Klimatkrav i olika entreprenadformer 

Klimatkrav i olika entreprenadformer

Bygg- och anläggningssektorn jobbar på för att ställa om till en klimatneutral bransch och tog för några år sedan fram ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft”, vars mål är att branschen ska bli mer resurseffektiv, skapa nya affärsmodeller och samverka över hela värdekedjan för att skapa ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan. Färdplanen består av en hel del delmål och kriterier för att målet ska kunna nås, och ett av dessa är att branschen vill införa krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv och att man använder offentlig upphandling som en motor i klimatomställningen och inför incitament som främjar energi- och resurseffektivisering. Det finns lagkrav på klimatdeklaration gällande vissa byggnader, men branschen vill mer.

Klimatpåverkan från byggnationen måste minska för att byggsektorn ska kunna bli klimatneutral. Vid en upphandling har kunden en möjlighet att driva ett projekt i rätt riktning genom att ställa krav på klimatberäkningar och klimatprestanda, och på detta sätt även driva hela branschen mot en mer klimatneutral riktning. Ett steg för att uppnå detta är att införliva gemensamma anvisningar för klimatberäkningar. En klimatberäkning innebär att man beräknar utsläpp som uppstår vid en viss process eller från hela eller delar av värdekedjan. Genom att räkna på klimatet kan man sedan öka kunskapen om byggprocessens klimatpåverkan för att kunna minska den som ett fortsatt steg i Sveriges styrning mot en klimatneutral byggsektor. Då bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan, måste beräkningarna vara tillräckligt kvalitativa för att vi ska nå målen. Uppskattningsvis står branschen för utsläpp av växthusgaser i Sverige på cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Med andra ord finns det mycket vi kan göra genom att implementera rätt typ av klimatberäkningar och sedan utnyttja kunskapen och styra byggnationen i rätt riktning. Dock är det viktigt att man förstår att det krävs en ökad medvetenhet hos både kunder och byggentreprenörer för att detta ska bli en möjlighet, och en del i detta innebär ett ökat behov av tid och resurser som måste läggas på att ta fram klimatkrav och klimatberäkningar.

För att en klimatberäkning ska kunna användas i på ett lämpligt och konkurrensneutralt sätt behöver den hålla rätt kvalitet och vissa data, till exempel jämförelse mot gränsvärde och referensvärde för en liknande byggnad eller mellan konkurrerande beräkningar i anbudsskedet. Gemensamma anvisningar behövs eftersom det idag finns metodmässiga skillnader på marknaden såsom byggdelsavgränsning, detaljeringsnivå, täckningsgrad samt vilka generiska eller produktspecifika data från livscykelanalysen (LCA) som används. Anvisningarna bygger på kraven för en robust LCA-metodik, som innebär att beräkningarna ska få likvärdiga resultat oavsett vem som utför dem.

Olika entreprenadformer och samverkansformer påverkar kravställandet av klimatberäkningar. I byggbranschen har man två entreprenadformer att utgå från, utförandeentreprenad eller funktionsentreprenad. I en utförandeentreprenad får entreprenören ”färdiga bygghandlingar” av kunden som man sedan bygger efter, medan entreprenören i en funktionsentreprenad är med och tar fram bygghandlingar utifrån de funktionsönskemål kunden har. Beroende på entreprenadformen kan framtagandet av klimatberäkningen variera. I en funktionsentreprenad är det viktigt att tidigare projektering, entreprenadavtal och planbestämmelser ger möjligheten för en byggentreprenör att bidra med klimatförbättrande åtgärder, exempelvis genom att kunna välja olika typer av byggsystem och byggmaterial. Beroende på hur styrd entreprenaden är går det att ställa krav i olika utsträckning och kunden måste ha kunskap om vilken sammanlagd klimatpåverkan som är rimlig att kravställa för det specifika projektet med de givna förutsättningarna. Det krävs att kunden införskaffar den kunskap som krävs för att ta rätt beslut i rätt tid, i plan-och byggprocessen. I en utförandeentreprenad är det viktigt att kunden själv, i ett eget projekteringsskede, har beaktat klimatprestandan. Detta eftersom det kunden har fastställt i bygghandlingarna påverkar möjligheten för en byggentreprenör avseende klimatförbättrande åtgärder. Ju mer som är bestämt i det skedet, desto mindre möjlighet har entreprenören att hitta alternativa byggmaterial och lösningar för att sänka klimatpåverkan. Det är även viktigt att förstå när under processen olika beslut fattas för att kunden ska kunna ställa krav på rätt parter i projektet. När bygghandlingarna är framtagna får kunden avgöra vilka eventuella krav på sammanlagd klimatprestanda som ska ställas samt om klimatförbättrande krav i upphandlingen är möjliga. Vill kunden i en utförandeentreprenad ställa förbättringskrav bör det säkerställas att materialval inte är helt låsta så entreprenören kan föreslå förbättringar. Väljer kunden upphandlingsformen partnering, en samverkansform där samtliga involverade i projektet samarbetar för projektets bästa i en öppen dialog och en transparent miljö, kan kunden enklare vara med i beräkningsprocessen och definiera gemensamma samverkansmål, till exempel vilka klimatförbättrande åtgärder projektet ska arbeta med och vilka mål man ska uppnå. Partnering ger en större flexibilitet och möjliggör klimateffektiva lösningar och återbrukade resurser etcetera under byggtiden, och projektet får en löpande process i att finna olika klimatsmarta lösningar. Givetvis kan detta även uppnås utan partnering, om kunden är öppen för sådana initiativ längs vägen, både i funktions- och utförandeentreprenader.

Ska man införa klimatkrav behöver man även ta hänsyn vilka klimatkrav som är möjliga att ställa i byggprojektet. Dessa kan variera om byggprojektet är nyproduktion, renovering eller ombyggnation. För ombyggnationsprojekt kan den befintliga byggnaden sätta gränser för vad som kan åstadkommas eftersom det oftast innebär en omfattning av rivning och demontering av befintligt bestånd och det är inte alltid känt vad som finns i byggnaden. Ytterligare en aspekt man ska ta hänsyn till är kunskapsläget hos byggherren och entreprenören. Om kunden har god kompetens inom området kan en utförandeentreprenad fungera bra då det går att styra entreprenören, men om kunden saknar kompentensen om klimatpåverkan kan en funktionsentreprenad vara ett bra alternativ då det i upphandlingen kan ingå att entreprenörerna visar att de har den kunskap och kompetensen som krävs. Oavsett entreprenadform kan ett rent informationskrav relativt enkelt ställas på entreprenören, vilket ökar både byggherrens och entreprenörens medvetenhet och kunskap.

Hur klimatberäkningar av byggprojekt genomförs utvecklas kraftigt i takt med att mognadsgraden i branschen ökar. Kunskapsuppbyggnaden kring klimatkraven avser såväl den interna kompetensen hos byggherren inom upphandling och klimatkrav som är rimliga att ställa för ett visst byggprojekt, som den externa kunskapen hos entreprenören som ska utföra jobbet. Det är även viktigt för hela branschen att skapa rätt förutsättningar för att bidra till kunskapsuppbyggnaden för att en bra implementering av klimatkrav ska kunna genomföras. Oavsett entreprenadform är det viktigt att vi implementerar dessa krav, utvärderar och följer upp dem och drar slutsatser utifrån de kraven vi ställer, för att i nästa steg kunna förbättra arbetet och succesivt börja nå målen för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor.

Ytterligare en viktig parameter framåt för mer säkra och effektiva klimatberäkningar är att nyttja BIM i dess fulla potential ihop med AI. När vi får i gång utökad information i respektive objekt i en byggnad, exempelvis kring klimatpåverkan, energieffektivitet mm, kan vi sedan omedelbart också få fram nya värden, inte bara på klimatpåverkan och energieffektivitet, utan även på vad det faktiskt kommer att kosta osv. Det kommer att underlätta och förbättra helhetsberäkningarna i alla skeden när man vill bygga nytt eller förändra en byggnad därefter. Vi har inte nått den fulla potentialen än, och helt ärligt är vi inte ens i närheten där. Ytterst få projekt har en BIM-miljö med bra informationsdata, men vi hoppas att detta är en utveckling som kommer att ökas upp rejält nu, i takt med behovet av allt säkrare klimatberäkningar.

Under flera års tid har vi internt byggt upp vår kunskap kring klimatberäkningar och miljödeklarationer, och börjar nu också alltmer utveckla oss kring BIM. Vi tar kraven på allvar och ser till att vår kompetens inom detta område ständigt utvecklas i samma takt som miljöarbetet kräver. Detta för att vi tillsammans med våra kunder ska kunna driva branschen till att bli klimatneutral.