Kompetensbristen i byggbranschen

Kompetensbristen i byggbranschen – en utmaning för kompetensförsörjningen

I byggbranschen råder kompetensbrist. Byggföretag i hela landet skriker efter kompetent personal för att kunna producera de projekt som efterfrågas av samhället. Enligt Byggföretagen behöver byggbranschen årligen rekrytera cirka 20 000 personer för att täcka behovet. Bristen beror på olika faktorer, bland annat på stora pensionsavgångar men också på Sveriges snabba befolkningstillväxt som kräver en ökad byggnation av bostäder, infrastruktur och lokaler av olika slag. En stor anledning är också det faktum att färre söker sig till byggprogrammen på gymnasiet idag. Men det är inte bara kompetenta yrkesarbetare som saknas, branschen behöver även fler platschefer, arbetsledare och ingenjörer.

Byggbranschen sysselsätter idag cirka 350 000 personer, men man behöver de kommande fem åren rekrytera 50 000 nya medarbetare, bara för att kunna täcka pensionsavgångar. Får inte företagen tag på rätt personer, kan de inte bygga nytt eller renovera gammalt, och samhällsutvecklingen avstannar. Frågan är varför så få idag väljer byggprogrammen? Vi på Byggmästar’n i Skåne har träffat Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen, för att prata om vad byggbranschen gör för att vända trenden.

Vad är anledningen till den rådande kompetensbristen?

– Kompetensbristen beror på olika faktorer, bland annat har vi ett problem då det är låg aktivitet på bygg- och anläggningsprogrammen på gymnasienivå. Fler och fler väljer bort yrkesprogrammen till fördel för de teoretiska programmen. Bygg- och anläggningsprogrammen uppfattas som väldigt smala och många tror att man har väldigt begränsade möjligheter när man har avslutat programmen, vilket är missvisande då det tvärtom finns många roller och karriärsmöjligheter inom bygg och anläggning. Bygg- och anläggningsprogrammen erbjuder inte någon högskolebehörighet, vilket även det är en faktor som gör att man väljer bort dem. Unga idag vill inte stänga några dörrar och vill vi få fler att välja bygg- och anläggningsprogrammen så måste vi se till att skolorna erbjuder högskolebehörighet för att bli mer attraktiva. Det ligger i Byggföretagens plan att få till stånd högskolebehörighet eftersom vi tycker att det är viktigt att elever får hela paketet. Man är ung när man väljer sina gymnasieval och man ska få lov att ändra sig senare i livet. Vill man då kunna plugga vidare ska det vara ett alternativ även om man har gått bygg- och anläggningsprogrammen.

Är det lika stora problem i hela Sverige, eller bara i vissa delar?

– Ser man på antagningen till yrkesprogrammen så ser de väldigt olika ut i Sverige, i vissa delar är det kö till programmen medan i andra delar är det för få sökande, vilket gör att alla som söker sig till programmen kommer in. Detta leder till att kompetensbristen också ser olika ut beroende på var i landet man tittar. Detta problem finns i hela Norden. Vi har pratat med Norge, Danmark, Island och Finland och intresset för byggbranschen är lågt i samtliga länder. I Finland är det något bättre än i de andra länderna, men där erbjuds man till exempel högskolebehörighet, vilket gör att man får andra förutsättningar. Branschen måste bli bättre på att kommunicera ut att det är en rolig bransch att jobba i. Bilden som förmedlas är ofta mörk, istället måste vi visa att det är en spännande och utvecklande bransch där man är med och bidrar till att bygga samhället.

Vad gör Byggföretagen för att vända trenden?

– Det vi försöker göra är att väcka intresset för branschen och kommunicera ut hur roligt och utvecklande det är att jobba i byggbranschen. Vi satsar mycket på gymnasieskolorna och försöker höja kvaliteten på bygg- och anläggningsprogrammen, genom att se till att det är bra utbildningar. Med bra lärare så blir programmen mer attraktiva och fler kommer att söka sig till dem. Erbjuder vi även en högskolebehörighet för dem som söker programmen, kommer även det att öka intresset. Men det finns inte bara gymnasiala vägar in i branschen. Vi jobbar också med eftergymnasiala vägar, nämligen att erbjuda vuxenutbildningar. Vi jobbar mycket med, och kommer att jobba mycket med detta de kommande åren, att få fler kommuner att öppna vuxenutbildningar. Det är många som inser att de vill jobba i byggbranschen när de är lite äldre, och då ska det finnas vägar in. Sedan är det upp till oss i branschen att kommunicera ut fördelarna med byggbranschen. Vi måste bli bättre på att synliggöra att det finns jobb i bygg- och anläggningsbranschen och att det finns karriärsmöjligheter. Och detta måste varje byggföretag bli bättre på.

Den stora kompetensbristen idag beror främst på att många unga väljer bort byggprogrammen till förmån för de teoretiska programmen för att kunna hålla dörrar öppna och yrkesprogram kan tyvärr uppfattas som för snäva. För att vända trenden kommer Byggföretagen att aktivt jobba för att programmen i framtiden ska ha högskolebehörighet, så fler dörrar står öppna. Dessutom är det viktigt att eleverna erbjuds moderna utbildningar där man satsar på kvalitet och det som lärs ut ligger i nivå med det arbetslivet sedan erbjuder. Att Byggföretagen aktivt jobbar med att få till fler vuxenutbildningar kommer även det att bredda kompetensen i branschen.

Vi i branschen måste även bli bättre på att kommunicera ut fördelarna med byggbranschen. Det är så mycket mer än att utföra samma arbetsmoment gång på gång. Byggbranschen är framtidens bransch där man erbjuds en stimulerande och social arbetsmiljö, bra lön, bra villkor och breda karriärsmöjligheter om man vill byta jobb eller specialisera sig inom något specifikt område, så som hållbarhet, arbetsmiljö eller miljö. Byggföretagen och dess medlemsföretag arbetar aktivt för en attraktiv och modern byggbransch med ökad mångfald som dessutom är inkluderande och jämlik. Alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet eller härkomst, tidigare bakgrund eller utbildning. På det sättet kommer vi förhoppningsvis att bli fler i byggbranschen och då kunna bygga mer!

I vårt företag har vi hur många medarbetare som helst som började hos oss som hantverkare, ja kanske till och med som skolelev, och som idag har tagit olika karriärssteg inom företaget. En av våra avdelningschefer har en bakgrund som hantverkare, vilket även två av våra personalchefer har. Ännu fler arbetar som projektchefer, produktionsledare samt med kalkyler/inköp och projektering. Otroligt många genom åren har kunnat komplettera sin yrkesgymnasieutbildning som hantverkare till att bli arbetsledare i produktion, tack vare ett nära samarbete med YH. Att så många ges så stora möjligheter till utveckling inom byggsektorn är det tyvärr få utanför sektorn som känner till och därför oroar sig över. Sedan vill vi också betona att variation även kan göras inom rollen som hantverkare, genom att delta i mer eller mindre komplicerade projekt, och i mer eller mindre självständiga projekt där man som hantverkare får arbeta oerhört självständigt, ta egna beslut, ordna fram material och föra dialogen med övriga aktörer som också behöver involveras och ha mycket kundkontakt. Vi måste såklart bli bättre på att förmedla alla dessa möjligheter!