Tillbaka

Dags för semla!

Det har blivit dags för semmeldagen igen, och som vi har längtat! Några av Er har säkert redan tjuvstartat, men idag är den ”riktiga” dagen! Mums, tycker vi!

Men nu till den viktiga frågan: hur äter man egentligen en semla på bästa sätt? Kallar du den för fastlagsbulle eller fettisdagsbulle? Oavsett vad du säger, så vet vi att det handlar om den där fantastiska bakelsen av ljust vetebröd, fylld med mandelmassa och grädde. En koppling till både fettisdagen och blåmåndagen, och inte bara en svensk tradition utan något som delas med våra vänner i Skandinavien, Finland och Estland.

Ordet semla kommer av latinets simila, vetemjöl. I Skåne och i andra delar av södra Sverige brukar man även säga fastlagsbulle. I Danmark brukar man säga fastelavnsbolle, och då har den ofta sylt istället för mandelmassa, och kanske även vaniljkräm.

Redan antikens folk – araber, greker och romare – hade bakverk av finaste vetemjöl. Den första nordeuropeiska avbildningen av en strut finns på en kyrkmålning i Danmark daterad till 1250. På denna tid bakades den av rågmjöl. Även bruket med fastlagsbröd torde härstamma från medeltiden, men inget tyder på att det från början var kopplat till vare sig strutar eller vetebröd.

När man mot slutet av medeltiden i Nordeuropa började baka strutar och andra bröd av vete blev dessa en statussymbol, eftersom vetemjöl ännu var mycket dyrt. Vetebröd omnämns i de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det om tackoffer bestående av ”bakade semlokakor blandade med olio”. Skrifter talar även om att det i Köpenhamn redan på 1500-talet fanns ”simlebagare”.

Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor men blev smakrikare med tiden. På 1500-talet började man gröpa ur det och blandade innehållet med grädde eller kokade det med grädde och smör varefter brödet fylldes med röran. När mandeln blev en ingrediens i Nordeuropas kök började man istället att blanda brödets innehåll med grädde och mandel. Enligt en sägen började man fylla fastlagsbrödet för att komma runt fastebestämmelserna som bara omfattade bröd. Mer sannolikt är däremot att fastlagsbrödet fylldes av smakmässiga skäl.

Hetväggen skapades på 1700-talet då strutar åts doppade i varm mjölk. Detta är den första direkta förbindelsen mellan fastlagsbröd och strut. När man i Sverige, och bara i Sverige, gjorde nästa koppling, den mellan simila och hetvägg, är oklart.

På 1850-talet började man lägga mandelmassa i semlan, då ännu alltid serverad i varm mjölk. I slutet av 1800-talet började man kombinera mandelmassan med vispgrädde. Det blev också vanligt på kaféer att till kaffet sälja semlor utan mjölk. Därmed var den moderna bakelsevarianten av den svenska semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde skapad vid sidan av traditionen med varm mjölk. Det dröjde dock fram till 1930-talet innan den blev vida spridd. På 1950-talet avskaffades den ransonering på mjöl, socker och grädde som infördes under andra världskriget. I samband med detta fick semmelätandet ett rejält uppsving.

Vi tackar Wikipedia för ovanstående information.

Och det finns en massa av sätt att äta en semla på. Locket först, utan mandelmassa, botten först, rätt upp och ned eller varför inte använda locket som sked för att sleva upp grädden? Vår koncernchef Carin gillar bäst när semlan ligger i en djup skål, badandes i varm mjölk, som en hetvägg. Gärna med en kopp kaffe till. Men hur vill övriga äta en semla?

Vi stämde av med några medarbetare om de äter semlor och hur de helst vill äta den i så fall.

– Jag älskar semlor, det är en absolut favorit till mig! Jag äter locket först och resten sedan, säger Robin Westesson, projektchef Malmö entreprenad.  
– Semlor ska ätas en gång om året, och gärna två stycken då. Föredrar den klassiska varianten, inga moderniteter för mig. Jag skopar grädden med locket och när locket är uppätet trycks resten in, berättar Tobias Birgersson, arbetsledare Rehn Bygger Ängelholm.  

– Jag äter nog som de allra flesta gör, locket först och resten sedan, säger Douglas Santesson, entreprenadingenjör Helsingborg entreprenad. 

– Från att som barn ha avskytt semlor har jag nu förvandlats till en sann semmelentusiast! Jag föredrar den klassiska varianten utan några konstigheter som chokladfyllning eller andra experiment. Sedan har det blivit min grej att tackla min semla med kniv och gaffel, berättar Louise Aldrin, media och kommunikation. 

– Äter inte grädde, men gillar mandelmassan. Länge sen jag åt en semla. Tror det blir bulle för sig, och en skiva mandelmassa för sig, säger Joakim Sturk, VD Rehn Bygger. 

Oavsett om du föredrar att kalla semlan för fastlagsbulle eller fettisdagsbulle, önskar vi er en fantastisk semmeldag! Vår koncernchef Carin föredrar att låta semlan bada i en djup skål som en hetvägg – kanske något att prova på själv? Smaklig semmeldag till er alla!

SENASTE INLÄGGET

2024-04-10

Både Byggmästar´n i Skåne och Rehn Bygger ...

2024-04-05

Bokslutet för 2023 är signerat och klart ...

2024-03-27

Staben, koncernens overhead eller administration ...