Hållbarhet i arkitektbranschen

Hållbar arkitektur,  vad är det?

Vi ska bygga långsiktigt hållbart! Men vad innebär det egentligen att bygga hållbart? Det handlar inte bara om byggnadens faktiska livslängd, utan man ska även ta hänsyn till byggnadens påverkan på miljön för att i den mån det går minimera förstörelsen av vår planet. Huset ”föds” först i tankarna och dessa tankar får en form med hjälp av arkitekten.  Hållbar arkitektur, är ett väldigt brett begrepp och ett ännu mer komplext område, och det gäller att hitta en balans mellan miljö, ekonomisk tillväxt och social hållbarhet i arkitekturen.

Miljöriktig arkitektur strävar efter att belysa hur arkitekturen i sig påverkar miljön, det gäller att planera hur det som ritas påverkar energiförbrukning och klimatutsläpp. Ekonomisk arkitektur handlar om att ha förståelse för hur arkitekturen påverkar ekonomin för de inblandade i byggnationen, det vill säga samhället, brukare, byggherrar och byggfirmor. Den sociala arkitekturen står för hur det man ritar påverkar människan, genom att skapa trygga rum för människan kan man skapa utrymme för mångfald och tillgänglighet. Vilket är ett grundrecept för ett bra samhälle där människor trivs och frodas.

För att undersöka vad som egentligen är hållbar arkitektur och hur arkiteter funderar kring detta har Byggmästar’n i Skåne träffat Erik Holmgren, VD på Karin Petterssons Arkitektbyrå.

Hållbar arkitektur är ett brett begrepp, hur skulle du definiera hållbar arkitektur?

– Hållbar arkitektur handlar om samhällets uppfattning om de husen och de områden vi bebygger. Det handlar om att bygga hus som passar in och som ger något tillbaka till samhället, så att de får stå kvar om 100 år. Vi river hus idag som skulle kunna stå kvar i många år till. Jag tycker att man jobbar mer och mer idag med hållbar arkitektur, där den sociala aspekten är den mest påtagliga aspekten och där det finns många subjektiva värderingar. Dagens långsiktiga fastighetsägare vill gärna skapa en platsidentitet till de som bor i deras fastigheter. Det handlar om att skapa en samhörighet med platsen och det är en förutsättning för att huset ska få stå kvar. Och det antar jag faller inom ramen för den sociala hållbarheten, vilken jag tror är det vi som arkitekter kan vara med och påverka mest.

Blir det stort fokus på hållbarhet när ni startar upp ett nytt projekt?

– Det är den sociala hållbarheten som vi arkitekter kan vara med och påverka mest, men vi har jättesvårt att göra det om kunden inte är intresserad. Det blir ingen diversifiering eller platsidentitet om inte byggherren önskar det. Det är svårt att skapa eller argumentera för identitet om det finns snäva ekonomiska ramar och kunden föredrar ekonomi framför allt annat. Generellt är det så, det har givetvis funnits projekt där kunden är medveten om behovet av identitet eftersom att de vet att identiteten minskar underhållskostnader. Det är det enda bra argumentet, identitet minskar underhåll, vilket påverkar ekonomin positivt. Man måste alltid leta ekonomiska argument i allt man ritar. Vi försöker vara med och påverka så gott vi kan, men det är olika hur det går.

Finns det något inom hållbar arkitektur som borde prioriteras mer?

– Man fokuserar mycket på det huset man ska uppföra, men väldigt lite på hur man ska leva kring huset. Det borde kanske prioriteras mer. Sedan hade det ju inte varit dumt om det fanns en öppnare dialog mellan oss, byggherren och stadsbyggnadskontoret, om vad som faktiskt ska byggas. Alla förstår att vissa saker kostar och man kanske är sugen på att sälja marken till den som betalar mest om man är en kommun, men är det verkligen det bästa alternativet? Man borde ha mer eftertanke kring det och kanske även behålla kontrollen lite längre. Det som borde prioriteras mer inom hållbar arkitektur är samhällsplanering. Det man ska tänka på är att ”nu har vi mark här, hur nyttjar vi den på bästa sätt? Hur använder vi marken till allas gemensamma bästa?”.

En stad kommer alltid att behöva utvecklas och förtätas, finns det några strategiska tankar gällande den frågan för att uppnå både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet?

– Förtätning som idé har slagit väldigt hårt, man vill förtäta till höger och vänster. Det är billigt att bygga på det sättet för att det redan finns en infrastruktur och kommunikationer. Allt är redo och förberett för en nybyggnation. Den ekonomiska hållbarheten tar över, marken är för dyr för att till exempel planera en ny park istället. Man glömmer bort att detta är utrymmen som folk också behöver. Malmö har till exempel satsat mycket på att underhålla sina parker, men nya parker byggs inte. På det viset blir den sociala hållbarheten lite lidande. Jag förstår att det är attraktivt att utnyttja dessa tomter till att bygga bostäder eller lokaler, för det är billigt att exploatera dem, men det är inte alltid bra ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Annars är förtätning bra ur ett hållbarhetsperspektiv, du använder mark som inte används till annat och du använder till exempel inte jordbruksmark som finns runt en stad istället. För bostäder behöver vi och med det medföljer allt annat, så som förskolor, skolor, äldreboende och så vidare. Men pratar man förtätning så tycker jag att när man försöker lyfta vissa områden, så ska man försöka bevara den ursprungliga identiteten. Lyckas man inte bevara det, blir det väldigt tråkigt och inte socialt hållbart.

Hållbar arkitektur handlar, med andra ord, om att man tar stort hänsyn till sociala aspekter när man planerar nybyggnationer och utvecklar städer. Byggnader och områden måste planeras på ett sätt som gör att människor där ska trivas och må bra. Därför borde man kanske inte ge byggherren maximalt med byggmöjligheter i en stad? En stad behöver också rekreations ytor och inte bara stora bostadskomplex. Man får inte glömma att det finns olika sociala levnadsvanor och att dagens människor kan prioritera olika saker. Lyckas man med att tillgodose dessa behov kan man skapa städer och områden där individen trivs oavsett ålder, kultur eller livssituation. Allt detta är en förutsättning för ett mer hållbart samhälle!