Dags för semla! 

Dags för semla!

Det har blivit dags för semla igen! Några av Er har säkert redan tjuvstartat, men idag är den ”riktiga” dagen! Mums, tycker vi!

Frågan är, hur äter man bäst en semla? Eller säger du fastlagsbulle eller fettisdagsbulle? Vi läste på om semlan på Wikipedia. Som Ni vet handlar det om den där goda bakelsen av ljust vetebröd, med fyllning av mandelmassa och grädde. Den är särskild kopplad till fettisdagen, men faktiskt också till blåmåndagen. Att äta en semla är inte bara en svensk tradition, utan något som finns i Skandinavien, Finland och Estland.

Ordet semla kommer av latinets simila, vetemjöl. I Skåne och i andra delar av södra Sverige brukar man även säga fastlagsbulle. I Danmark brukar man säga fastelavnsbolle, och då har den ofta sylt istället för mandelmassa, och kanske även vaniljkräm.

Redan antikens folk – araber, greker och romare – hade bakverk av finaste vetemjöl. Den första nordeuropeiska avbildningen av en strut finns på en kyrkmålning i Danmark daterad till 1250. På denna tid bakades den av rågmjöl. Även bruket med fastlagsbröd torde härstamma från medeltiden, men inget tyder på att det från början var kopplat till vare sig strutar eller vetebröd.

När man mot slutet av medeltiden i Nordeuropa började baka strutar och andra bröd av vete blev dessa en statussymbol, eftersom vetemjöl ännu var mycket dyrt. Vetebröd omnämns i de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det om tackoffer bestående av ”bakade semlokakor blandade med olio”. Skrifter talar även om att det i Köpenhamn redan på 1500-talet fanns ”simlebagare”.

Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor men blev smakrikare med tiden. På 1500-talet började man gröpa ur det och blandade innehållet med grädde eller kokade det med grädde och smör varefter brödet fylldes med röran. När mandeln blev en ingrediens i Nordeuropas kök började man istället att blanda brödets innehåll med grädde och mandel. Enligt en sägen började man fylla fastlagsbrödet för att komma runt fastebestämmelserna som bara omfattade bröd. Mer sannolikt är däremot att fastlagsbrödet fylldes av smakmässiga skäl.

Hetväggen skapades på 1700-talet då strutar åts doppade i varm mjölk. Detta är den första direkta förbindelsen mellan fastlagsbröd och strut. När man i Sverige, och bara i Sverige, gjorde nästa koppling, den mellan simila och hetvägg, är oklart.

På 1850-talet började man lägga mandelmassa i semlan, då ännu alltid serverad i varm mjölk. I slutet av 1800-talet började man kombinera mandelmassan med vispgrädde. Det blev också vanligt på kaféer att till kaffet sälja semlor utan mjölk. Därmed var den moderna bakelsevarianten av den svenska semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde skapad vid sidan av traditionen med varm mjölk. Det dröjde dock fram till 1930-talet innan den blev vida spridd. På 1950-talet avskaffades den ransonering på mjöl, socker och grädde som infördes under andra världskriget. I samband med detta fick semmelätandet ett rejält uppsving.

Vi tackar Wikipedia för ovanstående information.

Vår koncernchef Carin gillar bäst när semlan ligger i en djup skål, badandes i varm mjölk, som en hetvägg. Gärna med en kopp kaffe till. Men hur vill övriga äta en semla?

Vi stämde av med några medarbetare om de äter semlor och hur de helst vill äta den i så fall.

– Semlor är en liten favorit till mig, så jag kan äta fler än en. Jag brukar äta den som vanligt, det vill säga, locket av och sedan använder jag locket som en skopa till grädden. Resten trycker jag i mig. Så gott, berättar Grete Simanaityte, kommunikatör på Byggmästar’n i Skåne. 

– Hur jag äter semla? Äter inte semla, jag äter Fastlagsbulle 😉 Locket med lite grädde först, och sen trycker man ner resten o torkar näsan från grädde, säger Johnny Holtzberg, Besiktningsman försäkringsskador Rehn Bygger i Ängelholm. 

– Locket av och sedan resten, säger Håkan Stenqvist, projektchef på Malmö Byggservice, Byggmästar’n i Skåne.  

– Jag äter inte semla. Det är ett bakverk jag kan vara utan faktiskt, berättar Tomas Evaldsson, Arbetsledare på Rehn Bygger Helsingborg. 

– Jag äter grädden med locket och sedan nedre delen för sig själv. Jag ser väldigt mycket fram emot semmeldagen, berättar Elias Lund, entreprenadingenjör på Malmö entreprenad, Byggmästar’n i Skåne.  

– Hur jag äter en semla? Jo jag äter semlan som den serveras – och med sked, säger Håkan Karlsson, ekonomichef Rehn Bygger i Ängelholm.  

Ja, visst kan man äta semlan på många olika sätt. Oavsett är det en, för många, trevlig tradition och en tradition som dessutom sträcker sig långt bak i tiden! Vi hoppas ni får en trevlig semmeldag och att ni unnar er en, eller varför inte två, goda semlor!