Vad ska man tänka på i en projektering?

När man ska bygga har man två entreprenadformer att utgå från, utförandeentreprenad eller funktionsentreprenad. I en utförandeentreprenad får vi av vår kund ”färdiga bygghandlingar” att lämna pris på och bygga efter, medan vi i en funktionsentreprenad är med och tar fram bygghandlingar utifrån de funktionsönskemål kunden har uttryckt. I vardagen använder vi lite slarvigt begreppen generalentreprenad och totalentreprenad. Det entreprenadjuridiska regelverket är väldigt lika, även om det ställer större krav på oss gällande lösningarna, i en funktionsentreprenad. Sett över tid, så var det för oss vanligare med utförandeentreprenader förr, medan vi nu i allt större utsträckning arbetar med funktionsentreprenader. Det kanske är så att det helt enkelt blivit vanligare idag med funktionsentreprenader? En totalentreprenad innebär att vi som byggentreprenör ser till att bygghandlingar tas fram, i en projekteringsprocess. Vi leder och samordnar denna projektering, men anlitar olika expertis och konsulter för olika uppdrag inom projekteringen, till exempel aktörer som arkitekt, konstruktör, installatörer, fukt- och brandsakkunniga med flera. Projekteringen är en komplex process som involverar många olika aktörer. Den är tidskrävande och omfattande, och för många kunder är tidsbristen den faktor som gör att de väljer en funktionsentreprenad framför en utförandeentreprenad.

Projekteringen handlar om att skapa ett underlag för arbetet, ta reda på relevant information kring byggnadens funktion, gällande krav och regler. Underlaget blir sedan det som ”aktörerna” fattar beslut ifrån gällande bland annat projektutformningen och genomförandet.  Kunden har som underlag oftast lämnat ifrån sig enklare handlingar, ofta kallade för ram- eller systemhandlingar, där krav på den tänkta funktionen framgår, men inte exakt hur något skall vara. Det entreprenadjuridiska standardavtalet som gäller för funktionsentreprenader är ABT (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten).

För att ta reda på vad man ska tänka på vid projekteringar har vi satt oss ner med Björn Andersson, projektchef på Malmö entreprenad. Björn har under 2020 ansvarat för ett flertal projekteringar. En vid en nybyggnation av ett flerbostadshus i Lund, och en för en nybyggnation av en vårdcentral i Svedala.

Vilka är stegen i en projekteringsprocess?

– När man startar upp en projektering så utgår man i regel från en rambeskrivning, som är ett förslag på det som ska byggas. Detta kallas för förfrågningsunderlag. Det första man ska göra är att handla upp alla underentreprenörer, som har installationer, och konsulter som ska vara med i projektet, för att få en helhetsbild. När köpen är gjorda samlar man in alla till ett projekteringsstartmöte där man bland annat låter kunden berätta om det som ska byggas, så att samtliga får ta del av kundens vision. En projekteringstidsplan tas fram och samtliga påbörjar sin del av projekteringsarbetet. Oftast delar vi upp projekteringen i två delar, där den första delen syftar till projekteringen av schakt och gjutning av betongplatta. Detta gör vi för att vinna tid, för så fort dessa är klara och godkända så kan arbetet på byggarbetsplatsen sätta igång, samtidigt som resterande del av projekteringen fortsätter, det vill säga fas två. Fas två innebär projektering av resten av huset och dess funktioner på detaljnivå. När bägge delarna är färdigprojekterade gör man en samgranskning av installationerna och kör en kollisionskontroll för att undvika krockar i byggprojektet. Här har man i regel färdiga handlingar som gör att produktionen kan starta och resterande inköp kan göras.

Vad ska man tänka på vid en projektering?

– Det finns vissa saker som man måste ha i åtanke när man projekterar och det är bland annat att man säkerställer att alla underentreprenörer som har installationer är med från allra första början, så deras delar kommer med i de färdiga handlingarna. Sedan är det viktigt att man tar fram en projekteringstidsplan och att man ständigt följer upp den och stämmer av vart man är i planeringen. Man ska även ha en projekteringsansvarig som tar hand om hela processen och syr ihop projekteringen. Det är hen som ska sköta all kommunikation mellan de olika parterna i projekteringen och se till så att allt är med. Man vill undvika att underentreprenörerna pratar med varandra istället för med oss, för det kan bli tokigt då. Slutligen är det även väldigt viktigt att man granskar och följer förfrågningsunderlaget. Det kan finnas fel i underlaget och man ska självklart undvika att projektera in dem i huset som ska byggas. Man ska även säkerställa att det man projekterar är i nivå med det kunden önskar, så man inte överprojekterar eller underprojekterar. Vi ska ju se till så kunden får exakt den produkt de önskar.

Skiljer sig projekteringen mycket om det handlar om en skola eller ett flerbostadshus?

– Ja det gör det, eftersom det är olika myndighetskrav som tillämpas på olika byggnader. Husen har ju olika funktioner vilket gör att projekteringen kan se olika ut. Tittar man till exempel på projektering av ett flerbostadshus så är det lättare att projektera eftersom planlösningen i regel ser likadan ut på de olika våningarna. Lägenheterna återupprepar sig vilket gör samgranskningen enklare. Projekterar man en skola så kan varje rum och våning se olika ut vilket gör att man måste samgranska hela byggnaden på ett annat sätt. Oftast är det dock större rum och friyta på skolorna vilket gör att det finns mer plats för installationerna där.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i en projektering är viktigt att redan från start ha koll på förfrågningsunderlaget och från början projektera på rätt nivå så kunden får en produkt enligt önskemål. En gedigen projekteringstidsplan underlättar, men det är viktigt att man följer upp den kontinuerligt så att ingen halkar efter och drar ut på hela processen.

Fler och fler kunder väljer idag funktionsentreprenader och anledningen är som ovan nämnt tidsbristen men också överförandet av ansvar. Genom att låta en entreprenör hantera projekteringen förflyttas också ansvaret från kunden till entreprenören, men också möjligheterna till bra lösningar och till ett mer produktionsinriktat tänk. Även om projekteringen är en komplex process som involverar många olika aktörer och är tidskrävande och omfattande, där man måste ha mer koll på byggnationen än vid en vanlig utförandeentreprenad så är också funktionsentreprenaden en roligare och mer utmanande entreprenadform. Här fångar vi även upp arbetsmiljöaspekterna till produktionen och till hållbarhetsarbetet, genom att beakta energieffektivitet, klimatbelastning, miljö och ekonomi. Vi kan också laborera med lösningar för att skapa tid i produktionen, om leveranstiden i sig är en utmaning. I en funktionsentreprenad kan vi verkligen vara med och påverka projektet och hitta nya och andra lösningar som i slutändan utvecklar byggbranschen i sin helhet!