Lokal Färdplan Malmö 2030

I byggbranschen arbetar vi aktivt med vår klimatpåverkan. Byggprocesser och framtagandet av material bidrar påtagligt till utsläppen av växthusgaser som i sin tur påverkar vår planet och miljö negativt. Det är viktigt att hitta lösningar som bidrar till koldioxidbesparingar och att ta fram strategier för ett klimatneutralt byggande. För att kunna nå ett klimatneutralt byggande måste man kartlägga den klimatpåverkan som uppkommer och implementera arbetssätt för att minska den. Genom att sedan gradvis öka kraven på samtliga aktörer i byggbranschen kommer man kunna optimera processer, hitta lösningar och reducera klimatbelastningen. Det låter relativt lätt, men vägen dit är lång.

Bygg- och anläggningssektorn beslöt 2017 att hela sektorn ska bli klimatneutral 2045. Det innebär bland annat att aktörer inom bygg- och anläggningssektorn får ställa om och jobba för att bli mer resurseffektiva, skapa nya affärsmodeller och samverka över hela värdekedjan. Byggföretagen tog fram den nationella färdplanen, ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft”, där alla aktörer inom bygg- och anläggningssektorn tar de första stegen mot ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan. Malmö stad var en av de första städerna att ta detta ett steg ytterligare och tog fram en lokal färdplan för hur man ska jobba med Agenda 2030 och hur man ska implementera klimatomställningen, med tuffare mål än vad den nationella färdplanen har. Denna färdplan kallas för LFM30, Lokal Färdplan Malmö 2030, med ambitionen att Malmös bygg- och anläggningssektor ska vara helt klimatneutralt redan 2030, det vill säga hela 15 år tidigare än målen som finns på nationell nivå. LFM30 är en ideell organisation där olika aktörer finns med, såsom myndigheter, byggherrar, entreprenörer, konsulter, IT-leverantörer och leverantörer.

LFM30 är ett oerhört ambitiöst initiativ som strävar efter att bidra till en positiv utveckling när det gäller ett konkurrenskraftigt företagsklimat och minskade av utsläpp och klimatbelastningen. Intresset för LFM30 är stort och vi på Byggmästar’n i Skåne har träffat Andreas Holmgren, hållbarhetschef på byggföretaget Otto Magnusson och ordförande i LFM30’s ledningsgrupp, för att prata om Malmös egen färdplan, vad som har format den och vad som har gjort att LFM30 har blivit ett gott exempel på lokal implementering av Agenda 2030’s globala mål.

Varför startade ni LFM30? 

– För ungefär fyra-fem år sedan började man få upp snacket rent allmänt om byggbranschens klimatpåverkan. Fram till dess hade själva byggprocessens klimatpåverkan varit en blind fläck för de flesta.Allt fokus lades istället på energi. Under flera år gjorde man ett fint arbete med att minska byggnadens energiförbrukning, men man hade totalt glömt bort den stora klimatpåverkan som genereras under själva byggprocessen. När man började få insikt om att byggprocessen i princip utgjorde halva byggbranschens klimatpåverkan insåg vi i branschen att detta var något man behövde ta tag i. I och med att bygg- och anläggningssektorn står för ungefär 20% av samhällets klimatpåverkan var det självklart för oss att vi har ett stort ansvar, och i detta ansvar ingår att göra gott för samhället och till exempel följa Agenda 2030 och Parisavtalet. Malmö stad gjorde en förstudie med syfte att, bland annat, ta fram en strategi för klimatneutralt byggande och samtidigt började det komma initiativ från näringslivet om ett fossilfritt Sverige. På många olika sätt började man bygga upp ett intresse för en klimatneutral byggsektor och då var vi några aktörer som samlades och började stötta detta initiativ där fokus låg på att ta fram strategier för det som behövde göras. Dock tyckte vi, som startade LFM30, att målen för den nationella nivån, om ett fossilfritt Sverige 2045, kändes alldeles för långt borta och det som skrevs då var alldeles för otydligt och abstrakt. Känslan man fick då var att det kunde dröja många år innan man satte igång med det verkliga arbetet, men vi var då några aktörer som ville sätta igång direkt. Vi enades kring detta och det blev grunden för LFM30.

Vad har format LMF30?

– Det som framför allt har format färdplanen är gemenskapen i framtagningsprocessen, som har gjort att de aktörerna som är med i LFM30 känner ett ägarskap och står för innehållet i färdplanen. När vi startade LMF30 visste vi att olika aktörer inom bygg- och anläggningssektorn behövde samarbeta för att bygga kapacitet och få till en gemensam kompetensutvecklingsprocess så att vi kan möta de högt ställda ambitionsnivåerna. För att kunna påbörja det arbetet behövde vi veta VAD som behövde göras och vi började med att formulera gemensamma delstrategier och delmål som behövdes på vägen, för att sedan tillsammans hitta sätt för HUR vi skulle nå dessa delstrategier och delmål. Det var en del nyckelpersoner och nyckelaktörer, så som Malmö stad och Hållbart Byggande i Syd, som gjorde att arbetet lättare startade upp. Gruppen växte snabbt från cirka tio aktörer som förde dialogen om hur vi ska gå vidare, till att det var en grupp på 100 aktörer som samverkade och förankrade och klubbade beslut. LFM30 har sedan dag ett genomsyrats av ett genuint intresse för att minska bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan vilket i sin tur har skapat en positiv och inkluderande atmosfär, med en vilja att dela med sig och vara transparant. Idag är vi cirka 145 medlemmar, varav 37 av dessa är byggherrar. Hela byggkedjan, med bred förankring i alla byggaktörstyper, finns representerad inom LFM30.

Varför har man lyckats med LFM30, tror du?

– Därför att fokus varit på kunskap och ledarskap som har kombinerats med affärer och incitamentsmodeller. Anledningen till att många andra modeller har misslyckats har berott på att man bara har fokuserat på cirkularitet. Man har inte förankrat det med affärsmodeller eller incitament. Här ville vi lyckas och då var vi tvungna att få LFM30 att bli en del av vardagen, affärsmodeller och den egna verksamheten. Kombinationen med de högt ställda kraven har gjort att intresse har väckts. Har man högt ställda krav gör det att andra hakar på, för de vill inte halka efter. Högt ställda krav har också medfört ett högre engagemang och en respekt för LFM30, för man har avlagt ett löfte att följa färdplanen, fast man inte vet fullt ut vad det innebär än. Vi är transparanta med att vi ännu inte sitter på alla svar för vi har inte all fakta framför oss, men vi är också medvetna om att vi inte kan vänta ytterligare 15-20 år till på att svaren ska utkristalliseras och bli självklara. Istället för att fokusera på att vi inte har alla lösningar, vill vi vara flexibla och anpassningsbara och forma vägen tillsammans. En annan faktor som eventuellt har bidragit till att vi har lyckats med LFM30 är öppenheten, närheten och viljan till den samverkan som redan finns i Skåne, och framför allt i Malmö, som har gjort att alla har känt sig välkomna. Hade ett initiativ som LFM30 kunnat uppstå i Stockholm eller Göteborg? Nej, kanske inte, eftersom det krävs en speciell kultur där man är villig att dela med sig för att något sådant som detta ska lyfta, och det har vi i Skåne.

Vilka aktiva arbetsgrupper har ni igång just nu?

– Vi har cirka 30 arbetsgrupper igång just nu och varje arbetsgrupp har olika utskott och teman fördelade under sig. Det händer alltid något i varje arbetsgrupp och en gång i kvartalet samlas arbetsgruppen med en referensgrupp som består av personer som är intresserade av ämnet och stämmer av och undersöker om det som arbetsgruppen presenterar känns okej. Bland arbetsgrupperna kan bland annat nämnas upphandlingsskrivarstuga, där man jobbar för att synka ihop upphandlingskrav och entreprenadformer för att ställa krav på cirkularitet och transparens i våra byggprojekt. En annan mycket aktiv arbetsgrupp är klimatberäkningsstugan, där bland annat Byggmästar’n i Skåne ingår, där man jobbar med att ta fram korrekta verktyg för att beräkna en byggnads klimatbelastning. Stort fokus läggs på att ta fram verktyg som aktörerna känner sig trygga med som presenterar samma resultat i liknade projekt. Man har kommit långt i klimatberäkningsstugan. Nu handlar det om att få till en systematik så man är redo för de nya kraven som kommer januari 2022. Sedan har vi en arbetsgrupp som tittar på detta med återbruk, där vi har samlat en del byggherrar för att diskutera hur vi kan öka återbruket i våra byggprojekt. Vi tittar på hur man bör inventera byggnader och vad man kan ha kvar till andra projekt, samt vart det ska förvaras och hur det ska registreras så att till exempel arkitekter och byggentreprenörer ska veta vad som finns och vart det ska hämtas.

Vad händer framöver inom LFM30?

– Vi kommer fortsätta vårt arbete med att skapa en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö och hitta de områden som vi måste jobba med och förbättra. Under 2021 kommer vi att jobba med förnyat klimatlöfte för våra byggherrar där vi har tagit fram ett sätt för dem att redovisa sitt nuläge och vad de behöver jobba med till 2025 för att kunna hålla tidplanen. Om en byggherre till exempel bara vill bygga i betong bör de börja bygga med grön betong för att endast bygga med grön betong efter 2025. Har man inte börjat implementera dessa förändringar innan 2025 kommer man ha svårt att hinna med till 2030. För byggentreprenörernas del handlar det då om att ställa om och bemöta byggherrarnas ambitioner utifrån deras affärsmodeller. Parallellt med det arbetet LFM30 gör på daglig basis för vi dialoger med andra regioner som har påbörjat liknande arbete som vi gör med LFM30, så att vi kan samverka. Det vore ju bra om vi istället för att uppfinna samma hjul överallt synkade vårt arbete och dra nytta av varandra.

En hållbar utveckling inom bygg- och anläggning är inte omöjlig, men det krävs en del insatser för att kunna hantera de utmaningarna som finns. Målet är att Malmös bygg- och anläggningssektor ska vara helt klimatneutral redan 2030. Det kan kännas som att man har lång tid på sig att ställa om. Men tiden går fort och snart kommer vi befinna oss i en situation där de målen vi har satt måste uppfyllas. Alla intressenter inom bygg- och anläggningssektorn måste samverka, ta ansvar och agera för att klimatomställningen ska bli möjlig. Har man inte redan anslutit sig till LFM30 är det hög tid att göra det nu, men det är även viktigt att komma ihåg att LFM30 är ett stöd och ett initiativ där man i samverkan identifierar problemen och ser vad som behöver göras bättre, för att kunna implementera förbättringarna som gynnar framtiden. Sedan ligger huvudansvaret hos varje enskild aktör som måste säkerställa att den egna verksamheten bemöter utmaningarna som finns idag och uppfyller sina klimatlöften och jobbar för en klimatneutralitet. De aktörer som lyckas ”knäcka koden” och lyckas bemöta de nya kraven som kommer utifrån deras affärsmodeller, kommer lyckas nå en långsiktig lönsamhet. Resten kommer tyvärr att få det mycket svårare.

På bara några få år har LFM30 blivit ett gott exempel på hur man som stad med engagerade aktörer ska jobba för att bidra till Sveriges mål om klimatneutralitet, och initiativet har väckt intresse hos många. Andra regioner tittar nu på hur de ska kunna skala upp det egna arbetet för att främja framtiden, och om alla kommuner startar något som liknar LFM30 kommer Sverige snart att lösa alla frågor och en framtid med en fossilfri bygg- och anläggningssektor är faktiskt inte omöjlig.