Från vagga till vagga

Om cirkulär ekonomi i byggbranschen

Begreppet ”cirkulär ekonomi” används flitigt i vårt samhälle idag. Begreppet är ett uttryck för ekonomiska modeller där cirkulära kretslopp används istället för linjära processer, som har varit dominerande i företag, organisationer och samhällen fram till idag. Sedan den industriella revolutionen har den ekonomiska tillväxten gått hand i hand med ökad användning av naturresurser och ökande avfallsmängder.

Cirkulär ekonomi är inspirerad av bland annat ekologi, Performance Economy och Cradle-to-cradle-rörelsen, som på svenska heter Vagga-till-vagga rörelsen. Allt material, med rätt åtgärder, omvandlas till nya värdefulla råvaror, antingen till industrin eller som näring åt jorden. Principen bygger helt enkelt på att eliminera avfall som koncept, och istället ser man på materialet ur ett cirkulärt perspektiv där allt gammalt kan bli något nytt. Man använder ett kretsloppsperspektiv, och på det sättet minskar man användningen av naturresurserna. Genom att kolla på faktorer såsom produktion och design, konsumtion, avfallshantering och marknaden för återvunna material, skapar man en handlingsplan för cirkulär ekonomi. Både EU och FN har med en ökad cirkulär ekonomi bland sina mål, vilket bland annat innebär att medlemsländerna ska arbeta för att en så pass liten del som möjligt, av de använda produkterna, ska gå till avfall. Men, målen är inte helt lätta att uppnå och för att en ekonomi ska bli cirkulär krävs stora förändringar i samhället, då begreppet har omdefinierat marknaden.

Cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande är relativt nya begrepp, men vad krävs för att man ska kunna ta sina första steg mot ett cirkulärt byggande? Enligt Informationscentrum för hållbart byggande återvinns bara cirka 40 % av den totala mängden material och produkter som annars är tänkt att slängas. Vinsterna med cirkulär ekonomi är således inte enbart miljömässiga utan även ekonomiska. För byggbranschen innebär cirkulär ekonomi ett nytt ekonomiskt tänkande. En ständigt växande befolkning och stark ekonomisk utveckling kräver att vi bygger ut vårt samhälle då det finns brist på bland annat bostäder, förskolor, vårdlokaler med mera. Detta förbrukar jordens resurser i allt snabbare takt. Bygg- och anläggningssektorn har tillsammans tagit fram en färdplan för en klimatneutral byggsektor, som redan 2045 ska ha noll koldioxidutsläpp. Färdplanens mål är bland annat att vi ska vara resurseffektiva och skapa nya affärsmodeller och samverka över hela värdekedjan. Tillsammans med färdplanen tar alla aktörer inom bygg- och anläggningssektorn första steget mot ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan. Dock krävs det, för att omställningen till cirkulär ekonomi ska bli lyckad, att människors livskvalitet inte försämras. Det linjära tänket som hittills har dominerat byggbranschen ska succesivt bytas ut till ett cirkulärt kretslopptänk, där material och produkter ska bibehålla samma standard och kvalitet och bli till råmaterial som får nytt liv i nyproducerade byggnader.

I dagsläget kan man konstatera att cirkulär ekonomi, och cirkulärt byggande, har börjat sprida sig. Idag finns inte kretslopptänket i hela byggbranschen, men nya affärsmöjligheter skapas kontinuerligt vilket underlättar implementeringen. I en rapport skriven av IVL konstaterar man att det bland stomleverantörer bedöms att ca 75 % av en byggnad skulle kunna demonteras om det fanns en marknad för det. Det vill säga en eftermarknad som hanterar demonteringen och försäljningen av produkterna som finns kvar, samt en efterfrågan på den typen av produkter. En annan faktor som kommer påverka, och underlätta för, cirkulär ekonomi är den ökade graden av digitalisering. Aktörer inom det digitala jobbar med att utveckla digitala lösningar som underlättar informationsspridningen mellan olika skrån inom byggbranschen och gör det möjligt att bygga efter cirkulära principer, då man har mer information och data att gå på. Dock kvarstår problemet att det är enkelt att slänga gammalt och lätt att köpa nytt. Det krävs att nya styrmedel och subventioner kommer till för att cirkulär ekonomi ska få en ordentlig chans, eftersom incitament saknas på grund av låga kostnader för förbränning av material, vilket gör det lättare att välja ”slänga”-principen istället för ”återvinna”-principen.

Ett cirkulärt byggande betyder att man ska minimera avfall och öka materialåtervinningen. Genom att implementera återanvändning av produkter, användning av resurseffektivare material och reducering av byggavfallet tar vi tillsammans små steg mot en byggbransch som har mindre påverkan på miljön. Diskussionerna kring cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande är inget nytt, utan har funnit som koncept under många år. Men ett exempel på hur man går från ord till handling hittar vi i Malmö. Malmö Stad har som bekant tagit fram en färdplan för hur man ska implementera klimatomställningen och bli klimatneutrala redan 2030, den så kallade LFM30. Utöver klimatkalkyler som beräknar mängden koldioxid en byggnad belastas med, har Malmö Stad tydligt börja förverkliga cirkulär ekonomi i sina senaste projekt. Detta gör de bland annat genom att ha koll på det som rivs, inom det egna beståndet, för att sedan ”stoppa in” det i andra projekt. Som exempel återanvänder man dörrar, takpannor och storkök. Dessa initiativ är redan tagna, men nu kommer andelen av projekt som återanvänder material från rivningar att öka. Lunds kommun följer i samma fotspår och har även de börjat återanvända sakvaror från rivningsprojekt, som får nytt liv på annat håll inom kommunen.

På Byggmästar’n i Skåne har vi börjat tänka mer på det cirkulära byggandet. Vi är i början på den här resan, men redan nu har vi börjat tänka mer på de resurserna vi har på företaget innan vi köper nytt. Sedan ett antal år ställer vi frågor till varandra internt om överblivet material eller dylikt, vilket minimerar resursanvändandet och sliter mindre på miljön. Tanken är att vi ska fortsätta utveckla oss ytterligare inom området, minska avfallet och främja ett ”cirkulärt agerande”. Utvecklingen av den cirkulära ekonomin är viktig för en mer hållbar byggprocess, men vi vill också lyfta att vi i Sverige sedan 1990 ändå kan visa på fin miljöstatistik. Ratio kom för en tid sedan med en rapport ”Mycket mer för mindre” som på flera områden visar hur just Sverige sedan 1990 har ökat antalet invånare med 1,6 miljoner personer, med en ekonomi som nästa har dubblerats. Samtidigt har flera miljöskadliga utsläpp har under samma tid minskat, så även användandet av naturresurser.

– Vi har studerat hur hållbar Sveriges ekonomiska tillväxt har varit sedan 1990, säger Jonas Grafström som ör en av författarna till rapporten. Våra resultat visar att utsläpp i många fall har minskat – trots ökad konsumtion. Vi får ut mer för mindre. Trots att BNP har ökat sedan 90-talet har koldioxidutsläppen under samma tid minskat med 27 procent, i relation till BNP nästan 60 procent. Även utsläpp som bly, svavel och nickel har minskat, fortsätter han.

Rapporten från Ratio bygger på öppna data från bland annat Naturvårdsverket och SCB. I rapporten studeras användande och utsläpp av bland annat koldioxid, naturresurser, föroreningar och jord- och skogsbruk de senaste decennierna.

Det är viktigt, tycker vi, att ändå lyfta den utveckling som faktiskt har skett, som gärna glöms bort i dagens samtal kring miljön. Det innebär inte att vi ska stanna av denna utveckling, utan tvärtom öka takten, men bilden får inte vara att vi successivt försämrat, utan faktiskt visar rapporten att vi förbättrat väldigt mycket. Läs gärna mer här!

Bild: Naturskyddsföreningen