Globalt mål 08 – Byggmästar'n i Skåne

Att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

Anständiga arbetsvillkor för alla

Byggmästar´n i Skåne är medlemmar i arbetsgivarorganisationen Byggföretagen och i Svenskt Näringsliv, vilket innebär att alla medarbetare hos oss har kollektivavtal. Vi leder också vårt företag i ett integrerat certifierat kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöledningssystem, som utöver kollektivavtalen, skapar en bra grund för ett gott medarbetarskap, en säker och trivsam arbetsmiljö samt skapar förutsättningar för både utveckling och ekonomisk tillväxt. Vi har för både 2017 och 2018 utsetts till årets friskaste företag i syd! 2018 blev vi dessutom utsedda till Sveriges friskaste företag. 2012 representerade vi Sverige i den europeiska arbetsmiljötävlingen Healthy Workplaces Good Practice Award.

De tjänster vi utför och samordnar, kompletteras av tjänster från underentreprenörer. De underentreprenörer vi anlitar kräver vi vissa grundkriterier av, bland annat att de ska vara registrerade hos det svenska Skatteverket för mervärdesskatt, som arbetsgivare och för F-skatt, samt ha ett svenskt bolag eller svensk filial anmäld hos Bolagsverket. Detta för att underlätta för de svenska myndigheterna att kontrollera efterlevnad av skatter med mera. Vi säkerställer även att eventuella utstationerade personer som finns på våra byggen, finns anmälda hos Arbetsmiljöverket, av samma skäl. I stort sett alltid ligger det på oss att agera som byggarbetsmiljösamordnare för arbetsmiljön under utförandet, som så kallad BAS-U, utsedda av våra byggherrar. Det innebär att vi beslutar om ordnings- och säkerhetsregler som ska gälla för alla aktörer på byggarbetsplatserna, utöver det regelverk som Arbetsmiljöverket med flera har.

Visuellt kan vi lätt se hur allas arbetsmiljö ser ut på våra byggarbetsplatser, liksom hur deras arbetstider ser ut. Vi kan även ta stickprov på utbildningsinsatser inom arbetsmiljöområdet, till exempel att de har ställningsutbildning, heta arbeten/brandfarliga arbeten, utbildning för säkra kranlyft etc. Det som är betydligt svårare för oss att kontrollera är löner och hur pass arbetstagarna i andra företag finns med i det sociala skyddsnätet med pension och försäkringar etc, men däremot kräver vi att entreprenörerna är medlemmar inom sfären Svenskt Näringsliv eller har hängavtal med en facklig organisation, för att säkra upp sådan extern kontroll. Som ytterligare skydd för alla aktörer på en byggarbetsplats finns den nya Lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar, som trädde i kraft 1 januari 2019. Den innebär att om en person, tillhörande ett företag som verkar på en byggarbetsplats, inte får ut rätt lön från sin egen arbetsgivare, enligt lag har rätt till att få ut lön från den aktör som anlitat arbetstagarens företag, eller av den aktör som betraktas som huvudentreprenör, och är den aktör som rent affärsmässigt står närmast byggherren. Lagen är tuff, med korta handläggningstider, men för den drabbade arbetstagaren är det en förstärkt trygghet i anständiga arbetsvillkor.

Vi tycker det är viktigt att ungdomar kommer in i arbete efter utbildning. Hos oss finns det en naturlig koppling till gymnasieskolornas byggprogram, där vi låter skolever göra arbetsplatslärande praktik under sin skoltid som hantverkare, där vi sedan anställer dem som lärlingar. Då byggarbetsplatserna innehåller stora risker och ungdomar har en lägre riskmedvetenhet är branschen hårt reglerad av arbetsmiljöföreskrifter, men byggelever kan vi ta emot eftersom de utbildas och förbereds i skolan, och de är 18 år eller äldre när de formellt får anställning som lärling. Vi tar även emot T4-praktikanter, det vill säga skolelever som går ett fjärde år på tekniskt gymnasieprogram.

Barnarbete och slaveri tar vi helt avstånd från, och på våra byggarbetsplatser kan vi enklare kontrollera detta, än vad vi kan gällande leverantörer, särskilt utländska sådana, Men vi kan göra stickprov eller stämma av genom andra kanaler, om de olika leverantörerna som finns i branschen.

Hos oss får hantverkare lika lön för lika arbete, på så vis att varje grupp eller team får sin uppmätta lön för respektive projekt eller avdelning. Bland tjänstemännen råder däremot individuella löner, men där stämmer vi av i lönekartläggningar så att ingen missgynnas mot jämförbara roller, exempelvis på grund av kön.

Ekonomisk tillväxt

Vi tycker det är viktigt med fri handel över gränserna och vi köper både material och tjänster av utländska företag, som kan efterleva våra grundkriterier på bolagen vi nämnde ovan. Byggmästar´n i Skåne har byggt upp ett automatiserat bevakningssystem, där aktörer som vistas på våra byggen per automatik åker in i systemet för dygnet-runt-kontroller. I systemet kan vi även manuellt lägga in andra aktörer. Inköpsprocessen har därför under senare tid skärpts upp, vilket blivit möjligt tack vare den digitalisering som äger rum.

Vi har också anlitat ett företag som stämmer av våra betalningsfiler, där de stämmer av till vilka konton våra betalningar går, för att säkerställa att kontona tillhör företag vi gör affärer med och att de lever upp till ställda krav ovan, som en slags baklängeskontroll. Denna kontrollfunktion har vi haft sedan 2017, men den har lyckligtvis visat på ytterst få frågetecken och orosmoment.

Vi har ett engagemang inom bland annat Svenskt Näringsliv, och är starkt för fri handel över gränserna och marknadsekonomi, något som lyfts som en förutsättning för att överhuvudtaget lyckas med Agenda 2030 och dess 17 globala mål, och naturligtvis för en ekonomisk tillväxt, för företag, enskilda individer, länder och världen. Välstånd kommer från företag och företagandet i marknadsekonomin, från den konsumtion som finns på marknaden. Detta tillhör kärnfrågan hos Svenskt Näringsliv, något som vi stöttar och också verkar för att utveckla ytterligare.

Det finns förbättringsområden inom Sverige och EU som vi kan vara med och påverka, för företagandet och för marknaden, och den påverkan görs mycket bra via medlemskap inom Svenskt Näringsliv och Byggföretagen, för oss och för andra företag.

När man pratar om ekonomisk tillväxt nämns små och medelstora företag som viktiga att fokusera på, liksom på att skapa förutsättningar för företagande, kreativitet och innovation, och även här kommer Svenskt Näringsliv in i bilden, i påverkansarbete i att skapa ännu bättre förutsättningar i Sverige för just företagandet och kraften i kreativitet och innovation. I just vår bransch är de offentliga upphandlingarna viktiga utifrån perspektivet att säkerställa att små och medelstora företag kan vara med och lämna anbud, så att kvalificeringskraven inte skapar onödiga trösklar och oproportionerliga krav, eller att utvärderingsmodellerna har utvärderingar som uppnår fel effekter, vilket enligt färsk forskning visar sig alldeles för ofta. Däremot innebär inte det att man som upphandlande myndighet ska undvika att ställa krav på det man vill ha upphandlat, det vill säga på objektets krav. Vi är aktiva i arbetet för bättre offentliga upphandlingar, både inom Svenskt Näringsliv, men också på så sätt att vår VD medverkar i Upphandlingsmyndighetens insynsråd.

Frihandel och marknadsekonomi är två förutsättningar för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt för alla aktörer. Begreppen kräver en inkluderande global värld, och en värld där man lyfter fram företagandet och inser att alla företag startar upp som väldigt små företag, och kan dessa små företag få växa och blomma ut, skapar det sysselsättning och en god ekonomi för landet, särskilt om man klarar av att sälja globalt, och tål den globala konkurrensen. Till exempel ett svenskt företag med en lägre miljöbelastning än företag från andra länder, kan bidra till en ökad global miljönytta, genom att få sälja på en global marknad, där de tål den globala konkurrensen. Så förutom frihandel och marknadsekonomi, är det viktigt att vi ser på den stora världens hållbarhet när vi tar beslut och utvecklar förutsättningarna i Sverige. En ekonomisk tillväxt i Sverige kan betyda en ökad hållbarhet för världen!