Det globala målet nr 11

Globalt mål nr 11 – att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Inledningen till denna blogg har vi hämtat från regeringen och dess delegation för Agenda 2030. ”Urbaniseringen är omfattande och transformerande i hela världen. Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden. År 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Städer går ofta i bräschen för utveckling, och är nav för innovationer och nya idéer. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Rättighetsperspektivet och rätten till bostad är en viktig utmaning. Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering inklusive bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver bland annat institutionell kapacitet, och ny teknik. Hållbar stadsutveckling kräver samarbete mellan sektorer och styrning på flera nivåer samtidigt, (nationell, regional, kommunal och lokal nivå) inklusive utvecklade former för dialog med medborgare och näringsliv. Hållbar stadsutveckling bör särskilt ta hänsyn till kvinnors och flickors behov av infrastruktur och sanitet. Hänsyn bör också tas till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov.

Som byggentreprenör är det svårt att ta de stora övergripande dragen i en hållbar stadsutveckling, då vårt uppdrag som entreprenör är att bygga det hus vår kund önskar få, på den utsedda platsen huset ska stå. Detta blir särskilt påtagligt i så kallade utförandeentreprenader där vårt uppdrag består i att följa de handlingar vi har fått. Däremot, medverkar vi i så kallade funktionsentreprenader, där vi är med och jobbar fram handlingar och lösningar tillsammans med kund, och sedan bygger utifrån dem, kan vi påverka mer. Den stadsplanering vi kan bidra med då, handlar om hur tomten kan nyttjas på ett sätt där byggnaderna som ska uppföras görs på ett hållbart sätt, men också att miljön runt byggnaderna på tomten skapar en god, säker och trygg miljö. Att bygga miljövänligt är lätt, bara man vet vad man vill åstadkomma och som kund klarar av att betala. Vi har en stor erfarenhet av miljöklassade byggnader, och av att bygga energieffektiva byggnader. Det som är viktigt att lyfta här är att politiker ska undvika att tala om på vilket sätt vi ska bygga gällande materialval, vilket de gärna gör. Lägg fokus på mätetalen, så lägger vi fokus på lösningar och teknikutveckling för att nå dit.

Svårare är att utveckla den ekonomiska och sociala aspekten i det hållbara byggandet, så att alla med behov av bostäder har möjlighet att ordna sådant boende, och att alla grupper ska kunna välja typ av boende. Det finns grupper som idag har väldigt svårt att köpa sig en bostad, och endast kan välja boendeformen hyresrätt. Vi är gärna med aktivt och för dialogen kring just ekonomisk och social hållbarhet utifrån aspekten att fler ska kunna ordna med boende. Ett grundproblem som måste lösas är att rörligheten på den svenska bostadsmarknaden, som idag inte är särskilt rörlig. Många bor ”fel”, antingen för stort eller för litet, men de kan inte flytta, eller vill inte flytta. För några är skälen flyttskatten, för andra är det att de ekonomiskt inte kan, bland annat för att de inte kan finansiera ett annat mer lämpligt boende, bland annat beroende på amorteringskraven och bankernas andra krav på dem som behöver hjälp med finanseringen. Ett riktat fokus på de unga är önskvärt, så det blir lättare för dem att äga sin första bostad, liksom fokus på mer utsatta grupperna som idag har mycket svårt att äga sitt boende. För detta måste politik och banker hitta lösningar. Vi ser också gärna att hyressättningen behöver bli ännu mer fri, genomfört över en längre tid. Det räcker inte att lägga fokus på friare hyressättning för nybyggda lägenheter, då det stora beståndet redan finns på plats. Vi tror inte heller på subventioner, utan däremot mer på att ge bidrag till dem som ska bo, snarare än till dem som ska bygga.  Ett sätt för oss att påverka mer övergripande är att göra det via medlemskapet i Sveriges Byggindustrier och Svenskt Näringsliv, där vi i olika sammanhang kan vara med och komma med input och vara med i olika dialoger, forum och möten med politiker. Vi tror att ett stort politiskt mod för att ta de beslut som måste tas, för att radikalt lyfta de ekonomiska och sociala aspekterna. Många vet vad som krävs, men vågar inte ta i det.  Den ekonomiska aspekten är viktig för att lösa den sociala aspekten, för att skapa mångfald i boenden för olika segment, för en större och mer fungerande integration.

Som entreprenör kan man påverka vissa kostnader, men inte med en stor hävarm. En stor del av byggkostnaden för att uppföra en bostad är skatter, närmare bestämt 47 % (enligt Sveriges Byggindustrier, 2016)! Slår man sedan en kik på fördelningen av byggkostnaden ser man att 42 % avser material, 19 % avser transporter, olika maskiner samt omkostnader såsom förvarings-containrar, personal- och kontorsbodar, kranar, liftar, ställningar, väderskydd, avfallshantering med mera, och personal för de olika aktörerna är 39 %. Vi varken kan eller ska se över lönerna/ personal-kostnaderna nedåt, mer än att vi möjligen kan kapa tid genom smartare och mer effektivt nyttjande av tiden. Då vi ständigt jobbar för ökad säkerhet och mer arbetsmiljövänligt sätt är det viktigt med fortsatta transporter, hjälpmedel, verktyg, kranar, liftar, truckar samt bra personalutrymmen och containers, så där känns det också tufft att hitta stora hävarmar ekonomiskt. Rent logistiskt jobbar vi dock hela tiden med att hitta smarta lösningar. Sneglar vi sedan på materialposten kan vi också konstatera att vi bygger med en bra standard i Sverige, och med allt större krav på miljö/energi/klimat, som gör att posterna kan vara svåra att jobba ned nämnvärt. Vi kan absolut jobba på aktivt med våra inköp och jobba mer globalt med dem och möjligen få ned kostnaderna något, och det jobbar vi med för fullt, men då hade vi gärna sett en större harmonisering i regelverk med andra länder, till exempel inom EU, gällande vår byggnorm.

Utöver denna byggkostnad, tillkommer för en bostad byggherrens kostnader, såsom markpris, kostnad för bygglov, tekniskt samråd (obligatoriskt möte), kontrollanter, besiktningsmän, samt avstycknings- och anslutningsavgifter till tomterna. Många av dessa kostnader kommer från kommuner/Lantmäteri, och kan inte justeras. Byggherrekostnader för vår del, inklusive mark, brukar motsvara ca 25 % av den totala kostnaden. Det är med andra ord en stor post, som knappt går att påverka, mer än markpriset, men markpriset styrs antingen av marknaden eller av den kommun som säljer den. Det är viktigt att förstå i bostadsdebatten kopplat till ekonomi, hur fördelningen av kostnader ser ut, och i hur lätta eller svåra de är att påverka. Sedan är det förstås så att skillnaden mellan kostnad och pris också är viktigt. Som entreprenör har man kostnader som man tar betalt för, men en entreprenörs marginaler är i branschen väldigt låga jämfört med andra branscher, och riskerna i produktionen finns där, som måste beaktas. Det är tyvärr lätt att räkna fel och gå minus i ett bostadsprojekt. Som byggherre har man ett annat scenario, där man ofta under en lång tid verkar fram bostäder, där det kan gå lång tid mellan markköp och överlämning av färdiga bostäder, kanske på grund av segdragna detaljplaneprocesser eller bygglovsprocesser, men också på grund av en marknad som varierar över tid. Som byggherre binder man alltså upp kapital över en längre tid, och man tar också investeringsrisker, och i slutändan ska man som byggherre generera en avkastning, för att förhoppningsvis kunna fortsätta utveckla och ta fram ytterligare bostäder.

Hållbara städer och samhällen handlar inte bara om bostäder, utan också om en hållbar och fungerande infrastruktur inom och mellan städer/samhällen, så man kan bo, studera, leva och arbeta på ett fungerande sätt, men också att kunna vara med och känna sig delaktig i en större påverkan i samhället, så att de som inte bor och arbetar i storstäderna ändå är delaktiga i helheten, vilket kräver fungerande infrastruktur lokalt och regionalt, men även på riksnivå och internationellt.