Marknadsekonomi – vad är det egentligen?

Ofta får man höra om begreppet marknadsekonomi, och som Ni säkert vet är vi på Byggmästar´n i Skåne för en marknadsekonomi, vilket även Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier är.

Först lite definitioner från Wikipedia:

”En marknadsekonomi är ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan. Detta kontrasteras ofta mot planekonomi, i vilken en central regering bestämmer priset på varor och tjänster med hjälp av priskontroll. I praktiken har inget land varit någon renodlad marknadsekonomi eller planekonomi; alla länder har någon form av blandekonomi, vilken kan se ut på många olika sätt.

Ett kännetecken på en kapitalistisk ekonomi är kravet på avkastning, att företag måste göra vinst för att överleva långsiktigt. En kapitalistisk marknadsekonomi kan ses som en ”demokrati” där människor ”röstar” med sina pengar för vad som ska produceras. Inom den gren av nationalekonomi som kallas public choice använder man begreppen ”choice” och ”exit”. Genom att köpa en produkt eller tjänst ”röstar” man för medan den som avstår eller byter till en annan vara använder ”exit”. I regel måste producenter ta hänsyn både till de nuvarande kundernas önskemål samtidigt som man måste locka till sig nya kunder.

Kapitalism är ett ekonomiskt system inom vilket kapital och produktionsfaktorer är egendomar, det vill säga ägs och styrs av privata aktörer såsom individer eller grupper av individer eller genom staten. Produktionsfaktorer, såsom naturresurser/råvaror, realkapital och i vissa fall även arbetskraften, liksom produktionens avsättning i form av varor och tjänster, köps och säljs på marknader enligt producenters och konsumenters samtycke.

Kapitalism särskiljs från marknadsekonomi: termen kapitalism betecknar den sociala relationen i ägandet medan marknadsekonomi handlar om hur resurser styrs och utbud och efterfrågan påverkar prisbildningen. Vanligen förekommer dessa begrepp parallellt med varandra även om andra kombinationer av ägandeformer och ekonomiska system finns.”

En marknadsekonomi som till viss del regleras är bra. Till exempel har vi lagar, förreskrifter och även kollektivavtal, som reglerar hur företag ska sköta arbetsmiljö, arbetstider, semester, löner med mera. Vi har även ett regelverk för beskattning, så att länder får in skatteintäkter för ett samhälle där vi kan erbjuda ett skyddsnät när sådant skyddsnät behövs, och där alla barnen får gå i skola och får den vård de behöver, betald av samhällets skatteintäkter. Med det sagt, betyder inte det att den typen av verksamhet ska bedrivas i offentlig regi, utan den gör sig bra i privat regi i en marknadsekonomi.

Även ”priser” kan regleras av en stat, till exempel genom att ha punktskatter på vissa varor för att styra beteenden, exempelvis på drivmedel och på alkoholhaltiga drycker. Det är dock viktigt att man lyfter blicken och gör konsekvensanalyser när man vill införa ”beteendestyrande skatter”, så det inte slår fel. Sverige är ett litet land, som i allra högsta grad är beroende av sin omvärld. Vill vi påverka hela världen gällande de globala målen, eller bara Sverige? Ett ändrat beteende inom Sverige, kan slå hårt mot de globala målen, och faktiskt förvärra snarare än förbättra. Blir det svårt för svenska företag att konkurrera globalt, tack vare svenska beteendestyrande skatter, kan det komma att innebära att andra företag får sälja mer, men med en sämre produktion utifrån de globala målen sett, till exempel gällande klimatpåverkan. Vår befolkning är mindre än Londons, inklusive förorter! Vill vi på riktigt påverka världen, måste vi få tillgång till världens marknad, och kunna vara med och konkurrera, något våra politiker måste förstå och hantera på ett klokt sätt.

Det häftiga i en marknadsekonomi är att just marknaden löser tillgång och efterfrågan och utvecklingen framåt, och genom att se på marknadsekonomin i ett globalt perspektiv, skapar vi och utvecklar vi en bättre värld för alla och ett ökat välstånd för alla.

Se gärna filmen som på ett enkelt sätt visar på magin i marknadsekonomin här!

Frihandelns grundtanke är enkel – genom att producera där villkoren är bäst och handla med varandra blir produktionen mer effektiv och ökar välståndet. Se mer på filmen från ICC Sweden här.