Coronapandemins påverkan på psykisk ohälsa

Året 2020 har inte varit likt något annat. En orolig vardag, ständigt förändrade direktiv och restriktioner samt social distansering har hela året varit det nya normala, men frågan är hur kommer detta nya normala mående att påverka den enskilda individen? Coronapandemins utbrott har väckt en hel del oro, stress och frustration. Att inte veta hur situationen kommer att utvecklas, hur länge vi kommer befinna oss i ”Coronabubblan”, eller hur länge våra liv kommer vara begränsade, påverkar hela befolkningen i någon grad. I kombination med den ständiga rädslan för att bli smittad, eller att någon nära anhörig blir smittad, har livet och vardagen vänts upp och ner och resultatet av detta blir en ökning av psykisk ohälsa.

Enligt en undersökning genomförd av CES, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, har det ökade informationsöverflödet och bristen på tillförlitlig information bidragit till att det psykiska välbefinnandet har minskat under pandemin. Psykiska besvär har ökat och samhället måste ställa om och hantera de negativa effekterna. Visserligen kan ingen idag konstatera de långvariga konsekvenserna Coronapandemin kommer att ha på den psykiska ohälsan. De psykiska besvären kan vara mildare än man har fruktat och avklinga fort, men de kan också resultera i psykiatriska tillstånd som i sin tur kommer att öka belastningen på sjukvården och samhället i sig. Det krävs ett förebyggande arbete för psykisk hälsa och FN betonar vikten av att minska de negativa effekterna man befarar befolkningen kan få av Coronapandemin. Därför vill man se ett proaktivt samhälls- och folkhälsoarbete med insatser för att främja befolkningens psykiska hälsa, vilket även ligger i linje med den svenska nationella folkhälsopolitiken och arbetet inom ramen för Agenda 2030 och de 17 globala målen.

Genom att lägga fokus på den psykiska ohälsan som kan uppkomma till följd av pandemin och arbeta för att i ett tidigt skede kunna identifiera psykisk ohälsa finns goda möjligheter att minska de negativa effekterna. Risken för psykisk ohälsa gäller främst redan utsatta grupper i samhället med mer osäkra arbetsförhållanden, såsom personer med invandrarbakgrund, kort utbildning eller tidigare psykisk ohälsa. Men även personer, som tidigare inte har lidit av psykisk ohälsa, löper större risk för att lida av psykisk ohälsa då nya restriktioner som social distansering och isolering ökar risken för psykiatriska diagnoser.

Världshälsoorganisationen (WHO) har gått ut med sex råd till allmänheten för hur man ska hantera den stressen och oron som uppkommer i samband med Coronapandemin:

• Det är normalt att känna sig stressad, orolig, rädd, förvirrad eller arg under kriser. Att prata med vänner eller familj som du litar på kan hjälpa.
• Om du måste stanna hemma, se till att fortsätta med en hälsosam livsstil som innefattar goda sömn- och matvanor samt behåll den sociala kontakten med nära och kära, exempelvis via telefon eller sms.
• Använd inte rökning, alkohol eller andra droger för att hantera dina känslor. Vid behov, vänd dig till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
• Sök och samla trovärdig information om dina risker och vidta därefter de försiktighetsåtgärder du behöver. Två pålitliga källor är Världshälsoorganisationen (WHO) och Folkhälsomyndighetens hemsida.
• Minska din oro genom att begränsa tiden du tittar och lyssnar på medier som får dig att känna obehagskänslor.
• Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera dina känslor vid motgångar.

På Byggmästar’n i Skåne prioriterar vi god arbetsmiljö och strävar alltid efter att ta hand om våra medarbetare. Vi följer Folkhälsomyndighetens och Region Skånes rekommendationer. Det handlar om tillgänglighet till handsprit, tvätta sig ofta, mer frekvent städning, men även titta på vad vi kan göra på varje byggarbetsplats. Ha olika tider att äta frukost och lunch, olika lunchbord där man ser över möjligheten till andra, fler eller större lokaler.  Vi har fler betydligt fler digitala möten och efter Regions Skånes rekommendationer har de fysiska mötena ersatts helt av digitala möten. Det har fått oss att ställa om förstås, och de som kan arbeta hemma gör det.

Det gäller att riskbedöma psykisk ohälsa mer i dessa tider förstås. Att stämma av hur andra mår, prata med varandra på telefon, via digitalt möte eller sms. Vi får titta på alternativ och tänka nytt, vilket kan vara både utmanande, jobbigt och roligt för vissa. Stort fokus hålls nu på att ha en frisk arbetsplats och många testar sig och vi följer upp resultat och riskbedömer och gör vad vi kan för att minska eventuell smittspridning. Det gäller att ha en handlingsplan att ta till om smitta sprids, och ett stöd från organisationen, samt givetvis följa kundens önskemål och ha en dialog kring riskbedömningar och åtgärder. Vi får tillsammans kämpa oss igenom det här och stötta varandra på olika sätt. Ingen ska känna att man inte har företagets stöd.