Klimat- och energieffekter

Klimat- och energieffekter vid renoverings- och ombyggnadsprojekt

Idag pratar vi mycket om en byggnads klimatpåverkan och det blir en allt mer viktig faktor att tänka på i arbetet för en mer hållbar byggbransch. Vi kan med hjälp av till exempel LCA (Livscykelanalys) och klimatberäkningar se en byggnads klimatpåverkan från själva råvaruuttaget till dess rivning. Med hjälp av denna kunskap har det också blivit lättare att sätta mål för att minska byggskedets klimatpåverkan inom nyproduktion. Men, hur ser egentligen klimatpåverkan ut vid renovering- och ombyggnadsprojekt? Enligt Svenska Miljöinstitutets rapport (C 716 Klimat- och energieffekter vid renoverings- och ombyggnadsprojekt – Stöd för utvärdering och beslut baserat på sammantagna klimatmässiga effekter) är det inte lika vanligt med LCA och klimatberäkningar inom renoveringar och ombyggnation och det saknas offentliga resultat att jämföra med. Det finns alltså en kunskapslucka gällande detta i branschen som behöver fyllas ut och därför har Miljöinstitutet genomfört denna rapport i syftet att öka kunskapen gällande just klimat- och energieffektivitet vid renoverings- och ombyggnationsprojekt.

Rapportens resultat har utgått från åtta pilotprojekt där varje pilotprojekt har beräknat klimatpåverkan för bygg- och rivningsskedet från valfritt renoverings- eller ombyggnationsprojekt. Klimatberäkningarna har sedan gjorts utifrån tre olika delar: Byggprocessen, rivningsprocessen och energianvändningen i driftsfasen. Ofta brukar man prata om bygg- och rivningsprocessen, men även energianvändningen blir en viktig parameter vid bedömningen av klimatnyttan av ett renoverings- och ombyggnationsprojekt. Det är, enligt rapporten, inte ovanligt att energiprestandan förändras efter en renovering- eller ombyggnation, vilket i sig bidrar till antingen en ökad eller minskad klimatpåverkan.

Nedan beskrivs de olika pilotprojekten och vilka ingrepp som ska göras.

Samtliga pilotprojekt tar upp olika typer av ingrepp som görs i renoverings- eller ombyggnationer, vilket såklart ska tas i beaktande när man tittar på resultaten. Som vi kan se så är vissa projekt mer omfattande än andra.

Byggskedet 

Inom byggskedet så ingår klimatpåverkan från produktskedet, transport till byggarbetsplatsen samt byggprocessen. Enligt rapporten (se figur nedan) så skiljer sig resultatet åt ordentligt när det kommer till den sammantagna klimatpåverkan, vilket kan bero på just renoveringens eller ombyggnationens omfattning. Till exempel så skiljer det sig mest mellan pilot 1 och pilot 2. Pilot 1:s sammantagna klimatpåverkan ligger på nästan 160 kilogram CO2e/m2 BTA (bruttoarea) och pilot 2:s klimatpåverkan ligger på drygt 40 kilogram CO2e/m2 BTA (bruttoarea). Det inte svårt att missa att produktskedet (turkos) är den del som är ordentligt mycket större än resterande delar.

Rapporten bryter sedan ned produktskedet i byggdel och byggmaterial. När det kommer till byggdel så visar resultatet på att installationer, fasad och stomkomplettering bidrar till högst klimatpåverkan bland piloterna. Vi kan även se att just stomme och husunderbyggnad står för två väldigt små delar i jämförelse med resterande byggdelar och det kan, enligt rapporten, bero på att få projekt har behövt dessa typer av arbeten. Se nedan:

När det kommer till byggmaterial så kan rapporten uttyda att det oftast är samma typ av byggmaterial som bidrar till störst klimatpåverkan, trots att pilotprojekten varierar så pass mycket i omfattning. För majoriteten av projekten så är det främst installationer och stål- samt plåtprodukter som har störst spridning i klimatpåverkan. Men även byggmaterial till fönster och dörrar, samt byggblock har visat sig bidra till en stor del av utsläppen i flera pilotprojekt.

Rivningsskedet 

När det kommer till klimatpåverkan från själva rivningsskedet så visar alla pilotprojekt, förutom pilot 1, att avfallshanteringen är den del som bidrar mest till klimatpåverkan. Sedan följt av demontering och rivning. Och det har nog inte undgått någon om att avfallet från byggbranschen står för en stor del av Sveriges totala avfall, och det är en faktor som byggbranschen måste fortsätta att arbeta med. Det ser vi även här!

Driftenergi 

När det kommer till resultatet från klimatberäkningen kopplat till klimatpåverkan från driftenergin så är det en aning otydligt och det blir svårt att uttyda ett korrekt resultat enligt Miljöinstitutet. Rapporten menar att olika faktorer kan ge stora variationer i resultatet och det finns därför inga direkta specifika resultat, utan rapporten tittar istället närmare på hur man kan tänka vid utvärdering av klimatnyttan för ett renoverings- eller ombyggnationsprojekt. För mer information kan du gå in och läsa hela rapporten. Den hittar du här!

I den rådande klimatomställningen behöver vi tänka till inför en byggnation, även när det kommer till renoverings- och ombyggnationer. Precis som Miljöinstitutet menar så finns det en kunskapslucka att fylla här, men genom att vi får en större förståelse för en byggnads klimatpåverkan, även vid renovering och ombyggnationer, kan vi på ett enklare sätt sätta målen för att nå en större hållbarhet! Vi kan bättre inför en ombyggnation lägga fokus på att miljöinventera för att se vad som kan återbrukas vid ombyggnationen eller i andra sammanhang, om vi kan göra energieffektivitetsåtgärder och givetvis vilka material vi ska välja utöver dem som redan finns tillhands, och jobba med en så bra logistik som möjligt.