Hållbarhet i betongbranschen

Bygg- och fastighetsbranschen bidrar idag till en betydande del av samhällets totala miljöpåverkan, vilket ställer höga krav på branschen ur miljösynpunkt. Vår byggsektor har stora utmaningar framför sig. Sverige har ett stort behov av både ny infrastruktur och underhållen infrastruktur, samt av ytterligare bostäder. Enligt Boverket måste vi fram till 2025 bygga 600 000 nya bostäder i Sverige. Samtidigt kämpar branschen med att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, för att minska vår klimatpåverkan, helt i enlighet med Agenda 2030 och det globala målet nr 13, men också i enlighet med vår färdplan för en klimatneutral byggsektor 2045. Vi behöver alltså bygga mer, och på ett sätt som inte påverkar miljön eller klimatet negativt. Det vi bygger ska sedan även under driften på minsta möjliga sätt påverka miljö och klimatet negativt.

Betong är ett av våra absolut äldsta byggmaterial. Den kännetecknas av hållfasthet, beständighet och god formbarhet. Det är ett stabilt material som är optimalt för byggandet, det brinner inte, tål fukt och möglar inte. Betong har en betydande roll när det kommer till att bidra till samhällsbyggandet och det är historiskt bekräftat då hus byggda i betong för 100 år sedan står än idag. Men framtagningen av betong idag kan inte kallas för miljövänlig. Faktum är att vid tillverkning av betong släpps enorma mängder koldioxid ut, som i sin tur bidrar negativt till växthuseffekten. Dock är det viktigt att påpeka att så fort produktionsskedet är klart och betongen är ”färdig” övergår den till att vara koldioxidabsorberande och därmed gynnar miljön istället. Betongindustrin står för cirka 7 % av världens totala koldioxidutsläpp. Betong tillverkas genom att man blandar cement, vatten, ballast, tillsatsmedel och ibland även tillsatsmaterial. Men, det är själva framtagande av cement som är mest klimatpåverkande. Cement tillverkas av finmalt lermaterial och kalksten som hettas upp till 1450 grader, en process som kallas för kalcinering, och då frigörs koldioxid.

I Sverige producerar vi årligen fem till sex miljoner kubik betong för vår infrastruktur och våra olika sorters byggnader. Det innebär ett utsläpp på cirka 1 650 000 ton koldioxid per år. Drygt 75 % av den betong som tillverkas går till husbyggnationen, vilket motsvarar cirka 4,5 miljoner kubik betong. Om vi ska bygga 600 000 nya bostäder till 2025, kommer vi släpa ut cirka 6 200 000 ton koldioxid totalt om ingenting förändras. Med andra ord, det krävs flera olika slags åtgärder för att kunna minska utsläppen av koldioxid vid tillverkning av betong.

För att ta reda på hur betongbranschen resonerar och jobbar med detta har Byggmästar’n i Skåne träffat Mats Olsson och Viktor Sundberg, som jobbar på SWEROCK, för att diskutera hur de jobbar för en mer hållbar betong.

Hur bidrar ert företag SWEROCK till hållbarhetsarbetet?
Viktor Sundberg (VS): Vi gör åtgärder för att minska belastningen av koldioxidutsläpp. Vår ambition är att äga så mycket som möjligt av värdekedjan själva. Historiskt sett i Sverige har man alltid vid brytning av berg eller liknande, drivit det med diesel. Vi investerar för att tar bort all dieseldrift och ersätter det med annan drift, som till exempel, elektrifierad drift. Sedan har vi transporten från täkten till fabriken, där byter vi ut bränslet från fossilt till icke fossilt bränsle så gott det går. Sedan har vi den stora grejen och det är cement och tillsatsmaterial. Nu investerar vi drygt 120 miljoner kronor på en ny malningsanläggning för granulerad masugnsslagg från Oxelösund. Den produkten som bildas i härden tar bort orenheter som vi sedan mal och granulerar till ett bindemedel för att ersätta cement. Idag kör vi ett bassortiment där vi ersätter 20 % av cementen. Utöver det har vi produkter där vi ersätter en större andel cement, det kallar vi för Ecobetong. På det sättet tar vi bort cirka 50-60 kilogram koldioxid per kubik. Vår ambition är att vi ska kunna ersätta 65 % av cementen istället, det skulle innebära att vi kan ta bort ett hundratal kilogram koldioxid per kubik! Det finns ingen annan, oss veterligen, som jobbar på detta viset och vi kan göra på detta sätt eftersom vi har så god tillgång på råvaran. Vi har även tagit bort all fossileldning i våra fabriker och har därmed inga fossila bränslen. På det sättet minskar vi våra utsläpp ytterligare. Vi kör ett flerfrontskrig som gör att vi minskar vår belastning på miljön avsevärt. Ecobetongen som koncept lanserades den 1 oktober 2019, men vi erbjöd den redan ett tag innan dess.

Är klimatneutral betong ens en möjlighet?
Mats Olsson (MO): Det är den, men det beror på hur man ser på det. Ser man bara på tillverkningen kan det bli svårt att se den som klimatneutral, men ser man på hela livscykeln så kan betongen bli klimatneutral. Då måste man dock ta alla faser i beaktande. Från det att betongen produceras till brukningsfasen, till rivningen, till det som sker efter att man har rivit huset. Det går inte att skippa dessa faser. En byggnad i betong kan stå länge, och även när man har rivit den kan man återanvända betongen. Man kan krossa ner den och använda den som dekorsten till exempel, men betongen i sig kommer vilja bli kalksten igen, så sett över tid så blir det en liten belastning.

Kommer Ecobetongen att konkurrera ut vanlig betong?
VS: Vi vet att detta är framtidens affär, att man säljer på miljön och inte på något annat. Redan 2020 kommer det komma ut nya utsläppsrätter i EU som kommer göra att betong med rent cement i kommer bli svindyrt. Om vi säger att cementen idag kostar en krona, då kommer den i en nära framtid att kosta 1,25, och om tio år kostar den tre kronor istället. Den kommer helt enkelt att kosta fler gånger mer än sitt värde på grund av utsläppsrätten och koldioxidstraffen som vi kommer att drabbas av. Så man måste vara medveten om, som byggare och producent, att den vanliga betongen gjord på cement kommer att bli mer och mer exklusiv ju högre koldioxidstraff vi får. Det kommer bli en naturlig brytpunkt någonstans där det kommer bli för dyrt och inte längre intressant med vanlig betong. Då kommer Ecobetongen att vara ett mer självklart alternativ.

Finns det något hinder för Ecobetongen att penetrera marknaden?
MO: Om vi kommer in i projekten i rätt tid, till exempel i början av en totalentreprenad, kan vi ifrågasätta normen och då har vi chansen att vara med och påverka. Då kan vi presentera och välja Ecobetongen, där det finns utrymme för det. Ecobetongen passar ju inte alltid. Har man ett bygge med snäv tidplan där man måste ha en snabb uttorkning, så lämpar sig kanske inte Ecobetongen på samma sätt. Tidsbristen är tyvärr en faktor som gör att den betongen som idag anses vara den stora miljöboven blir vald. Det gäller att få med konstruktören i tidigt skede, för då kan vi titta på alternativen. Men ringer man veckan innan kan vi inte göra så mycket.

VS: Ger man inte den som köper in betongen något val så erbjuder vi idag en produkt som är bättre än branschstandard, oavsett. Det garanterar vi! Men vill man ha något mer, vill man sikta mot stjärnorna, då krävs det att vi har tid på oss och att vi alla samarbetar.

Genom ett aktivt utvecklingsarbete har betongens klimatpåverkan redan idag kunnat reduceras med cirka 20 %, men målet är klimatneutral betong, och för att uppnå det krävs det ännu ett mer intensivt utvecklingsarbete. Utvecklingen forsätter och betongbranschen har genom att optimera sammansättningen och användandet av alternativa bindemedel arbetat för att minska klimatpåverkan ytterligare. Genom att ändra betongens recept, där fokus ligger på teknikutvecklingen av cementtillverkningen och andra bindemedel, har man alltså lyckats uppnå lägre klimatavtryck. På så vis är man ett steg närmare koldioxidneutral betong ur ett livscykelperspektiv.

Målsättningen som betongbranschen har satt på kort sikt är att koldioxidutsläppen från betong till husbyggnation ska minska rejält och nå en halverad klimatpåverkan inom fem år. För att nå målsättningen och kunna minska klimatpåverkan krävs det ett samarbete med kunder, konstruktörer, arkitekter och byggare, som tillsammans kan ställa krav på att betongen som beställs har en lägre klimatpåverkan. Målsättningen på lång sikt är klimatneutral betong sett ur ett livscykelperspektiv.

Bild: SWEROCK