Earth Overshoot Day

Årets resurser har tagit slut

Begreppet hållbar utveckling definierades 1987 genom Brundtlandrapporten. “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Vi ska kunna leva gott, men utan att förstöra för framtiden.

Den 28:e juli i år tog årets resurser slut. Det är Organisationen Global Footprint Network (GFN) och WWF som varje år försöker beräkna när på året människan konsumerat upp mer än vad jorden har möjlighet att leverera. De kallar det för Earth Overshoot Day, alltså dagen då vi står i skuld till jorden. Vår skuld till jorden ökar tyvärr ständigt och Earth Overshoot Day infaller allt tidigare på året, vilket betyder att vi använder resurserna alldeles för mycket och i allt högre takt. Enligt Världsnaturfonden (WWF) lever vi människor som om vi hade 1,7 jordklot att tillgå och om alla i världen hade levt som vi i Sverige gör hade dagen infallit redan i april, enbart fyra månader in på året. Tanken är att vi ska leva i balans med jorden, och det är det som hållbarhetsarbetet har handlat om sedan 1987 då begreppet hållbarhet lanserades.

År 1970 inföll Earth Overshoot Day den 30 december, vilket gjorde att jordens budget i princip räckte året ut. Men sedan dess har Earth Overshoot Day infallit allt tidigare och i år inföll dagen knappt åtta månader in på året. Tabellen nedan visar i vilken månad Earth Overshoot Day har infallit sedan år 1971 och som vi kan se så går trenden ständigt nedåt.

År 2020 såg siffrorna bättre ut, där Earth Overshoot Day inföll en månad senare än 2021 och 2022. Detta beror på pandemins konsekvenser, när vi människor tvingades förändra beteende genom att bland annat minska på vårt resande, men också att produktionen stod stilla i en del länder då städer hamnade i lock-down. Det är ett verkligt bevis på att ett förändrat beteende och anpassning kan ge en så god effekt på klimatet! Sedan måste vi ändå säga att den pandemivåg vi hade med lock-downs må ha varit bra utifrån detta perspektiv, men samtidigt skapade det också andra utmaningar för oss.

Hur beräknas dagen? 

För att beräkna Earth Overshoot Day varje år dividerar Global Footprint Network Earth Overshoot Day planetens biokapacitet, alltså mängden ekologiska resurser som jorden kan generera det året, med människans efterfrågan för det året, för att sedan multiplicera med antalet dagar på ett år. På så sätt kan man se det datum då vi människor rent teoretiskt har använt alla biologiska resurser som jorden återskapar under hela året. Det är tydligt att vi människor har levt utöver jordens tillgångar under lång tid, åtminstone några av oss, för sättet vi belastar jorden på skiljer sig från olika delar av världen. Det finns lösningar för att minska vår negativa påverkan. Global Footprint Network menar att det finns många åtgärder inom fem huvudområden: Planet, städer, energi, mat och population. Vi har tittat närmre på dem!

Planeten 
Hur hjälper vi jorden att växa? Människan och djuren behöver rent vatten och luft, samt bördig jord, och de naturliga ekosystemen som hav och skog är livsviktiga livsuppehållare för oss, djuren och naturen. Visste du att, enligt GFN, att om vi skulle återbeskoga 350 miljoner hektar skog,  skulle vi flytta datumet för Earth Overshoot Day med 8 dagar.

Enligt organisationen så finns det tre punkter inom denna åtgärd (planeten) som kan hjälpa jorden att återhämta sig: klassisk konservering, restaurering, samt
regenerativt jordbruk och hållbart fiske. Den klassiska konserveringen betyder att vi ska anstränga oss för att bevara vilda utrymmen. När det kommer till restaureringen så behöver vi restaurera våra ekosystem, till exempel låta våra skogar växa ikapp. Sista kategorin behandlar jordbruket och fisket, och att vi måste hitta sätt inom jordbruk och fiske som inte tynger ner klimatet. Detta går hand i hand med Agenda 2030:s globala mål 14 och 15 som behandlar havet, marina resurser och ekosystemet, samt biologisk mångfald.

Städer 
Enligt GFN så förväntas mellan 70 till 80 procent av alla människor bo i urbana städer till år 2050. Därför menar organisationen att en god stadsplanering och urban utveckling är en stor del i arbetet för att förbättra klimatavtrycket. Här vill man minska städernas negativa miljöpåverkan per capita och det gör man till exempel genom att ge tillgång till säkra och hållbara transportsystem för alla, speciellt genom att utöka kollektivtrafiken. En god stadsplanering är en mycket viktig del i arbetet för att minska vårt behov av bilar. Denna punkt faller in under Agenda 2030:s globala mål 11, hållbara städer och samhällen.

Vi ser ju att en hållbar stadsbyggnad även handlar om att säkerställa grönområden, för luftens skulle men också för den biologiska mångfaldens skull. Att även skapa förutsättningar för en god och lokal energiförsörjning i städerna är viktigt.

Energi 
Detta området behandlar det globala målet 7, hållbar energi för alla. Det viktiga här är att fasa ut den fossila energin för att på så sätt minska koldioxidutsläppen, och även utveckla användandet av förnybar energi. Fossilfri energi inkluderar kärnkraft, medan förnybar energi baseras på vatten, vind och sol. Men om vi ska kunna få till stånd en klimatomställning räcker det inte att ersätta fossil energi med fossilfri energi, utan energin måste ha en fungerande infrastruktur. Den lokala energiförsörjningen blir alltmer viktig.

Mat 
Visste du att om vi skulle halvera allt matsvinn med 50 procent världen över, skulle vi förskjuta Earth Overshoot Earth Day med 13 dagar? Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, går till spillo varje år. En annan utmaning är koldioxiden som släpps ut i samband med att livsmedel produceras. Till exempel, djurkalorier är betydligt mer resurskrävande än växtkalorier att producera. Det finns många olika lösningar på matfrågan, till exempel kan man minska matsvinnet och främja kortkedjiga livsmedelssystem, som bidrar till mindre koldioxidutsläpp. Som företag jobbar vi mycket för att säkerställa rätt mängd mat till möten och utbildningar vi håller i, och vi säkerställer även att maten inte går till spillo så att eventuella rester tas omhand av medarbetare och deras familjer, men att vi även skänker till behövande. Punkten mat faller in under globala målet 2, ingen hunger och 12, hållbar konsumtion och produktion.

Population 
Enligt organisationen så är det  viktigt att prata om populationen utifrån olika aspekter. FN räknar med att mellan 7,3 och 15,6 miljarder människor kommer att leva på jorden år 2100. Här menar organisationen att människopositiva lösningar är en bra åtgärd för att kunna främja en hållbar population, till exempel genom att stärka kvinnor och flickor, ta upp de historiska orättvisor, samt låta de utsattas röster höras. Därför blir det globala målet 5, jämställdhet, en viktig del i detta.

De 17 globala målen berör oss på många sätt, och vi vet att vår påverkan är viktig och betyder något, dels genom egna insatser men också genom att påverka och föreslå åtgärder till våra kunder och andra aktörer. Är ni nyfikna på att läsa mer om hur vi arbetar med de globala målen? Gå in och läs mer på vår hemsida! Vi hoppas att vi tillsammans kan hjälpas åt och att vi i framtiden kan nå den där balansen som jorden behöver! Låt detta bli en påminnelse och utmaning till oss , att även de minsta åtgärderna kan göra skillnad för vår planet och Earth Overshoot Day!