Hållbarhet med offentlig kund

Hur ser en mindre kommun på hållbarhet?

De viktigaste åren i en byggnads liv är inte de två första, utan de efterföljande 98 åren. Vi pratar om att bygga hållbart, men vad betyder det egentligen? Hållbarhet ryms inom Agenda 2030 och de 17 globala målen, som ligger inom de tre dimensionerna miljö, ekonomi och samhälle. Spontant tänker många av oss på val av miljövänligt material, men för den som kommer att äga fastigheten finns säkert en annan syn på saken, eller rättare sagt en mer långsiktig och bredare syn på byggnaden. Det stora ansvaret för hur hållbara morgondagens byggnader kommer vara ligger hos kunden.

I Sverige finns en bostadsbrist. Därför bygger både kommuner och privata fastighetsbolag nya bostäder för att tillgodose behovet. I samband med nybyggnationerna av bostäder tillkommer även behovet av skolor, förskolor, vårdlokaler etc. Hur prioriterat är hållbarhet i en kommun som står under ständigt tidspress för att tillgodose befolkningen med de bostäder och lokaler som de så snabbt behöver?

Byggmästar’n i Skåne har träffat Peter Werholt som jobbar på SVEDAB, Svedala kommuns fastighetsbolag som bygger, äger och förvaltar offentliga lokaler i kommunen, för att diskutera hur de jobbar för ett hållbarare samhälle.

Hur ser du på hållbarhet?

– Jag har jobbat i byggbranschen i många år och kan säga att detta med hållbarhet inte var något man diskuterade förrän det exploderade för cirka fyra-fem år sedan. Det som var viktigast förr var att man skulle bli klar med projektet och hålla det inom de ekonomiska ramarna. Ingen tog hänsyn till hur byggnationen skulle påverka miljön eller klimatet, eller rättare sagt, ingen tog hänsyn till eventuella konsekvenser. Ser man på hållbarhet idag ser man det utifrån de tre aspekterna miljö, ekonomi och social hållbarhet och utifrån min yrkesroll som beställare på en mindre kommun har jag möjlighet att påverka och ta beslut gällande dessa aspekter, så att vi kan bygga mer hållbart.

Hur jobbar kommunen med hållbarhet?

– Kommunen jobbar med alla tre hållbarhetsaspekterna. Att välja välbeprövade metoder och material som inte ska påverka klimatet negativt är självklart för oss. Idag är man mer villig att investera i det man bygger, inte bara pengar, utan även material. Kommunen väljer att bygga med tunga stommar och hållbara material som vi vet kommer att hålla länge. Vi lägger även stort fokus på fuktsäkerhet och vi väljer att bygga hus med lågenergianvändning. På detta sätt bidrar vi till hållbarhet eftersom vi redan nu väljer att bygga hus som har lång livslängd. Ser man på hållbarhet ur den sociala aspekten så är den väldigt viktigt för oss inom kommunen i och med vår ambition att växa. Det handlar om att skapa en attraktiv kommun för att locka till sig nya invånare som vill stanna. Ska man lyckas med det måste man investera pengar, och då är man inne på den ekonomiska aspekten, för ingen vill köpa en bostad i Bara, Svedala, om det inte finns en förskola till exempel, men då måste vi först investera pengar för att ens vara intressanta för potentiella invånare. På det sättet planerar Svedala kommun en långsiktig och hållbar tillväxt.

Kunden har störst makt när det kommer till att påverka hållbarheten i byggprocessen, hur hållbart tänker ni när ni startar upp ett projekt?

– Som jag nämnde tidigare så jobbar vi mycket med hållbarhet idag och försöker tänka hållbart i varje projekt eller del i projekt. Men jag ser även problem som hindrar hållbarhetsutvecklingen. Problemet vi står inför idag är att man väljer att bygga mycket av gammal vana, inte för att man inte vill prova något nytt utan för att man helt enkelt inte hinner eller saknar stödfunktioner. Branschen har överlag alltid tidsbrist. När man bestämmer sig för att bygga något nytt ska det helst stå klart redan. Man har ingen tid att sätta sig ner och planera, utan då kör man på färdiga koncept. Det anser jag är en stor käpp i hjulet för hållbarhetsarbetet. Det hade varit jätteskönt om någon kom och sa att vi ska ha en ny skola färdig 2026. Då skulle vi kunna sätta oss ner och planera och utvärdera och tänka igenom vilka steg vi ska ta innan vi stänger vissa grindar. Istället handlar det om snabba beslut för att man ska kunna köra igång omedelbart. Det leder till att vi väljer att jobba som vi gjorde förut, med samma stomme, entreprenadform, material och så vidare. Tiden är en faktor som saknas helt enkelt. Byggbranschen är fantastisk när det kommer till att få ihop saker och bygga byggnader, men tidsbristen är ett hot för den hållbara utvecklingen.

Ofta får man höra att kunden bara är intresserad av priset, hur rimmar det med ert hållbarhetstänk?

– De investeringar vi gör grundar sig inte på kortsiktiga beslut eller kortsiktiga vinster. I och med att det vi bygger avser vi att äga och förvalta långsiktigt i kommunen, så anser vi att det är värt att investera mer i våra nybyggnationer. Vi ämnar inte att bygga billigt och snabbt, för tittar man på den totala ekonomiska livslängden, så lönar det sig i slutändan att investera mer. Vi är måna om de hus vi bygger och är villiga att investera pengar på arkitetur, material och utförande för att byggnaden ska ge mervärde för kommunen och för de som jobbar, verkar och bor i kommunen. Så svaret på den frågan är nej, vi väljer hellre att kosta på våra projekt, än att bygga så billigt så möjligt för att få ut så mycket som möjligt.

För optimal hållbarhetsutveckling verkar bristen på tiden vara ett faktum. De snäva tidsmarginalerna man som beställare får under projektets utvecklingsskede, bidrar till att genvägar får tas som inte alltid skulle vara det absolut bästa för att främja framtiden. Visst, resultatet blir en hållbar byggnation i och med att diskussionerna kring hållbarhet redan har etsat sig fast, även i de mindre kommunerna, och man väljer välbeprövade material och metoder som man vet håller. Men, vad hade hänt om man hade fått mer tid på sig? Hur mycket mer hållbart hade vi kunnat bygga om vi fick möjlighet att planera i god tid? Detta borde kanske vara en fråga för politiker, om hållbarhet ska vara en del av allt vi gör?