Tillbaka

Hållbarhetsscenarier

Året är 2023 och vi står inför en av vår tids största utmaningar, nämligen att ställa om till ett mer hållbart samhälle.  I mångt och mycket handlar det idag om att skapa en vision för hur det hållbara samhället ska se ut och sedan försöka hitta verktyg och tillvägagångssätt för att vi ska kunna nå den hållbara tillvaron. Men hur kan den hållbara tillvaron komma att se ut? När ett problem är stort och utmanande behöver vi tänka om, tänka nytt och hitta möjligheter som inte alltid bygger på den logiken vi har idag. För att få i gång tankeverksamheten kan man då ta framtidsscenarier till hjälp. Scenarierna utgår från en förståelse för den samhällsorientering som krävs för att man ska kunna nå en hållbar framtid och då användas som diskussionsunderlag för hur man når dit.

Genom att använda fantasin utmanas vi i att tänka om kring vad som är möjligt, vilka förändringar som krävs för att skapa nya möjligheter och vad som bör prioriteras. Svaret på hur en hållbar framtid ska se ut är varken enkelt eller specifikt utan det finns olika möjliga hållbara framtidsscenarier och på samma sätt finns det många olika sätt för hur vi ska uppnå dem. På samma sätt finns det olika konsekvenser som kan uppkomma till följd av dem, med olika problem som på olika sätt kommer att påverka morgondagens människor. Men vi behöver jobba med dessa framtidsscenarier för att vi ska kunna komma ifrån dagens strukturer och utmaningar och i stället jobba med visionen på ett mer strategiskt och långsiktigt sätt, vilket skapar ett helhetsperspektiv i sig då man kan integrera flera viktiga aspekter och sektorer med motstridiga mål eller intressen som även gör att det blir att lättare identifiera eventuella risker och möjligheter. Samtidigt kan framtidsscenarier i ett tidigt skede även komma att involvera intressegrupper som idag inte är med i beslutsprocessen, vilket ger även dem en möjlighet att vara med och påverka utvecklingen.

IVL Svenska Miljöinstitutet bedriver forskning och uppdrag åt organisationer och företag som behöver experthjälp med miljö- och hållbarhetsfrågor. Inom ramen för projektet ”Bortom BNP-tillväxt: scenarier för hållbart samhällsbyggande” har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram fyra potentiella scenarier för hur ett hållbart Sverige skulle kunna komma att se ut år 2050. Dessa scenarier är framtagna utifrån alternativa strategier och grundar sig således inte på dagens ekonomiska logik.

Framtidsscenario 1: Kollaborativ ekonomi 

I det första hållbara framtidsscenariet har ägandet flyttats från att vara privat eller offentligt till att människor äger gemensamt och då delar på saker och produktionsmedel. All produktion av varor och tjänster sker främst i kooperativ och människor är så kallade ”prosumenter”, det vill säga både producenter och konsumenter. I den kollaborativa ekonomin har digitaliseringen gjort det möjligt att samarbeta och sysselsätta sig med saker som inte kräver geografisk närhet, oavsett var man bor i landet. Människorna bor i kluster i mindre städer eller tätorter, och man tar sig från punkt A till punkt B via kollektivtrafik. Planering och beslutsfattande formas av ömsesidighet, där civilsamhället har en framträdande roll.​

Framtidsscenario 2: Lokal självförsörjning 

I framtidsscenario 2 är Sverige ett land som är bra på att ta vara på lokala resurser och potentialer, och har en hög grad av självförsörjning. Människan har lärt sig att anpassa sin konsumtion utifrån det lokala ekosystemets kapacitet och ekonomiska aktiviteter är anpassade utifrån de lokala förutsättningar som finns på plats. Kommunen har ett stort inflytande över den egna utvecklingen med hög lokal delaktighet. För människorna är det viktigt att bo nära försörjningssystemen, så många väljer att bo på landsbygden, eller i mindre tätorter och städer. Samhällets aktörer har en viktig roll och människorna samarbetar i lokala sammanslutningar för att produktionen ska kunna fungera resurseffektivt.

Framtidsscenario 3: Automatisering för livskvalitet 

Det tredje framtidsscenariet handlar om att teknikutvecklingen har lett till att produktionen har automatiserats och även robotiserats. Resurseffektiviteten har ökat och människorna har kunnat växla produktionsvinster i minskad arbetstid. Även hemmet är numera automatiserat, vilket har gett människorna ytterligare fritid som nu kan innehålla familjeaktiviteter, socialt umgänge och samhällsengagemang. Befolkningen är koncentrerad till stora, eller mellanstora, städer och det lokala samhället blir viktigt.

Framtidsscenario 4: Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten 

I framtidsscenario fyra handlar det om den cirkulära ekonomin, och då existerar inte avfall som begrepp längre. Alla produkter är utformade på ett sådant sätt att man enkelt kan demontera dem, reparera eller återanvända dem till något annat. I detta framtidsscenario baseras ekonomin i stor utsträckning på konsumtion av mindre resursintensiva välfärdstjänster, kultur och naturupplevelser då den materiella konsumtionen är begränsad. Samhället i sig är i hög grad beroende av en fungerande industripolitik, och staten har en roll för att skapa förutsättningar och incitament för effektiv resursanvändning och utvecklingsmöjligheter. Befolkningen är centraliserad och koncentrerad i storstadsregionerna och större regionala centralorter.

Hur framtiden ser ut kan vi självklart inte veta men det är alltid lite roligt att snegla på framtagna scenarier för hur ett hållbart samhälle kan se ut. Vi tror att det blir ett annat scenario än en av de fyra ovan, men det viktiga är att vi landar i ett hållbart sätt att leva, i ett hållbart samhälle, med respekt för varandra och för vår värld, där vi hanterar våra resurser på ett hållbart och klokt sätt. Vi är övertygade om att vi är på väg åt rätt håll. Om bara viljan finns där hos alla slutkunder, och förutsättningarna har skapats, går det!  

SENASTE INLÄGGET

2024-02-15

Vill du arbeta i en bransch där kreativiteten flödar? ...

2024-02-13

Det har blivit dags för semmeldagen ...

2024-02-09

Vill du arbeta i en bransch ...