Vad är IMD?

Varje dag förbrukar människan resurser. Oavsett om man är en person som inte reser mycket, väljer att shoppa second-hand, klimatkompenserar och köpet närodlat samt väljer vegetarisk kost, så har man en klimatpåverkan genom att bara leva. Varje dag gör människan nämligen av med vatten och el, och framtagandet av dessa har en miljöpåverkan.

I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn. Vi lär oss tidigt som barn att vattnets kretslopp är evigt, vilket gör att vi i Sverige gärna tar vattnet för givet. Det är självklart för oss att kunna gå till en kran och hälla upp vatten i ett dricksglas eller ta en dusch efter en lång arbetsdag. Vattnet är en grundförutsättning för allt levande på jorden och tillgången till vatten är en förutsättning för människans hälsa och samhällets hållbara utveckling.

De kommunala vattenverken i Sverige producerar nästan 900 miljarder liter dricksvatten per år, och även om det finns gott om vatten till alla i vårt avlånga land finns det både ekonomiska och miljömässiga skäl att inte slösa på det. Sommaren 2018 blev vi i Sverige varse om att även vi kan få en vattenbrist och för att säkerställa att vi har tillgång till rent vatten även i framtiden måste vi ta ett gemensamt ansvar och fundera på hur vi ska använda vattnet på ett effektivt och resurssmart sätt.

Tittar vi istället på elen i Sverige, så produceras den främst med hjälp av vatten, kärnkraft, vind och bioenergi. Endast två procent av elproduktionen har fossilt ursprung. Vårt elsystem har med andra ord en mycket liten klimatpåverkan, men en klimatpåverkan ändå. Elförbrukningen har generellt sett ökat i världen de senaste åren, vilket har tärt på våra gemensamma resurser. Även här finns det ett behov av att hitta sätt att använda den elen vi producerar på ett effektivare och smartare sätt, så att vi kan fortsätta använda elen, utan att vi riskerar kvaliteten på vår planet.

Två av Agenda 2030:s globala mål handlar om vatten, det globala målet 6 – säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla, och det globala målet 14 – bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling. Bägge målen tar i huvudsak upp hur vi ska bevara och nyttja vattnet på ett hållbart sätt och vad vi som samhällsmedborgare kan göra för att vara med och bidra till utvecklingen av vattnets hållbarare riktning. Tittar man på el, så handlar ett av målen om hållbar energi, det globala målet 7 – säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla. Målet handlar om att ändra på hur vi producerar och konsumerar energi, så alla kan få tillgång till det utan att vi skadar vår planet.

Men vad kan då samhället och den enskilda individen göra för att förstå konsekvenserna av slösandet på vatten och el, och lära sig att använda dessa på ett ”resurssmartare” och effektivare sätt? Byggmästar’n i Skåne har träffat Kristoffer Berg och Martin Berg på E.L. System AB för att prata om IMD, Systemlösning inom Individuell Mätning och Debitering, som hjälper till att få till en lägre förbrukning av el och vatten som i sig bidrar till bättre miljö och hållbarare samhälle.

Vad är IMD, Individuell Mätning och Debitering?

Kristoffer Berg (KB): För att förstå IMD måste man förstå hur det har fungerat tidigare. Förr, i ett flerbostadshus, fanns det en schablon på hur mycket varm- och kallvatten en lägenhet gjorde av med. Schablonen bakades in i hyran och hyresgästen betalade en fast summa varje månad oavsett hur mycket vatten man faktiskt förbrukade. Detta ledde till att de som förbrukade mindre vatten betalade för dem som förbrukade mer, vilket var orättvist och man kunde inte påverka sin egen kostnad. Eftersom man inte heller betalade för det man förbrukade, förbrukade man i regel mer varm- och kallvatten än det man egentligen behövde. Medvetenheten om antal liter vatten som bara rann ner i avloppet fanns inte, och så har det fungerat i många år. Idag har vi något som heter Individuell Mätning och Debitering, förkortat IMD, där man installerar mätare i varje lägenhet som mäter förbrukningen av varm- och kallvatten. Det innebär att man idag kan se hur mycket vatten en lägenhet förbrukar och då debitera den lägenheten för den mängden vatten lägenheten använder. Ju mindre vatten en lägenhet förbrukar, desto mindre betalar lägenheten för vattnet. Så fort man börjar mäta och debitera efter det, minskar förbrukningen drastiskt. Genom att installera IMD sänker man förbrukningen av vatten med cirka 25-30 kubik vatten per lägenhet. Då sparar man inte bara på vattnet utan även på de resurser och den energi det tar att rena vattnet och värma upp det samt att man sliter mindre på maskinerna som utför jobbet, vilket bidrar till mindre miljöpåverkan.

Martin Berg (MB): IMD avser inte bara vatten utan vi kan även mäta temperaturen då samma typ av mätare sätts in för temperaturen och fastighetsägaren kan då styra och justera systemet så det blir jämnare temperatur i huset, vilket besparar den energin det tar att värma upp fastigheten. Med tiden har man även lagt till el i IMD. I en stor bostadsrättsförening med cirka 100 lägenheter brukar man ha lägenhetsabonnemang per lägenhet. Det innebär att man har en fast avgift på 1000-2000 kronor per år, fast alla lägenheter är inom samma fastighet. Med IMD kan man istället se till att föreningen köper in elen och genom en elmätare kan varje lägenhet få så mycket el som den behöver eftersom bostadsrättsföreningen kan fördela ut elen. Då kan man ha ett stort elabonnemang istället för hundra små. Systemet är dessutom öppet för solceller. Eftersom allting är sammankopplat så kan den elen som solcellerna producerar disponeras ut till lägenheterna, istället för bara till de allmänna ytorna för att sedan sälja resten. Elen som genereras går till fastighetscentralen och distribueras sedan ut till lägenheterna. Med IMD sparar man pengar, betalar för det man själv förbrukar och man sparar på resurser och miljön.

Hur bidrar IMD till ett hållbarare samhälle?

KB: Fördelarna med IMD är både miljömässiga och ekonomiska, men framför allt så innebär användandet av IMD en minskning av användandet av resurser. Det går åt mycket resurser att till exempel köpa in vatten, rena det och värma upp det. Precis på samma sätt går det åt mycket resurser till att producera el. Genom att användarna själva har koll på sin förbrukning kan de välja att minska den, vilket självklart blir bättre för miljön. Sedan har även den aspekten att framtagandet av el och vatten leder till koldioxidutsläpp. Använder vi mindre el och vatten minskar utsläppen, vilket är bättre för miljön. I fastigheter som har individuell vattenmätning är snittförbrukningen ca 30-35 % lägre jämfört med en traditionell lösning där varm- och kallvatten ingår i hyran. IMD är egentligen ingen nyhet. Liknande system har länge funnits utomlands. Det är bara vi i Sverige som har varit efter. Här har vi inte haft några krav på oss att mäta förbrukningen av vatten och el, och det har varit billigt att köpa in.

Passar IMD bara vid nyproduktion av flerbostadshus?

KB: IMD passar överallt där man ska mäta. Tänker man vid en nyproduktion av ett flerbostadshus så kommer det komma krav på att man ska mäta användandet av varmvatten, så att man kan se själva förbrukningen i lägenheterna. Tittar man på industrier, där det är flera företag eller avdelningar som samsas om samma utrymme, så kan man använda IMD för att hålla koll på förbrukningen för en speciell avdelning eller företag. Samma gäller för kontorshotell där man nu kan debitera rätt summa till rätt hyresgäst. Våra kunder är allt från fastighetsägare till industrier till köpcentrum. Ur ett byggnadseffektivt perspektiv så är IMD dessutom ett litet system som inte tar jättestor plats och det behövs mindre utrymmen vilket gör att stora teknik- och elcentraler som man tidigare byggde in i fastigheter numera kan bli något annat. Men det är inte bara vid nyproduktion som IMD fungerar. Vi kan även gå in i gamla fastigheter, vid en ombyggnation, tillsammans med behöriga installatörer. Då river vi ner de gamla systemen och installerar IMD. Det är så klart en svårare process, då olika projekt ser olika ut. Vissa är lättare att omvandla till IMD, medan andra projekt kräver mer omfattande ingrepp. Idag har vi ett bestånd där många av flerbostadshusen är 50-70 år gamla och man måste göra stambyten till exempel. Då är det klokt att passa på och sätta in IMD. Gör man ett stambyte är det bara att samtidigt sätta in mätarna och dra kablarna, sedan är det klart. Från och med 2021 kommer det att bli krav på att installera IMD om man gör en omfattande renovering som till exempel ett stambyte. Det finns undantag om det innebär att det blir onödigt dyrt till exempel, men generellt sett kommer det vara krav på att man har individuellt mätning och debitering i fastigheter. Vissa myndigheter och personer har haft åsikter om huruvida IMD egentligen är lönsamt att sätta in i gamla fastigheter, och visst, om allting fungerar som det ska i befintliga byggnader och det inte finns rätt typ av förutsättningar att installera systemet, så kan det bli väldigt kostsamt att sätta in IMD. Blir det inte ekonomiskt försvarbart är det svårt att ställa det kravet, men annars finns det ingen anledning att inte sätta in IMD för att minska på förbrukningen av el och vatten.

Möter IMD något motstånd?

MB: Marknaden förändras och vi har kommit långt i att tänka mer miljö i det vi gör. Därför faller sig IMD väldigt naturligt när vi presenterar det för våra kunder. Det är sällan man inte är intresserad av något som gynnar miljö och den egna plånboken. Olika kunder tänker självklart olika, och det är olika argument som får dem att köpa systemet. Vissa tycker att miljöaspekten är den viktiga, medan andra bara tittar på att detta är ekonomiskt gynnsamt. Men oavsett så är samtliga eniga om att så som det har varit fram till nu, med en schablon och fast pris, har varit orättvist. Det är väl självklart att man betalar för det man förbrukar?

KB: IMD blir också en tankeställare för många, det märker vi ofta. De som till exempel har förbrukat mest vatten, blir de som helt plötsligt förbrukar minst. En stor anledning är självklart att man betalar mer ju mer man förbrukar, men man får det också svart på vitt, hur mycket vatten man gör av med till exempel och hur mycket man slösar på resurserna. Det är medvetenheten som man tidigare har saknat som nu dyker upp hos personer. Många har nog ingen koll när de står och diskar, eller borstar tänderna, hur mycket vatten som bara rinner ner i avloppet. Med IMD ser man klart och tydligt och har då möjligheten att tänka efter och då välja att hantera vatten, till exempel, på ett smartare och effektivare sätt.

Att mäta el- och vattenförbrukningen i varje enskild lägenhet, och sedan bli debiterad för det man förbrukar, är inget nytt. Utomlands har det länge fungerar på detta sätt och nu vill EU se till att fler länder ser över sin förbrukning och försöker hålla den nere för att minska belastningen på miljön. Enligt EU:s Energieffektiviseringsdirektiv ska all nyproduktion av flerbostadshus i Sverige vara utrustad med IMD från och med oktober 2020. EU-kommissionen har kritiserat den svenska regeringen för att vi idag inte mäter förbrukningen av el och vatten, därför har regeringen även beslutat om nya regler kring individuell mätning och debitering i det befintliga bostadsbeståndet. Reglerna börjar verka nu, men det är först den första juli 2021 för vissa befintliga bostadsfastigheter. När ett flerbostadshus kommer att renoveras efter den första juli 2021 ska utrustning för IMD installeras, med undantagsfall om det inte är teknisk genomförbart. Då kommer det vara upp till den enskilda fastighetsägaren att påvisa att man uppfyller förutsättningarna för undantagen.

För oss byggentreprenörer kan vi vara med och påverka implementeringen av individuell mätning och debitering i de projekt där vi även utför projekteringen. När vi projekterar en byggnad kan vi vara med och välja vilka funktioner byggnaden har och finna effektiviserande lösningar. Vi kommer att använda oss av IMD i vårt projekt i Staffanstorp, där vi kommer bygga bostäder i egen regi. Det är självklart för oss att ett sådant system som IMD ska finnas i all form av nyproduktion, inte bara när vi bygger nya bostäder, för att främja samhällets hållbara utveckling och minska på användandet av resurser. På det sättet kan vi vara med och spara energi och bidra till att både EU och FN når sina klimatmål.

För mer information om IMD, besök gärna E.L. System AB’s hemsida,  www.el-system.se.