Tillbaka

Klimatdeklaration vid uppförande av byggnad

Utsläppen av växthusgaser påverkar vårt klimat, genom växthuseffekten, vilket är ett globalt miljöproblem. I och med att Sverige vill vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga målen i Parisavtalet beslutade riksdagen om ett långsiktigt utsläppsmål för växthusgaser. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Samtliga branscher, inklusive bygg- och fastighetsbranschen, ska bidra till uppfyllandet av det långsiktiga nationella utsläppsmålet för växthusgaser.

Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan. Uppskattningsvis står branschen för utsläpp av växthusgaser i Sverige på cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Redan 2015 presenterade Boverket, som är en myndighet för samhällsplanering, byggande och boende, en förstudie om miljö- och klimatanpassade byggregler, där man snabbt drog slutsatsen om att det fanns ett behov av en ökad medvetenhet om vilken betydelse olika val i byggskedet har för miljön, inklusive klimatpåverkan. Idag, sex år senare, har vi kommit en bit på resan med att beakta klimatpåverkan i våra byggprocesser. Det blir allt tydligare för många aktörer, att jobba för att uppnå en social, miljömässig och ekonomisk hållbar värld, men vi är långt ifrån i hamn än.

Den första januari 2022 kommer nya krav att träda i kraft för att fortsätta höja medvetenheten kring byggbranschens klimatpåverkan, nämligen redovisning av klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader. Det innebär att vid nybyggnation av en byggnad ska en byggnads totala klimatpåverkan redovisas i en klimatdeklaration. Syftet med klimatdeklarationen är att öka kunskapen om byggprocessens klimatpåverkan för att i sin tur kunna minska den som ett fortsatt steg i Sveriges styrning mot en klimatneutral byggsektor. Boverket har fått i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av reglerna kring klimatdeklarationer, för att lättare kunna tydliggöra kommande regler, göra arbetet transparent och greppbart och samtidigt ge byggbranschen god tid på sig att förbereda sig när det gäller kompetens samt produkt- och affärsutveckling. I uppdraget ingår även att identifiera och synliggöra behovet av ytterligare insatser för utveckling av reglerna, till exempel till att beakta hela livscykeln och i att börja sätta nivåer.

Men vad är en klimatdeklaration? Vad kommer allt detta att innebära för olika aktörer i byggsektorn? Vem som ska deklarera? Och vad är det som ska deklareras?  

Det är många frågor som ska besvaras, och tiden springer snabbt. Inom ett år ska vi kunna det här som rinnande vatten.  Alla nya byggnader, som kräver bygglov efter den 1 januari 2022, kommer kräva en klimatdeklaration, med undantag för bland annat byggnader för industri- eller verkstadsändamål, ekonomibyggnader för till exempel jordbruk och byggnader som inte har större bruttoarea än 100 kvadratmeter. Om man utför en tillbyggnation behöver inte en klimatdeklaration att lämnas in, utan kravet gäller bara nybyggnationer. Det är byggherren som har ansvaret för att en klimatdeklaration görs och lämnas in till Boverket, där de ska registreras. Boverket kommer att ha ett register för inkomna klimatdeklarationer. Deklarationen ska lämnas in i slutskedet och alltså inte inledningsvis.

Vad är det som ska beräknas i en klimatdeklaration? Vilka delar av byggnadens livscykel ska beaktas i en klimatdeklaration?  

När man pratar om en byggnads livscykel pratar man oftast om tre huvudsakliga skeden, byggskedet, användningsskedet och slutskedet. Dessa tre skeden delas in i informationsmoduler som beskriver processerna under livscykeln, vilket i sin tur gör att klimatberäkningarna kan redovisas på ett likformigt sätt som förenklar tolkningen av resultatet. Klimatdeklarationen omfattar hela byggskedet som består av fem informationsmoduler (A1-A5). Med andra ord är det inte hela byggnadens livscykel som ska vara med i klimatdeklarationen, dock ska man ha i åtanke att inom byggskedet så ska transporter av byggprodukter till byggarbetsplatsen och hantering byggspill och energikrävande processer ingå.

Hur gör man en klimatdeklaration? 

För att kunna göra en klimatdeklaration behöver man ta fram en sammanställning av det material man kommer att använda samt den energiförbrukningen som krävs för byggnaden under byggskedet, det vill säga en resurssammanställning. Oftast använder man sig av ett byggkalkylprogram, och oftast brukar programmet automatiskt räkna om mängderna till klimatpåverkan för de olika byggdelarna. Klimatpåverkan redovisas i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter (bruttoarea). Om man beräknar klimatpåverkan tidigt i ett byggskede vet man inte alltid vilka produkter som faktiskt kommer att byggas in, och då är det lämpligt att använda så kallad generisk data, det vill säga genomsnittsdata. Genomsnittsdatan som används ska vara representativ för byggprodukter som finns och används på den svenska marknaden. Dock kommer denna data att ha relativt höga genomsnittsvärden för att stimulera användandet av produktspecifika klimatdata i den slutliga klimatdeklarationen. Boverket har i uppgift att samla in och presentera denna generiska data i en databas. Databasen kommer finnas tillgänglig innan kravet på klimatdeklarationerna kommer att träda i kraft. I ett senare skede, när man vet vilka produkter som faktiskt kommer att byggas in, ska den generiska data som använts ersättas med produktspecifika klimatdata, med så kallade miljövarudeklarationer (EPD) för produkterna som används. Saknar man produktspecifika klimatdata går det bra att använda generiska data hela vägen. Uppgifterna som legat till grund för klimatberäkningarna i deklarationen ska sparas av byggherren i fem år, då är det främst resurssammanställningen och om produktspecifika klimatdata har använts, som ska sparas.

Under 2021 har vi på Byggmästar’n i Skåne valt att lägga ett stort fokus på klimatberäkningar och skapa kunskap kring uppbyggnad av livscykelanalyser, men det är ett fokus vi burit med oss i några år som nu accelererar. Vi ska säkerställa att vi själva ska kunna ta fram till exempel livscykelanalyser för att bättre förstå en byggnads klimatpåverkan. Under året ska vi ha genomfört tre klimatberäkningar, även om det inte finns krav på klimatberäkningar från kunden, för att testa på arbetet och säkerställa att vi är redo att efterleva Boverkets nya krav från 2022. Samtidigt har vi medarbetare som är mycket involverade i olika forum, som till exempel LFM30, för att fånga upp kunskapen i branschen och bidra till att hitta lämpliga lösningar för arbetet. De erfarenheter och den kunskap som detta kommer att generera ska sedan spridas vidare inom organisationen till exempel via forum för IT, Kalkyl och inköp, Teknik och produktion samt inom vår Utvecklingsgrupp. Ett särskilt fokus behöver vi lägga på själva byggarbetsplatsens påverkan och hitta smarta metoder för dem.

Klimatberäkningar och klimatdeklarationer har vi pratat om i flera år och började också för några år sedan lite mer på allvar att fördjupa oss i. Det har funnits utmaningar på vägen, och det gör det fortfarande, men vi är redan nu redo att anta de nya kraven. Redan nu har vi blicken längre fram än så, och funderar över hur vi ska beakta hela livscykeln och i hur vi kan automatisera klimatberäkningarna på ett smartare sätt, via BIM-miljön och BIM-objekt. Digitaliseringen är avgörande för både mer effektiva och säkrare beräkningar och för klimatarbetet i stort, säger Carin Stoeckmann, VD på Byggmästar´n i Skåne

SENASTE INLÄGGET

2021-09-21

God arbetsmiljö och ett ...

2021-09-17

Kompetensförsörjning är en ...

2021-09-10

Ett av Agenda 2030’s globala mål ...

Nyhetsbrev