Vi har pratat med plåtslagare!

Vad vill en plåtslagare att vi ska tänka på som byggare?

När vi har ett byggprojekt är det många aktörer som blir en del av byggteamet. En pusselbit i taget ska läggas. Det ska schaktas, byggas en grund, resas en stomme, sättas fönster, och så vidare. Alla aktörer har sin kunskap och sin uppgift, och det är viktigt att kugghjulet fungerar, både tidplanemässigt men också kvalitetsmässigt.

Under våren fick vår VD ta emot lite kritik från plåtslagare, inte riktat till oss som företag, utan till byggare i mer generella termer. Vi gör inte vårt jobb tillräckligt bra och ger därför inte plåtslagarna förutsättningar till en bra start i sin del av projektet, vilket naturligtvis är tråkigt att höra. Vi har därför kontaktat en plåtslagare som vi ofta samarbetar med och ställde några frågor gällande vad vi byggare behöver tänka på för att kunna förbereda plåtslagarens arbete så gott det går. Vi har pratat med Björn Frank, delägare och arbetschef för Malmö Byggnadsplåtslageri.

Vad ska vi beakta redan i projekteringen?  

– Ska man hård dra det så är det egentligen vårt AMA-kapitel. Det är ju allt från hur man projekterar plåt vid olika tak- och fasadtyper till hur man planerar för arbetet så att dem moment andra yrkeskategorier måste ha utfört innan vi kan börja vårt montage är utförda och är rätt utförda. Har man god kunskap om vad AMA kräver för förutsättningar gällande underlag och förarbete så minimerar man både kostnaden för ÄTA arbeten samt att byggaren slipper göra om momenten. Man sparar tid, pengar och miljön, samt bringar förutsättningar för god stämning på arbetsplatsen. Detta behöver man tänka på i första hand vid projekteringen sen under produktionen. Entreprenadingenjörer, platschefer och arbetsledare ska absolut inte vara experter inom området plåt. Inom branschen ser vi ett större flyt i de projekt där en plåtkonsult eller om man har en upphandlad aktör som kan bidra med sin expertis inom området kopplas in så tidigt som möjligt i projektet.  

Vad behöver vi tänka på i våra egna arbetsberedningar?  

– Jag tror mycket på att utbilda och informera platschefer, arbetsledare och lagbasar. Avsätt en halvdag med plåtkonsulten inför ett projekt. Då skapas förutsättningar för alla att få till det rätta resultatet. Plåtkonsulten har oftast koll på tätskikt (papp) också. Vi nyttjar AMA hus online, där kan killarna gå in och söka på sina smartphones vid dem flesta förekommande momenten och få koll på vad som krävs i utförandet för specifika moment samt vilket underlag och förutsättningar som föreskrivs. Enkelt och smidigt. Plåtkonsulterna håller mer än gärna i utbildningar för byggare när det kommer till att skapa förutsättningar för ett bättre slutresultat. Även Plåt och Ventförbundet håller i egna utbildningar, där kanske kan föras en diskussion om utbildning med fokus på förutsättningar och underlag vid plåtarbete… 

Och vad behöver ingå i vår egenkontroll för att kvalitetssäkra inför plåtslagarens övertagande?  

– Vi har krav på detaljerade egenkontroller gällande dem olika plåtmomenten på ett projekt. Vad jag förstår så har ni också egenkontroller, men jag vet inte hur mycket de kontrollerna egentligen fångar upp de här problemen som dyker upp vid jämna mellan rum. De vanligaste felen vi råkar ut för är fel förutsättningar vid fönster och fasadbleck när det kommer till föreskriven lutning på plåten. Likaså förutsättningar vid bandtäckning på tak, här används allt för ofta fel råspont samt underlagspapp, samt att montaget ofta ej uppfyller det som föreskrivs i AMA Hus. Det som är viktigt att få med sig är att plåten inte är ett tätskikt, underlaget skall alltid vara tätt. Borde man inte kunna ha punkter i egenkontrollerna som kontrollerar mot förutsättningar för de andra yrkesgrupperna, för att man ska bygga bort så mycket som möjligt av de här problemen. Det har varit en het diskussion i vår bransch gällande dem ökade anmärkningarna på pilhöjd vid bandtäckningar samt vågig plåt. De föreskrifter som kommit från leverantörerna och Plåt och Ventföretagen lägger stort ansvar på montören gällande bearbetningen från verkstad till att vi sluter falserna på taket. Men i dessa föreskrifter läggs stort ansvar på byggaren som skall leverera ett slätt underlag samt att rätt material använts. Just nu har vi 3 projekt igång till er. Ett gott exempel är projektet Hattstugans förskola i Bara, med platschef Jonas Dehlen i spetsen har dem skapat de förutsättningar som vi talat om. En tät dialog med plåtkonsulten redan från projekteringen, med regelbundna platsbesök under arbetets gång. Vi fångar upp minsta fråga innan det är försent med detta fina samarbete. Vi hjälps åt att planera framfarten på tak och fasadarbeten så att vi får med alla våra moment samtidigt som vi utför plåtmoment för att alla andra yrkeskategorier skall kunna fortskrida med sina moment. 

För oss på Byggmästar’n i Skåne är det viktigt att vi ser till att övergången mellan projektets alla olika moment fungerar bra och målet är att plåtslagarna, och givetvis alla andra yrkesgrupper också, ska få så bra förutsättningar som möjligt inför sina uppdrag! Detta är något vi kommer fortsätta tänka på och arbeta med för att se till att arbetet går så smidigt och problemfritt som möjligt för alla parter i byggprojektet.