Tillbaka

Malmö stad var en av de första städerna att ta fram en lokal färdplan för hur man ska jobba med Agenda 2030 och hur man ska implementera klimatomställningen, med tuffare mål än vad den nationella färdplanen har. Målen Malmö stad har satt är att staden ska ha en klimatneutral bygg- och anläggningssektorn redan 2030, vilket är 15 år tidigare än de nationella målen om klimatneutralitet 2045. Som ett första steg för att nå denna vision startade LFM30 upp klimatberäkningsstugor under 2020, för att ta fram strategier för ett klimatneutralt byggande, med fokus på den klimatpåverkan som uppkommer i en byggprocess, där man helt enkelt får värdera byggmetoder och byggmaterial ur ett livscykelperspektiv. Byggmästar’n i Skåne har självklart skrivit under färdplanen och varit med på resan som formar klimatberäkningarna.  LFM30 är idag inte längre ”bara” ett initiativ, utan har formaliserats till en förening, där vi är medlemmar.

Men vad betyder klimatberäkningar egentligen? Enkelt förklarat innebär det att vi inte längre ska kalkylera ett projekt i bara kronor, utan nu ska även mängden kilogram koldioxid som byggnaden belastas med tas med i beräkningen. Men arbetet är i sin linda och självklara processer och tillvägagångssätt saknas. Därför har klimatberäkningsstugorna tagits fram, vars främsta uppgift är att optimera processer och hitta lösningar i projekten som underlättar klimatberäkningarna och ta fram ett ordentligt och komplett klimatberäkningsverktyg. Deltagarna i beräkningsstugorna delar med sig av sina erfarenheter och effekter av sina beräkningar. Det handlar ju om att beräkningarna, oavsett programvara och verktyg, ska få fram likvärdiga resultat på lika materia. Idag är det tyvärr inte så, och den säkerheten vill man också uppnå.

Men hur har arbetet gått under 2020? Hur går en klimatberäkning till? Och börjar klimatberäkningarna att kännas mer tydliga idag än vad de var för ett år sedan? Vi har frågat Emma Ljungberg, som jobbar som entreprenadingenjör på vårt kontor i Helsingborg, som sitter med i arbetsgruppen för klimatberäkningar.

Ni har under året arbetat i klimatberäkningsstugor, hur har det gått?  

– Det har gått över förväntan! Tre byggprojekt var först ut med att påbörja så kallade löparprojekt. Dessa projekt har under året informerat om varje steg i en beräkning, vilket var väldig intressant och givande för oss som skulle påbörja beräkningen därefter. Vi ansökte om att vara med i ett följarprojekt tillsammans med IVL, LFM30 och SBUF, men tyvärr drog det ut på tiden och det är först under hösten vi har varit med och börjat klimatberäkna. När projektet väl kom igång fick vi väldigt bra stöd från IVL, och vi har kunnat dela kunskap och erfarenhet med de andra som deltar i klimatberäkningsstugorna. Vi beräknar vårt villaprojekt, i egen regi, i Södra Sandby (Lund), tillsammans med Gustav Skarin på Skepnad Arkitekter. 

Vad är nästa steg för klimatberäkningarna? 

– Vi har precis färdigställt första delen av klimatberäkningen, vilket har varit att få in alla resurser med rätt mängd och ”mappa” de med rätt produkt. Vi har utgått från en fil från vårt kalkylprogram Bidcon och när informationen matas in i BM (miljöberäkningsverktyget) mappas en del automatiskt, men en del får man göra själv. Anledningen till att man måste mappa resurser är för att man ska koppla resursen till ett generiskt värde som ligger i BM, till exempel x kg betong påverkar miljön med y kg koldioxidekvivalenter. Nästa steg är att börja mata in EDP:er, vilket är en produkts specifika miljödata. Då kommer man få en korrekt beräkning då olika leverantörer framställer produkter på olika sätt och har olika långa transporter.

Börjar klimatberäkningarna bli mer ”greppbara”?

– Ja, det tycker jag. Det arbetet som läggs ner med mappningen sparas för alla användare om man vill, vilket gör att nästa användare som matar in en fil från Bidcon kommer att få ännu mer automatiserat. Visst är det fortfarande lite komplext när det gäller att förstå värdena men här är klimatberäkningsstugan till stor hjälp. Några företag har kommit långt gällande beräkningar och delar gärna med sig av information och hjälp. Detta utbyte underlättar för många i branschen att kunna göra sig redo för kravet om klimatdeklarationer.   

I byggbranschen är vi alla överens om att vi måste bygga långsiktigt hållbart och det finns ett stort behov av att förstå och räkna på byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Privata, så väl som offentliga, kunder ställer krav på oss entreprenörer att förhålla oss till hållbarhet och bygga för att främja ett hållbart samhälle. Under 2020 lämnade vi ett anbud där anbudsgivare, förutom anbudssumma, även var tvungna att presentera ett nyckeltal för klimatet, antal kilogram koldioxid per kvadratmeter BTA. Anbudskalkylen avsåg nybyggnation av bostäder, 20 % av utvärderingen avsåg denna klimatberäkning, medan 80 % avsåg anbudssumman. Det var bara början, fler sådana klimatkalkyler kommer att komma. För vår del är det spännande och intressant att få vara med i arbetet med att utveckla klimatberäkningar på lokal nivå. Det krävs att vi jobbar tillsammans för att kunna komma framåt. I januari 2022 kommer det dessutom krav från Bolagsverket om klimatdeklarationer för nybyggnationer, och då kommer vi definitivt att vara redo!

SENASTE INLÄGGET

2021-04-20

För att uppnå ett klimatneutralt samhälle ...

2021-04-16

Arbetet med att ...

2021-04-16

Under en tid ...

Nyhetsbrev