedja kring gemensamma mål som ska tydliggöra hur byggsektorns olika aktörer, politiker och beslutsfattare kan möjliggöra en omställning till ett klimatneutralt och konkurrenskraftigt Sverige.

För att färdplanen, och klimatomställningen, ska gå från ord till handling krävs det att vi skapar förutsättningar för en marknad som värdesätter klimatsmarta lösningar och innovationer. För att prata mer om färdplanen, och arbetet med att få en hel bransch att ställa om, har vi träffat Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen, och ansvarig för branschens färdplan.

Kan du berätta lite om initiativet bakom, och det som har format, färdplanen?

– Allt startade med initiativet Fossilfritt Sverige och att vi har som mål att bli klimatneutrala 2045. En av de aktiviteterna man körde igång då var att de olika branscherna i Sverige skulle ta fram färdplaner för hur de skulle jobba för att nå målen och klimatneutralitet. Skanska fick uppdraget att ta fram färdplanen och vi i Byggföretagen satt med i styrgruppen. Sedan tog vi som branschorganisation över och började arbeta med implementeringen av färdplanen. Tanken, och målet, med färdplanen är att vi ska involvera hela värdekedjan, det vill säga alla från kommuner, entreprenörer, byggherrar, beställare till konsulter, helt enkelt alla inom branschen. Idag är det ungefär 130 företag, organisationer och kommuner som har skrivit på färdplanen. Alla får vara med i diskussioner och tycka till och vi i Byggföretagen försöker sedan se dra igång projekt och aktiviteter så det som bestäms blir verklighet.

Var befinner man sig idag och vad är nästa steg för färdplanen?

– Idag är det främst två projekt som vi jobbar med. Det ena är att ta fram vägledning för hur små och medelstora företag kan mäta och följ upp sina utsläpp. Det är ett av målen i färdplanen, alla som har skrivit på ska mellan 2020 och 2022 kunna mäta och följ upp sina utsläpp. För de stora företagen så är det inget konstigt, men för de lite mindre behövs det lite hjälp. De små och medelstora företagen vill ganska mycket, men det saknas ofta tid och resurser. Vi ser det som en stor uppgift att jobba för de mindre företagen, det är jätteviktigt att de kommer med på tåget annars kommer vi inte klara våra mål. Det andra projektet vi jobbar med handlar om hållbar upphandling, där vi försöker ta fram en modell på hur hållbar upphandling ska vara. Det vill säga vilka krav man ska ställa, hur man följer upp kraven och hur man kommer fram till vilka krav som är relevanta för varje entreprenad. Sedan har vi projekt på gång som kommer komma och ett av projekten handlar om hållbar renovering. Vi har ett stort renoveringsbehov i Sverige och vi ska försöka göra det så hållbart som möjligt. Tanken med projektet är att ta fram utbildningsmaterial, där vi beskriver hur man ska göra för att åstadkomma en hållbar renovering. Vi ska åka runt i landet och anordna träffar för företag, stora och små, för att informera om hållbar renovering. Företagen ska även få ta del av hur de ska marknadsföra hållbar renovering till sina kunder för att kunna stärka konkurrenskraften. Sedan ska vi inom färdplanen också jobba för att ta fram hur en fossilfri byggarbetsplats ska se ut. Där finns ingen plan än, men vi ska sätta igång med det inom närmsta framtiden.

Vilka utmaningar ser du med färdplanen?

– En stor utmaning är att det går för långsamt. Det finns många tankar och idéer, men man kan inte verkställa allt på en gång. Det måste, exempelvis, göras utredningar och sådant tar tid. Vi är nog alla lite otåliga. Det finns ett starkt driv i branschen och alla vill få till förändringar, men förändringar tar tid. En annan utmaning är att nå ut till de små och medelstora byggföretagen. Tittar vi på vår branschorganisation Byggföretagen så har vi cirka 3600 medlemsföretag. Av dessa är det cirka 10 % som har fler än 100 anställda, medan 75 % av medlemsföretagen har färre än 25 anställda. Även om de 10 % av stora företag producerar flest byggnader, så spelar det ingen roll, alla måste med på tåget. Även de mindre entreprenörerna måste tycka att detta är viktigt och att det dessutom blir en konkurrensfördel. Ska man överleva i framtiden så måste man börja jobba hållbart redan idag. Ytterligare en utmaning, som även kan ses som en möjlighet är grön finansiering. Det vore väldigt bra om vi lyckades få till en ökad grön finansiering i byggsektorn. Bankerna är intresserade och vi vill försöka få till ett nätverk med banker, fastighetsägare och entreprenörer för att försöka få till bra rutiner kring detta och hur vi ska få till det. Grön finansiering anser vi vara en viktig pusselbit för lyckas med hållbart samhällsbyggande, särskilt när det kommer till renovering. Men det går inte bara att trycka på knappen och köra, det finns en del att lösa innan man kan realisera ett sådant koncept. Men lyckas vi med detta så kan vi nog få många fler att bygga hållbart.

Vad tror du krävs för att man ska lyckas med ett sådant stort initiativ som färdplanen?

– Jag tror att det krävs en väldigt bred förankring, det vill säga att vi är många som gör att arbetet med färdplanen drivs framåt. Det finns inte så många klimatförnekare idag, men vi måste gå från ord till handling. En annan faktor som krävs för att man ska lyckas är politiken. Politikerna är tydliga med att detta är både rätt och viktigt, de sätter ramar och regler som gör att arbetet går framåt. Ett exempel på detta är klimatdeklarationerna som har blivit lag från 2022. Det hjälper oss i rätt riktning. Sedan har vi det hela med finansieringen, som jag nämnde tidigare. Som branschorganisation gillar vi inte alltid bidrag eftersom det är ett osäkert styrmedel, men tittar man på just renoveringssidan och vad som krävs för att vi ska lyckas att få till en hållbar renovering så måste vi lösa finansieringsfrågan. Jag tror att det hade varit bra med till exempel grön finansieringen och ett eventuellt bidrag från staten. Ska man göra en energieffektivisering i ett renoveringsprojekt brukar man minska energianvändningen med 20 %. Men säg då att du ska minska energianvändningen med 40 % istället, då krävs mer pengar och ett större engagemang från beställaren. Skulle man då kunna få till ett bidrag som gör att du får en extra peng om du väljer att energieffektivisera med 40 % istället för 20 %, då skulle den hållbara renoveringen få en rejäl skjuts i rätt riktning.

Arbetet med att få en hel bransch att ställa om är i hög grad på gång. Färdplanens olika projekt och initiativ banar vägen för att vi ska kunna få till ett hållbarare samhälle bland annat med mål att utbilda entreprenörer i hur de ska bygga mer hållbart. Trots det gedigna arbetet med färdplanen och dess implementeringar i verkligheten så finns en stor utmaning i att involvera hela värdekedjan. Bland annat är det viktigt att kunden, den som beställer, förstår nyttan av att bygga hållbart och vi entreprenörer har en stor möjlighet att skapa affärer genom att informera och övertyga våra kunder om fördelarna med att bygga hållbart. Politiker och myndigheter ställer idag krav på att vi ska bli klimatneutrala till 2045, och vi i branschen ska visa att vi har kompetensen och ambition för att lyckas. Redan idag kan vi informera våra kunder och ta fram hållbarare alternativ när vi påbörjar en entreprenad. Kommer vi dessutom in i projektet i ett tidigt skede kan vi vara med och påverka arbetet i en mer hållbar och klimatneutral riktning. Vi måste vara mer proaktiva för att få till en bättre och mer klimatneutral byggprocess redan idag.

Sedan ska man ha i åtanke att det som krävs för ett klimatneutralt byggande är att alla i hela värdekedjan måste tänka om och lära sig ett nytt sätt att se på saker. Man kan inte köra på för hårt och ta allt på en och samma gång, då kan det bli övermäktigt vilket inte kommer att gynna branschen. Istället får vi ha tålamod och glädjas åt varje steg vi tar åt rätt riktning. Hur verkligheten ser ut 2045 kan vi bara spekulera om, men med tanke på branschens engagemang och viljan att ställa om känns det inte omöjligt att vi når våra mål.