Tillbaka

Har du koll på ditt eget klimatavtryck?

Vi jobbar som företag hårt med att få ned vårt klimatavtryck på olika sätt, men har vi koll på vårt klimatavtryck som individer? Och vad kan man som individ tänka på gällande sitt klimatavtryck?

Vi vet såklart inte vad just DU har för klimatavtryck, men det finns statistik kring hur vi rent generellt påverkar vårt klimat. Vi behöver alla fundera över våra beteenden och i hur vi kan påverka dem för att få ned vår klimatbelastning. I Sverige konsumerar vi, enligt Alexandra Davidsson som är generalsekreterare för organisationen Medveten konsumtion, 4,2 jordklot vilket är 3,2 för många. Ingen kan göra allt, men om vi alla ändrar på våra beteenden för att minska vårt klimatavtryck, kommer det att göra skillnad. Enligt Mathias Wikström på Economy, så vet 81 % av svenskarna inte vilket klimatavtryck de har, men 67 % av dem vill ändra sitt avtryck och sitt beteende. Men det kan vara svårt att veta var man ska börja! Vi har därför samlat ihop några tips och tricks som kan vara till hjälp!

Alexandra Davidsson, tipsade på TV4:s nyhetsmorgon den 13 juli, om hur vi kan tänka:

  • Tänk och agera cirkulärt. Innan du handlar något nytt, fundera över om du kanske kan låna, hyra, laga, köpa begagnat eller liknande istället för att köpa nytt.
  • Ställ dig frågan om du verkligen behöver det du vill ha. Och ställ sedan den frågan en gång till.
  • Värdera det du redan har.

Hon avslutar med att vi måste bita ihop. Vi måste ändra våra beteenden, så bit ihop!

Matkonsumtion 

Gällande vår matkonsumtion, så slänger vi oroväckande mycket mat. Visste du att vi slänger 54 kg ätbar mat per person och år? Vi slänger alltså mer än 1 kg ätbar mat per person och vecka! Bara genom att ta tillvara den maten blir vi mer klimatsmarta och detta har vi under senare år blivit påminda om, bara genom att titta lite extra på vissa förpackningar. I Danmark år 2016 startades världens största matsvinnrörelse, To good to go, som nu finns i 17 länder. De har hittills räddat över 120 miljoner måltider genom att göra det enkelt både för restauranger, butiker, caféer och konsumenter att ta tillvara på överskottsmat. Matsvinnsaktören har gjort en undersökning som visar att mer än en tredjedel av konsumenterna tycker det är svårt att avgöra om en produkt är ät- och drickbar eller inte efter bäst före datum. Företaget har därför, i samarbete med några av världens största leverantörer, skapat en ny märkning på förpackningarna för att vägleda konsumenterna när det kommer till passerat utgångsdatum. Ni kanske själva har sett märkningen: “Ofta bra efter. Titta, lukta, smaka”?. Märket finns redan på miljontals produkter i Europa och hoppas kunna påminna konsumenterna att först titta, lukta och smaka innan man beslutar sig för att slänga maten. Leta efter det nästa gång du tittar på bäst-före datum!

Funderar vi sedan över vad det är vi äter kan vi göra ytterligare skillnad! Enligt WWF (Världsnaturfonden) behöver vi i Sverige minska vår köttkonsumtion och välja bättre kött. Om man ska välja kött så ska man välja djur som har betat och som hjälper till att hålla våra hagar och landskap öppna. Vi ska äta mer från växtriket, exempelvis linser, bönor och rotfrukter. De innehåller en massa bra proteiner och näringsämnen, samtidigt som det bidrar positivt till klimatet! Sedan är det bra om man kan välja mat som svenskt, certifierat eller miljövänligt! Gå gärna in på WWF och läs mer om matkonsumtion och hur du kan tänka gällande maten!

Klädkonsumtion 

En stor del av vårt klimatavtryck handlar också om konsumtionen av kläder och skor. Behöver vi verkligen köpa nya kläder varje år för att hänga med i rätt mode och rätt trender? Statistik från WWF visar att klädkonsumtionen ökade med 30 procent per person i Sverige mellan år 2000 och 2019. I snitt köpte vi nästan 14 kilo textilier år 2019 och varje år slänger en person 7,5 kilo textilier per år. Lika oroväckande är WWF:s statistik som visar hur stor klimatpåverkan textilindustrin ger. Ett kilo ny textil bidrar till:

  • växthusgasutsläpp på mellan 10–40 kilo koldioxidekvivalenter beroende på energislag och material.
  • vattenåtgång på mellan 5 000–30 000 liter beroende på fiber och produktionsmetod. Det här är problematiskt eftersom textiltillverkningen till stor del sker i länder där det redan råder vattenbrist.
  • Kemikalieåtgången kan variera mellan 1–6,9 kilo kemikalier per kilo producerad textil.

In och läs på WWF om hur du kan tänka när det kommer till en klimatsmart garderob!

Sedan finns det givetvis mycket mer vi kan göra för klimatet, som till exempel minska på bilkörandet och återvinna bättre och mer! Det fina med att minska vårt klimatavtryck är även att det är bra för plånboken, genom att ändrar på vårt konsumtionsbeteende! Enligt Lantbrukarnas Riksförbund, så hade hushållen kunnat spara mellan 3 000 till 6 000 kronor per år på att minska matsvinnet, och tänk vad man hade sparat genom att inte köpa nya kläder hela tiden! Om alla skulle göra lite, så ger det så mycket i det stora hela! Vi måste försöka motivera och hjälpa varandra att bli mer klimatsmarta och tänka på vårt klimatavtryck!

Mäta klimatavtryck? 

SEI, Stockholm Environment Institute, har lanserat Konsumtionskompassen som är ett verktyg som ska hjälpa kommuner och myndigheter runt om i Sverige att kartlägga och minska svenskars konsumtionsutsläpp. Hur fungerar detta då? Jo, Konsumtionskompassen illustrerar och analyserar klimatpåverkan på kommunal nivå från hushållens konsumtion. I dag är Sveriges utsläpp från vår konsumtion nio ton per person och år (inklusive utsläpp från offentlig sektor och investeringar). Dessa utsläpp måste minska kraftigt till omkring ett ton per person och år 2050, vilket är det globala genomsnitt som FN:s klimatpanel, IPCC, har fastställt vara nödvändigt för att vi ska nå Parisavtalets mål, som är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader och sedan sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Konsumtionskompassen behandlar sedan över 100 konsumtionskategorier som till exempel, hälsa, transport och kommunikation. Verktyget kan även hitta så kallade “hot spots”, där man med hjälp av dem kan se var minsknings- och beteendeåtgärderna gör bäst nytta.

Du kan faktiskt själv räkna ut ditt klimatavtryck genom att kika in på WWF:s egen klimatkalkylator. Där får du besvara några frågor, gällande allt ifrån hur mycket bil (vilket drivmedel du använder är såklart intressant) du kör till vilket protein du äter mest där hemma. Med hjälp av detta räknar kalkylatorn ut ditt klimatavtryck och visar dig vilken kategori hos dig som står för ditt största klimatavtryck. Det kan vara intressant att se hur ens avtryck ser ut och kanske kan man få sig en tankeställare och idé om hur man ska ändra sitt beteende!

Slutligen, det har nog inte undgått någon att vi lever utöver jordens tillgångar. Vi har fortfarande chansen att göra någonting åt detta innan det blir för sent. Kom ihåg, alla kan inte göra allt, men alla kan göra något!  

SENASTE INLÄGGET

2023-02-03

Under 2022 integrerade vi Rehn Bygger ...

2023-01-31

Vill du arbeta i en bransch där kreativiteten flödar? ...

2023-01-27

Vill du arbeta i en bransch där kreativiteten flödar? ...