Tillbaka

Hållbarhet i arkitektbranschen, del 2

Under 2018 genomförde vi på Byggmästar’n i Skåne intervjuer med aktörer inom byggbranschen för att kolla hur de såg på hållbarhet. Under 2023, fem år senare, har vi valt att återintervjua samma personer för att kolla hur arbetet med hållbarhet har sett ut, om fokus inom hållbarheten har skiftat och hur det generellt ser ut för byggbranschens omställning för att bli en klimatneutral sektor, och den här bloggen handlar om Erik Holmgrens tankar.

Vi har under lång till pratat om hållbart byggande, det har helt klart fått ett ökat fokus nu. Det handlar inte bara om hur länge byggnaden används, utan att vi ska ta hänsyn till byggnadens totala påverkan på miljön i en livscykelanalys, men också i att skapa något utifrån de sociala och ekonomiska dimensionerna med. För en del bostadskunder har det sociala varit viktigt, att säkerställa en trygg och trivsam miljö man vill bo och vistas i, utifrån ett ekonomiskt hållbart perspektiv. Innan man ska bygga ett hus, ska huset ritas och designas. Detta görs av en arkitekt och de senaste åren har arkitekter fått utmanas med begreppet ”hållbar arkitektur” för att huset och dess omgivning redan i tanken ska kunna byggas långsiktigt hållbart. Så vad kan hållbar arkitektur vara? Att ett hus står i 100 år? Att materialet man använder är robust? Att byggnaden behöver lite energi? Eller att huset är enkelt att sköta, underhålla och hålla i drift? Eller att miljön blir trygg och trivsam samt ekonomiskt möjlig för brukaren? Utmaningen är att begreppet ”hållbar arkitektur” är ett komplext begrepp som inte riktigt går att definiera, utan man får själv försöka täcka in den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten i begreppet och ta fram den bästa lösningen utifrån vad kunden/byggherren vill ha.

Tittar man på miljöriktig arkitektur så strävar den efter att belysa hur arkitekturen i sig påverkar miljön. Det gäller att planera hur det som ritas påverkar energiförbrukning och klimatutsläpp, men också den biologiska mångfalden och mycket annat med. Den ekonomiska arkitekturen handlar om att ha förståelse för hur arkitekturen påverkar ekonomin för de inblandade i byggnationen, det vill säga samhället, brukare, byggherrar och entreprenörer. Slutligen, den sociala arkitekturen står för hur det man ritar påverkar människan, genom att skapa trygga rum för människan kan man skapa utrymme för mångfald och tillgänglighet. Dessa tre arkitekturer är tillsammans ett grundrecept för ett bra samhälle där människor trivs och frodas, och vi får en hållbar arkitektur.

Vi har träffat Erik Holmgren, VD på Karin Petterssons Arkitektbyrå, för att prata mer om hållbar arkitektur och hur arkitekter tänker kring detta begrepp.

Har det blivit ett större fokus på hållbarhet när ni startar upp ett nytt projekt nu i jämförelse med för några år sedan? Hur då?  

– Idag läggs det mer fokus på hållbarhet när vi startar nya projekt, men ekonomiska aspekter är fortfarande viktiga. Större aktörer har insett värdet av hållbarhet, eftersom hållbara byggnader anses vara mer värdefulla. Fonder är till exempel mer benägna att investera i byggnader med bättre energivärden. Miljöcertifieringar har blivit mer attraktiva då de kan innebära ekonomiska fördelar, vilket leder till att fler väljer att bygga hållbart. Mindre aktörer har dock inte nödvändigtvis samma möjligheter att bygga hållbart på grund av ekonomiska begränsningar. Sammantaget har det blivit ett större fokus på hållbarhet i nystartade projekt jämfört med för tre-fyra år sedan, mycket tack vare mer pålästa beställare som vet vad hållbarhet kostar och vilka konkreta åtgärder som kan genomföras i projekten. 

 Vad skulle du säga är den största utmaningen med hållbar arkitektur?  

– En stor utmaning med hållbar arkitektur är att det inte finns en enhetlig definition av vad det innebär. Många organisationer har policydokument som behandlar hållbarhet, men dessa dokument skiljer sig åt och kan vara diffusa. Hållbar arkitektur handlar inte bara om solceller på taket, utan om en rad olika faktorer. Det skulle vara fördelaktigt att prioritera mer hållbara material, som till exempel tegel, förutsatt att man väljer rätt sort och utformar fasaden på ett effektivt sätt. 

Finns det något inom hållbar arkitektur som borde prioriteras mer idag?  

– Om det fanns ett bättre system för återbruk, med en fungerande ekonomi, skulle det bidra till en mer hållbar arkitektur. Branschen behöver bli bättre på att inventera befintliga byggnader och identifiera vad som kan återanvändas. Organisationer som Hyresgästföreningen borde värdera befintliga byggnader lika högt som nya, så länge de är fräscha och fungerar väl. Genom att förbättra återbruksprocessen kan vi spara pengar, koldioxid och resurser i ombyggnationsprojekt. Återbruk kan vara svaret på hur byggbranschen generellt kan bli mer hållbar, och hur arkitekturen specifikt kan bidra till ett hållbarare samhälle. 

Tittar man på begreppet hållbar arkitektur och hur detta har utvecklats de senaste åren så har begreppet inte blivit tydligare i sin definition, utan snarare fått ett ökat fokus. Detta går hand i hand med hela samhällets utveckling i en ökad hållbarhet, samt i att regelverket blir alltmer krävande kring hållbarhet, både miljömässig och social hållbarhet. Utmaningen ligger i att bygga hus som människor mår bra i, där design, funktion och komfort går hand i hand. Så begreppet hållbar arkitektur handlar främst om samhällets uppfattning om de husen och de områden vi bebygger. Det handlar om att bygga hus som passar in, och som ger något tillbaka till samhället för att säkerställa att husen ska få lov att stå kvar om 100 år.

SENASTE INLÄGGET

2024-04-19

För att säkerställa en kontinuerlig utveckling ...

2024-04-10

Både Byggmästar´n i Skåne och Rehn Bygger ...

2024-04-05

Bokslutet för 2023 är signerat och klart ...